EU är mycket nära en uppgörelse om att använda frysta ryska tillgångar för att finansiera Ukraina, rapporterar Reuters. Europeiska rådets ordförande Antonio Costa sade på tisdagen att han är fast besluten att nå en överenskommelse vid toppmötet den 18 december, även om det kräver förhandlingar i flera dagar. Konkret handlar det om 90 miljarder euro för 2026 och 2027. En stötesten är att Belgien, där de flesta tillgångarna finns, kräver garantier för att dela på eventuella finansiella risker med andra EU-länder.

EU-länderna försöker denna vecka fatta beslut om att permanent frysa ryska tillgångar värda upp till 210 miljarder euro, uppger Financial Times. Konkret handlar det om att stötta Ukraina med  90 miljarder euro för 2026 och 2027. Manövern syftar till att kringgå det Rysslandsallierade Ungerns veto med hjälp av en nödparagraf som kräver majoritet istället för enhällighet. Åtgärden, som planeras före nästa veckas toppmöte, är ett steg för att kunna använda tillgångarna som säkerhet för ett stort lån till Ukraina.

Endast tre procent av svenska företag får statsstöd, jämfört med EU-snittet på 16 procent. Det visar en ny rapport från Europeiska investeringsbanken (EIB), rapporterar TT/Tidningen Näringslivet. Trots detta investerar svenska företag i högre takt än sina europeiska konkurrenter. Enligt EIB förklaras detta av att Sveriges industristrategi prioriterar skattelättnader och effektiva tillstånd framför direkta bidrag, samt att företagen har starka finanser att investera med egna medel.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj är beredd att utlysa val under pågående krig, förutsatt att allierade garanterar säkerheten. Enligt Yle kom uttalandet på tisdagskvällen som ett svar på USA:s president Donald Trumps ifrågasättande av Ukrainas demokrati. Zelenskyj sade att val kan hållas inom 90 dagar om landet får hjälp och uppmanade parlamentet att se över vallagen, som för närvarande förbjuder val i krigstid.

Vi är närmare ett fredsavtal i Ukraina än någonsin tidigare, men de svåraste frågorna återstår. Det sade president Alexander Stubb vid en debatt i Helsingfors på tisdagen, rapporterar Yle. Enligt Stubb gäller hindren nu territorium och säkerhetsgarantier.

Frankrikes premiärminister Sébastien Lecornu har säkrat en viktig seger efter att nationalförsamlingen på tisdagen med knapp majoritet röstade igenom socialförsäkringsbudgeten, skriver Financial Times. Resultatet, 247 för och 234 emot, kom efter att regeringen gjort eftergifter till vänstern. Bland annat pausas den omstridda pensionsreformen och frysningen av sociala förmåner slopas. Vinsten stärker Lecornu inför de kommande förhandlingarna om statsbudgeten.

Europeiska livsmedelsmyndigheten (Efsa) ska på uppdrag av EU-parlamentet utreda riskerna med mikroplaster i mat, luft och vatten, skriver TT/GP. Efsa ska ta fram ett vetenskapligt underlag om hur partiklarna påverkar kroppen och kan mätas i livsmedel. Studien väntas vara klart i slutet av 2027.

Tjeckiens president Petr Pavel utsedde på tisdagen Andrej Babiš till ny premiärminister, rapporterar tjeckisk public service. Utnämningen av Babiš, ledare för högerpopulistiska ANO, skedde efter att han lovat att lösa intressekonflikterna kring sitt företagskonglomerat Agrofert. Regeringsbildningen har dock redan stött på hinder då en ministerkandidat från en koalitionspartner saknas på nomineringslistan av hälsoskäl. Babiš var premiärminister 2017–2021 och återvänder nu till posten efter fyra år i opposition.

Närmare 60 stora projekt för koldioxidsnål vätgas har pausats eller lagts ner i år av bolag som BP, Exxon och Vattenfall. Detta skriver Financial Times på onsdagen. Skenande kostnader, politisk osäkerhet och få köpare anges som skäl. De pausade projekten motsvarar en årsproduktion på 4,9 miljoner ton.

– Viljan att betala någon som helst grön premie för koldioxidsnåla teknologier har försvunnit, sade Murray Douglas vid analysfirman Wood Mackenzie.

Ukraina väntas på tisdagskvällen presentera ett reviderat fredsförslag för USA efter att ha strukit punkter som president Volodymyr Zelenskyj kallar ”anti-ukrainska”. Enligt Yle finns en djup spricka mellan länderna. På måndagskvällen, efter möten med EU- och Natoledare, bekräftade Zelenskyj att de två olösta knäckfrågorna är säkerhetsgarantier och territorium. Enligt medieuppgifter pressar USA Ukraina att avstå från hela Donbass, ett krav Zelenskyj avvisar.
– Det finns svåra problem gällande territorierna och hittills har det inte skett några kompromisser där, sade han.

Ryssland genomför en alltmer samordnad kampanj med sabotageattacker i Europa, vilket nu ses som en strategisk eskalering, skriver Financial Times. Enligt underrättelsekällor används lokala ombud för att slå mot kritisk infrastruktur och civila mål, vilket försvårar bevisföringen. Attackerna ses som ett test av Europas sårbarhet och svarsförmåga i vad som beskrivs som en "förkrigsfas". Nato uppges överväga kraftfullare motåtgärder som svar på den ökade aggressionen.

Naturskyddsföreningen överklagar besluten om licensjakt på varg i samtliga berörda län, skriver TT/GP på tisdagen. Föreningen anser att jakten strider mot EU-rätten, efter att regeringen sänkt referensvärdet för vargstammen från 300 till 170 djur – ett beslut EU-kommissionen tidigare kritiserat som ovetenskapligt.

– Besluten strider mot både vetenskapen och EU-rätten, sade ordförande Beatrice Rindevall. Den svenska vargjakten är planerad att inledas den andra januari och överklagan prövas av förvaltningsrätten i Luleå.

EU och Kanada fördjupar sitt samarbete inom digitala frågor. Vid ett möte i Montreal på tisdagen tecknades avtal om artificiell intelligens och digitala identiteter. Målet är att stärka konkurrenskraft och utveckla tillförlitlig teknik. Partnerskapet ska även omfatta säkra internetförbindelser via undervattenskablar, bland annat i Arktis, samt samarbete kring halvledare och stöd till oberoende medier.

Frankrikes premiärminister Sébastien Lecornu står inför en ytterst oviss omröstning om socialförsäkringsbudgeten på tisdagen, uppger Financial Times. För att säkra stöd från vänstern har regeringen pausat den kritiserade pensionsreformen. Åtgärden har dock väckt ilska hos mitten-högerallierade som nu hotar att rösta nej. Ett nederlag skulle sätta hård press på Lecornu och riskera att leda till nyval. Socialisterna bekräftade sitt stöd på måndagen, men utgången beskrivs som oviss in i det sista.

EU-kommissionen inleder en formell granskning av Google. Teknikjätten misstänks missbruka sin dominerande ställning genom att använda innehåll från webbpublicister och Youtube för att träna sina AI-tjänster. Detta sker enligt kommissionen utan skälig ersättning eller möjlighet för upphovspersoner att neka. Utredningen ska klargöra om agerandet snedvrider konkurrensen och missgynnar rivaler.

EU:s medlemsländer har nått en politisk enighet om den solidaritetsfond som är en hörnsten i den nya migrationspakten. Överenskommelsen i ministerrådet på måndagen innebär att 21 000 personer ska omfördelas eller att motsvarande bidrag på 420 miljoner euro ska betalas in för 2026. Syftet är att stödja länder som Italien och Spanien. Beslutet ska formellt antas före årsskiftet. Pakten tillämpas från juni 2026.

EU:s medlemsländer enades på måndagen om att skärpa reglerna för återvändande av personer utan laglig rätt att vistas i unionen. Förslaget inför skyldigheter för individer, längre förvarstider och möjlighet till så kallade återvändandecenter i tredjeländer. Överenskommelsen är rådets mandat i de kommande förhandlingarna med EU-parlamentet om den slutgiltiga lagen.

EU och Qatar har officiellt inlett förhandlingar om ett strategiskt partnerskapsavtal. Förhandlingarna inleddes på lördagen vid ett möte i Doha mellan EU:s utrikeschef Kaja Kallas och Qatars premiärminister Mohammed bin Abdulrahman bin Jassim Al Thani.

– Qatar är en viktig partner för EU. I dag förbinder sig EU och Qatar till närmare samarbete genom förhandlingar om ett nytt strategiskt partnerskapsavtal, sade Kallas i ett uttalande.

Avtalet ska stärka samarbetet kring regional stabilitet, säkerhet och välstånd, och bygger vidare på EU:s vision från 2022 om fördjupat partnerskap med Gulfstaterna.

Fem drönare stoppades av den franska armén på torsdagskvällen när de flög över en bas för kärnvapenubåtar i Bretagne, skriver Financial Times. Militären använde störsändare för att avvärja drönarna, vars ursprung är okänt. Händelsen sker i ett läge av förhöjd beredskap för hybridhot i Europa, men enligt den franska åklagaren har ingen koppling till utländsk inblandning hittills kunnat fastställas.

EU-kommissionen planerar en ny, centralstyrd strategi för att bygga ut Europas elnät och åtgärda flaskhalsar som 2022 kostade 5,2 miljarder euro. Det rapporterar Financial Times. Enligt ett förslag som presenteras kommande onsdag ska Bryssel identifiera investeringsbehov och driva på samordning mellan länder. Energikommissionär Dan Jørgensen menar att långsam nätutbyggnad är det största hotet mot EU:s klimatmål och energisäkerhet, men det finns oro för att snabbare processer kan åsidosätta miljöskydd.

EU-kommissionen skjuter upp ett omstritt förslag om att införa krav på EU-producerat innehåll i bland annat bilar och solpaneler. Beslutet, som skulle ha fattats nu på onsdag, flyttas till januari efter hård kritik från flera länder inklusive Sverige, skriver Financial Times. Frankrike driver på förslaget för att minska beroendet av Kina, men kritiker varnar för att det skulle leda till högre priser, sämre innovation och skadad konkurrenskraft för europeiska företag.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán skickar en delegation till Ryssland för att diskutera affärsmöjligheter som kan uppstå efter kriget. Beskedet kom i helgen, rapporterar TT/TV4. Initiativet är dels en del av Orbáns valkampanj, dels en förberedelse ifall USA skulle lätta på sanktionerna. Ungerns agerande går emot EU:s linje och är ett problem för en gemensam Rysslandspolitik. Landet är redan i dag starkt beroende av rysk gas.

Italiens statliga tågbolag planerar att binda ihop Europas storstäder med nya höghastighetslinjer, rapporterar Sveriges Radio. Milano-München och Rom-Monaco startar i slutet av 2026, medan Neapel-Berlin planeras till 2028. Den ökade konkurrensen mellan europeiska tågbolag kan leda till lägre priser för resenärerna, något som tidigare skett i Spanien när konkurrensen ökade på tågmarknaden.

Litauen har utlyst nationell krisläge efter att ballonger från Belarus upprepade gånger stört flygtrafiken, rapporterar TT/GP. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallar agerandet en hybridattack och hotar med sanktioner mot Belarus. Enligt bedömare används ballongerna för att smuggla cigaretter, men Litauen anklagar även Ryssland för att ligga bakom en psykologisk operation.

Kostnaden för krigsriskförsäkringar i Svarta havet har tredubblats på en månad efter ukrainska attacker mot ryskt tonnage, uppger Financial Times. Prisökningen är störst för den så kallade skuggflotta som Ryssland använder för att kringgå sanktioner.

Ukrainas underrättelsetjänst SVR varnar för en ”kollaps” av Rysslands vaccinationsprogram till följd av krigsfinansieringen, rapporterar Expressen. Vaccinbudgeten för 2025 har skurits ner vilket uppges ha lett till en elvafaldig ökning av mässling. "Detta undergräver inte bara den inre stabiliteten, utan utgör också en risk för grannländerna", konstaterar SVR.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz reser till Bryssel på fredag för ett krismöte om EU:s plan att finansiera militärt stöd till Ukraina med frysta ryska tillgångar, skriver Financial Times. Belgien, där merparten av tillgångarna finns, blockerar planen och kräver finansiella garantier. Tyskland driver på för ett beslut före EU-toppmötet om två veckor.

Nära hälften av européerna ser Donald Trump som en fiende och en majoritet anser att risken för krig med Ryssland är hög. Det visar en ny undersökning i nio EU-länder som The Guardian rapporterade om på torsdagen. En stor majoritet (69 procent) tvivlar samtidigt på det egna landets försvarsförmåga. Undersökningen, som målar bilden av ett "ängsligt Europa", visar dock på ett fortsatt starkt stöd (74 procent) för EU-medlemskap.

Plattformen X bötfälls av EU-kommissionen med 120 miljoner euro för brott mot förordningen om digitala tjänster (DSA). Beslutet är det första i sitt slag och meddelades på fredagen.

X fälls för att ha vilselett användare med sin verifieringssymbol, för brister i sitt annonsarkiv samt för att ha nekat forskare tillgång till offentlig data. Företaget måste nu presentera en åtgärdsplan för att komma till rätta med överträdelserna.

EU:s lagstiftare har enats om att senarelägga den nya avskogningsförordningen, skriver TT/GP. Syftet är att ge företag och myndigheter mer tid att förbereda sig. Lagen, som ska stoppa import av produkter från nyligen avskogad mark, väntas nu börja gälla den 30 december 2026. Beslutet följer på kritik om byråkrati från bland annat europeiska skogsbolag. Miljöorganisationer har i sin tur kritiserat att reglerna blivit mindre skarpa och försenade.

Tjeckiens tidigare premiärminister Andrej Babiš överlåter kontrollen över sitt affärsimperium Agrofert i en stiftelse. Åtgärden, som meddelades på torsdagen, löser en intressekonflikt och gör att president Petr Pavel kan utse honom till posten igen den 9 december, rapporterar Financial Times. EU-kommissionen har tidigare kritiserat Babiš för just intressekonflikter kopplade till bolaget och EU-bidrag. Hans återkomst väntas stärka det EU-kritiska blocket i Centraleuropa, där Ungerns Viktor Orbán och Slovakiens Robert Fico redan ingår.

Remigijus Žemaitaitis, ledare för ett parti i Litauens regeringskoalition, dömdes på torsdagen för hets mot folkgrupp och förnekande av Förintelsen, skriver Politico. Domen sätter press på Socialdemokraterna att bryta samarbetet. Oppositionen hotar med riksrätt för att avsätta Žemaitaitis, som kommer att överklaga domen och böterna på 5 000 euro. Han riskerar även att förlora sin parlamentsplats.

Finlands president Alexander Stubb tror inte att villkoren för en rättvis fred i Ukraina kommer att uppfyllas, enligt en intervju med MTV, enligt Yle. Han uttrycker skepsis mot att Ryssland skulle acceptera den senaste fredsplanen.

– Vi finländare måste förbereda oss för det ögonblick då freden kommer, och de villkor för en rättvis fred som vi har pratat så mycket om under de senaste fyra åren. De villkoren kommer förmodligen inte att uppfyllas, sade Stubb.

Frankrikes president Emmanuel Macron varnade under ett möte med Kinas Xi Jinping i Peking på torsdagen för risken att den internationella ordningen sönderfaller. Enligt Financial Times sker mötet trots ökade handelsspänningar mellan EU och Kina, rörande bland annat sällsynta jordartsmetaller och antidumpningsutredningar. Xi uppmanade Macron att motstå ”inblandning”, en antydan till USA:s inflytande.

Norge och Storbritannien ingår ett nytt försvarsavtal för att bland anant jaga ryska ubåtar. Det rapporterar Ekot. Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den brittiske premiärministern Keir Starmer möts i London under torsdagen för att befästa överenskommelsen.

EU-kommissionen förbereder en antitrustutredning mot Meta gällande integrationen av AI-funktioner i WhatsApp, rapporterar Financial Times. Enligt tidningens källor väntas ett besked de närmaste dagarna. Granskningen sker under traditionell konkurrenslagstiftning, inte den nya lagen om digitala marknader (DMA). Italienska myndigheter har redan inlett en liknande utredning då man misstänker att Meta kan begränsa konkurrensen på marknaden för AI-chattbottar.

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer avvisade i onsdags ett återinträde i EU:s tullunion, men trappar samtidigt upp försöken att reparera relationen med Bryssel, skriver Financial Times. Beskedet kommer efter spekulationer om en omsvängning i brittisk brexitpolitik och nyligen kollapsade förhandlingar om ett försvarssamarbete. Målet är att minska handelshinder.

– Vi har klara röda linjer gällande den inre marknaden och tullunionen, sade Starmer.

EU:s medlemsländer och EU-parlamenten har nått en preliminär överenskommelse om att förbjuda import av rysk gas. Förbudet träder i kraft stegvis:  flytande rysk gas från slutet av 2026 och rörledningsgas från hösten 2027. Befintliga långtidskontrakt får en övergångsperiod. Rysk gas står fortfarande för 13 procent av EU:s import, värt över 15 miljarder euro årligen. I uppgörelsen lovar även EU-kommissionen att  lägga fram ett lagförslag om att senast 2027 fasa ut importen av rysk olja.

Europaparlamentariker Hanna Gedin (V), som deltog i nattens förhandlingarna, är nöjd.
– Genom att sätta stopp för importen av rysk gas så stryper vi också intäkterna som driver Rysslands krigsmaskin, sade hon i ett uttalande.

Sveriges regering presenterade på tisdagen ett nytt civilt stödpaket till Ukraina på över 1,1 miljarder kronor. Stödet ska möta akuta behov som energiförsörjning och reparationer av infrastruktur under vintern, efter Rysslands intensifierade attacker mot civila mål. Miljontals ukrainare står utan el och värme. Pengarna, som kanaliseras via blanda annat Världsbanken och Nefco, ska även stödja reformer för landets EU-närmande. Totalt svenskt stöd sedan invasionen 2022 uppgår nu till cirka 109 miljarder kronor.

Slovakiens regering går vidare med ett kritiserat lagförslag som försvagar skyddet för person som rapporterar om oegentligheter eller missförhållanden så kallade visselblåsare. Parlamentet inledde omröstningen på tisdagen, rapporterar Financial Times. Åtgärden är enligt kritiker ett led i att montera ner rättsstaten och riskerar att försvaga kontrollen av hur landet använder EU-medel.  

Tusentals grekiska bönder har sedan i söndags blockerat vägar i centrala och norra Grekland, enligt Sveriges Radio. Protesterna har utlösts av försenade utbetalningar av EU-bidrag. Bönderna kräver att över 600 miljoner euro i uteblivet EU-stöd ska betalas ut omgående.

Ett försök från det danska EU-ordförandeskapet att få igenom en gemensam plan för prisvärda bostäder har misslyckats, skriver Fastighetstidningen. Under ett ministerrådsmöte i måndags lade Ungern in sitt veto och hävdade att bostadspolitik är en nationell fråga. Därmed nedgraderas texten till en svagare ordförandeskapsslutsats. Även Sverige har uttryckt skepsis. Statsminister Ulf Kristersson sade nyligen att frågan inte ska ligga på EU:s agenda. 

EU-kommissionen förbereder ett lagförslag som kan kräva att upp till 70 procent av vissa kritiska varor, som bilar och solpaneler, tillverkas inom unionen, skriver Financial Times. Syftet är att minska beroendet av Kina och stärka europeisk industri. Förslaget, som drivs av Frankrike, väntas den 10 december. Kraven skulle gälla vid offentlig upphandling och för statligt stöd, men är omstridda inom kommissionen. Enligt källor kan det förslaget, om det blir verklighet, kosta företag över 10 miljarder euro årligen i ökade kostnader. Detaljerna kan fortfarande ändras.

Bulgariens regering drog i tisdags tillbaka sitt budgetförslag efter massiva protester mot korruption och skattehöjningar, skriver Financial Times. Beslutet skapar stor osäkerhet inför landets planerade inträde i euroområdet den 1 januari 2026 och ökar risken för ett åttonde parlamentsval sedan 2021. Protesterna ägde rum i måndags i Sofia och andra städer, där demonstranter menade att regeringen är för korrupt för att anförtros högre skatter.

Belgisk polis har på tisdagen genomfört räder mot EU:s utrikestjänst (EEAS) och EU-elitskolan College of Europe. Enligt Euractiv är insatsen en del av en utredning om misstänkt korruption och missbruk av EU-medel under 2021–2022. Utredningen, ledd av Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo), gäller misstankar om att skolan haft otillbörlig förhandsinformation vid en offentlig upphandling. Tre personer har gripits för förhör, men ingen är formellt delgiven misstanke om brott.

EU:s tidigare utrikeschef Federica Mogherini och den högste diplomaten Stefano Sannino är gripen, enligt Politico.

Ekonomiprofessor emeritus Lars Calmfors föreslår att Sverige överger kronan och ansluter sig till euron, uppger Sveriges Radio. En ny utredning pekar på fördelar som ökad handel och fler direktinvesteringar vilket skulle gynna tillväxt och välfärd.

Finlands statsminister Petteri Orpo och Sveriges statsminister Ulf Kristersson träffades i går måndag i Helsingfors för att stärka samarbetet mellan länderna, enligt Yle. De enades om att fördjupa samarbetet inom försvar, säkerhet, cybersäkerhet, digital infrastruktur och polisiärt arbete. Även EU-frågor inför decembertoppmötet diskuterades.

– Frågan om frysta tillgångar är väldigt, väldigt viktig, sade Kristersson vid den gemensamma pressträffen.

Stödet till Ukraina var också centralt under mötet. Besöket fortsätter under tisdagen i Esbo.

Europeiska centralbanken (ECB) vägrar att agera finansiell garant för ett EU-lån på 140 miljarder euro till Ukraina, rapporterar Financial Times. Låneförslaget från EU-kommissionen bygger på avkastningen från frysta ryska tillgångar. Enligt ECB skulle en sådan garanti utgöra otillåten monetär finansiering, vilket strider mot EU:s grundfördrag. Beskedet är ett allvarligt bakslag för planen och tvingar kommissionen att finna alternativa lösningar för att säkra lånet.

Ungern riskerar att förlora 16,2 miljarder euro i nya EU-lån för försvarsinvesteringar på grund av landets brister i rättsstatens principer, skriver Euractiv. EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas har signalerat att samma villkor som för återhämtningsfonden kommer att gälla. 
– Man var tvungen att visa att man genomför reformer för att få finansieringen, sade Kallas om den modellen. 
Kommissionen granskar nu Ungerns planer. Ungern har tidigare fått EU-medel frysta av liknande skäl.

EU-parlamentet och ministerrådet nådde på måndagen en preliminär uppgörelse om att skärpa reglerna för EU:s handel med utvecklingsländer. Utöver stärkta krav på mänskliga rättigheter och miljö kan handelsförmåner nu dras in om ett land utanför unionen inte samarbetar kring återtagande av medborgare som vistas illegalt i EU. Reglerna måste godkännas formellt och väntas gälla från den 1 januari 2027.

Omsättningen för Europas försvarsföretag ökade med 13,8 procent till 183,4 miljarder euro under 2024, samtidigt som sysselsättningen nådde en ny rekordnivå. Det framgår av en rapport som branschorganisationen ASD publicerade på tisdagen, enligt Euronews. Trots tillväxten, som drivs av höjda försvarsanslag, uppmanar industrin EU-länderna att i högre grad köpa europeisk utrustning.

Inflationen i euroområdet steg till 2,2 procent i november, jämfört med 2,1 procent i oktober. Det visar preliminära siffror som EU:s statistikbyrå Eurostat publicerade på tisdagen. Prisökningstakten drivs främst av tjänstesektorn, som ökade med 3,5 procent. Fallande energipriser dämpar dock den totala siffran. Kärninflationen, som exkluderar energi och livsmedel, ligger stabilt på 2,4 procent. Siffrorna är en första uppskattning och kan komma att justeras.

Georgiens regering anklagas för att ha använt ett kemiskt stridsmedel från första världskriget mot pro-europeiska demonstranter i fjol, rapporterar BBC. Enligt granskningen blandades substansen kamit i vattenkanoner, vilket orsakade långvariga hälsoproblem. Bevisen bygger på expertanalyser och vittnesmål från visselblåsare. En FN-rapportör menar att agerandet kan klassas som tortyr.

EU och Kanada har slutfört förhandlingarna om kanadensiskt deltagande i EU:s nya försvarsinstrument, Safe. Det meddelade parterna i ett gemensamt uttalande på måndagen. Instrumentet på 150 miljarder euro ska stärka den europeiska försvarsindustrin, skapa motståndskraftiga leveranskedjor och öka försvarsberedskapen. Samarbetet beskrivs som ett sätt att fördjupa partnerskapet i en geopolitiskt turbulent tid och kommer även ge stöd till Ukrainas försvarsindustri.

Frankrikes president Emmanuel Macron reser denna vecka till Kina för att hantera EU:s alltmer ansträngda relation till landet, rapporterar Reuters. Resan sker i ett läge av ökade handelsspänningar, där EU överväger åtgärder mot billiga kinesiska exportprodukter. Macron väntas även föra fram en enad europeisk linje gällande Taiwan och trycka på Kina för att undvika en eskalering, efter att ha fått kritik för uttalanden under sitt förra besök 2023.

EU förbereder nya sanktioner mot Belarus efter upprepade intrång med ballonger i litauiskt luftrum. Händelserna, som kommissionsordförande Ursula von der Leyen på måndagen kallade hybridattacker, har lett till ett spänt läge vid gränsen, skriver TT/Aftonbladet.

Intrången tvingade flygplatsen i Vilnius att stänga i helgen. Litauen stängde sin gräns redan i förra veckan vilket har lett till att tusentals lastbilar nu är strandsatta i Belarus.

Fyra personer dödades och 40 skadades i en rysk robotattack mot den ukrainska staden Dnipro på måndagen, rapporterar Reuters. Enligt ukrainska myndigheter är tillståndet allvarligt för elva av de skadade. Attacken, som skadade bland annat kontor och verkstäder, sker samtidigt som nya diplomatiska ansträngningar görs för att avsluta det nära fyra år långa kriget.

Nato överväger en mer aggressiv och proaktiv hållning mot Rysslands hybridkrigföring som cyberattacker och sabotage, istället för att enbart vara reaktiv. Det sade Natos högste militär, amiral Giuseppe Cavo Dragone, till Financial Times. Bakgrunden är återkommande incidenter i Europa, bland annat i Östersjön. Ett proaktivt agerande, som förebyggande cyberattacker, ses som en möjlighet men möter enligt amiralen juridiska och etiska hinder.

Förhandlingarna om Storbritanniens deltagande i EU:s nya försvarsfond Safe har kollapsat, skriver Financial Times. Orsaken är oenighet om inträdesavgiften: EU krävde två miljarder euro medan London endast erbjöd cirka 200 miljoner. EU:s ambassadörer förkastade det brittiska budet i fredags, trots varningar från bland andra Sverige om att ett misslyckande skulle sända en negativ signal. Fonden på 140 miljarder euro ska finansiera gemensamma vapeninköp inom unionen.

Mindre än fem procent av de 7,1 miljarder euro som beviljats ur EU:s innovationsfond för grön teknik har betalats ut, skriver Financial Times. Orsaken är extrem byråkrati där en ansökan kan kosta 85 000 euro och ta 3 000 timmar. Detta hämmar EU:s konkurrenskraft och drabbar särskilt mindre bolag.

Greklands finansminister Kyriakos Pierrakakis och Belgiens budgetminister Vincent Van Peteghem kandiderar till att bli ny ordförande för eurogruppen. Valet hålls den 11 december för att ersätta Paschal Donohoe som nyligen avgick. Eurogruppen är det informella forum där de 20 euroländernas finansministrar samordnar den ekonomiska politiken. Ordföranden väljs för en period på två och ett halvt år.

Flygplatsen i Vilnius, Litauen, stoppade i går tillfälligt all flygtrafik efter att misstänkta ballonger observerats röra sig mot flygplatsen, uppger Ekot.

Sedan början av oktober har flygplatsen i Vilnius tvingats stänga minst tio gånger av liknande skäl. Även andra europeiska flygplatser, däribland Köpenhamn och Bryssel, har drabbats av upprepade trafikstopp de senaste månaderna, men då på grund av drönarobservationer.

Polens president högerpopulisten Karol Nawrocki ställer in ett planerat möte med Ungerns premiärminister högerpopulisten  Viktor Orbán. Beskedet kom i söndags och är en direkt reaktion på Orbáns besök hos diktator Vladimir Putin i Moskva i fredags, skriver Euractiv. Mötet skulle ha ägt rum i Ungern den 4 december.

Tusentals personer demonstrerade i söndags i flera kroatiska städer mot vad de beskriver som en växande extremhöger, rapporterar nyhetsbyrån AP. Manifestationerna är en reaktion på flera attacker mot etniska serber och liberala grupper. Deltagarna krävde att myndigheterna stoppar användningen av symboler från landets pro-nazistiska historia. I två städer möttes protesterna av motdemonstranter. Premiärminister Andrej Plenković förnekar att hans regering bidragit till utvecklingen och anklagar oppositionen för att förvärra splittringen.

Sammandrabbningar mellan demonstranter och polis utbröt i tyska Giessen i lördags. Enligt Yle protesterade tusentals mot att högerpopulistiska AfD grundat ett nytt ungdomsförbund. Partiets förra ungdomsorganisation klassades som högerextrem av tysk underrättelsetjänst innan den upplöstes.

Ukraina kommer inte att ge upp ockuperade områden i utbyte mot fred. Det slår president Zelenskyjs stabschef Andrij Jermak fast, enligt TT/GP. Beskedet följer ett utspel på torsdagen från Rysslands president Vladimir Putin om att ryska styrkor skulle upphöra med striderna om Ukraina drog sig tillbaka från landområden som Moskva gör anspråk på. Enligt Jermak förbjuder den ukrainska grundlagen sådana eftergifter.

– Ingen kan göra det om man inte är beredd att gå emot grundlagen och det ukrainska folket, sade han till The Atlantic.

Europeiska rymdmyndigheten (ESA) säkrar hela sin begärda budget på 22,1 miljarder euro för de kommande tre åren. Det är en ovanligt stor tilldelning, skriver TT/GP efter ett ministermöte i Bremen. Sverige bidrar med en miljard kronor årligen. Pengarna ska bland annat stärka satellitnavigering för att motverka gps-störningar i Östersjön och kan gynna rymdbasen Esrange i Kiruna.

Belgiens premiärminister Bart De Wever ställe flera hårda villkor för att godkänna EU:s förslag om ett lån på 140 miljarder euro till Ukraina, finansierat med frysta ryska tillgångar som finns i landet. Enligt Financial Times, som tagit del av ett brev till kommissionen, varnar han för att planen att använda de ryska tillgångarna kan sabotera en framtida fredsuppgörelse.

För att Belgien, som förvarar tillgångar värda 185 miljarder euro, ska gå med kräver De Wever "juridiskt bindande, ovillkorliga, oåterkalleliga och solidariska anfordringsgarantier" från övriga medlemsstater som täcker hela summan. Han kräver också att alla delar på kostnaderna för eventuella rättsprocesser samt att tillgångar frysta i andra EU-länder också används.

Som alternativ föreslår han att EU använder sitt budgetutrymme för ett lån på 45 miljarder euro. EU-ledarna väntas fatta beslut vid toppmötet i december.

Flera EU-länder, inklusive Sverige, agerar för att blockera bud från länder som Kina vid upphandling av kritisk infrastruktur, skriver Politico. Sverige föreslog i veckan nya regler för att kunna neka anbud av säkerhetsskäl. Även Polen, Österrike och EU:s institutioner arbetar med skärpta regler. Utvecklingen drivs av en växande säkerhetsoro och har påskyndats av en färsk EU-dom som ger länderna ökat handlingsutrymme mot utländska aktörer.

Statsminister Ulf Kristersson reser till Helsingfors på måndag för att träffa sin finländske motpart Petteri Orpo. Mötet är en uppföljning på ländernas gemensamma regeringsmöte från 2024. På agendan står aktuella säkerhetsfrågor, Ukraina, EU:s flerårsbudget och konkurrenskraft.

Vladimir Putin tonar ner ett amerikanskt fredsförslag för Ukraina. På torsdagen sade han att det inte är ett avtalsutkast, utan en uppsättning frågor som kan utgöra en bas för samtal, rapporterar Financial Times. Putin vidhåller kravet att Krim och Donbas erkänns som ryskt territorium. En amerikansk delegation ska besöka Moskva nästa vecka. Ukraina har uttryckt försiktigt stöd för en reviderad version av förslaget.

Högerextrema Alternativ för Tyskland (AfD) håller på lördagen en kongress för att grunda ett nytt ungdomsförbund, Generation Germany, rapporterar Politico. Syftet är att ersätta det tidigare förbundet som upplöstes efter att ha klassats som extremistiskt. Manövern ses av experter som ett kosmetiskt försök att mildra partiets image och undvika ett potentiellt förbud. Den nya organisationen kommer att stå under moderpartiets direkta kontroll och ledas av Jean-Pascal Hohm.

Bulgariens regering drog på torsdagen tillbaka sitt budgetförslag för 2026. Beskedet kom efter omfattande gatuprotester och varningar från bland annat EU-kommissionen, rapporterar AP.

Protesterna, med över 20 000 deltagare i onsdags, riktades mot förslag om skattehöjningar och rekordhöga offentliga utgifter. Kommissionen varnade för att budgeten riskerade att bryta mot EU:s utgiftstak. Regeringen ska nu omförhandla budgeten för att säkra landets planerade inträde i eurozonen nästa år.

Polen har valt Sverige och Saab som leverantör av tre ubåtar, enligt Ekot. Beskedet lämnades i går onsdag av landets försvarsminister Wladyslaw Kosiniak-Kamysz. Affären, värd flera miljarder dollar, är en viktig del av Polens satsning på att stärka sitt försvar i Östersjön.

Ökade statliga utgifter kommer inte ensamt att lösa Tysklands ekonomiska problem, som kräver djärva strukturreformer. Den varningen utfärdade Internationella valutafonden (IMF) i onsdags, rapporterar Financial Times. IMF välkomnar regeringens investeringsplan på 1 000 miljarder euro men betonar att utan åtgärder mot byråkrati och svag produktivitet, samt för att hantera en snabbt åldrande befolkning, förblir tillväxtutsikterna dämpade på medellång sikt.

EU-parlamentet röstade i onsdags för att skjuta upp den nya avskogningsförordningen (EUDR) till tidigast slutet av 2026, rapporterarTT/GP. Lagen, som ska stoppa import av varor som kaffe från skövlade områden, har kritiserats för tung byråkrati. Förslaget, som nu ska förhandlas med medlemsländerna, ses som positivt för svenska skogsägare av M och SD, medan MP kallar det en katastrof för klimatet.

EU-parlamentet har antagit sin ståndpunkt om nya regler för lobbyverksamhet som finansieras av länder utanför EU. Beslutet fattades på torsdagen. Förslaget innebär att aktörer som mot betalning försöker påverka politiska beslut på uppdrag av ett tredjeland måste registreras i ett nationellt register. Syftet är att skapa enhetliga regler och öka den demokratiska insynen utan att stigmatisera civilsamhällesorganisationer. Nu väntar slutförhandlingar med EU-länderna i ministerrådet.

Finansinstitutet Euroclear varnar för att EU:s plan att använda frysta ryska tillgångar för ett lån på 140 miljarder euro till Ukraina kan skada finansmarknaden. Det framgår av ett brev som Financial Times tagit del av. Enligt Euroclear, som förvaltar merparten av tillgångarna, skulle planen uppfattas som konfiskering utanför EU. Detta riskerar att skrämma investerare och leda till högre upplåningskostnader för alla medlemsländer. Trots varningen sade kommissionsordförande Ursula von der Leyen i onsdags att ett förslag är redo inför EU-ledarnas toppmöte den 18 december.

EU-parlamentet kräver att de nationella parlamenten får en starkare roll i unionens lagstiftning. I en viljeyttring som röstades igenom på torsdagen efterlyses en striktare tillämpning av subsidiaritetsprincipen, som innebär att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt.

Bland förslagen finns längre tidsfrister och ett nytt "grönt kort"-system för att ge nationella parlament ökat inflytande. Röstsiffrorna blev 337 för, 245 mot och tolv nedlagda. En majoritet för beslutet utgjordes av konservativa och kristdemokratiska EPP med hjälp av partier längre ut på den politiska högerkanten.

Frankrike planerar att införa en ny lag för att skydda kvinnor och barn från våld, enligt Sveriges Radio. Jämställdhetsminister Aurore Bergé presenterade lagförslaget efter en dyster vecka med sex kvinnomord i nära relationer. Hittills i år har 153 kvinnor dödats av närstående män i Frankrike, oftast av före detta partners.

Frankrikes president Emmanuel Macron återinför en frivillig militärtjänst för unga som ett svar på det ryska hotet, uppger Financial Times. Ett officiellt besked väntas under torsdagen. Målet är bland annat att fördubbla reservstyrkan till 80 000 till år 2030. Initiativet följer en trend där även Tyskland nyligen agerat för att utöka sin militära förmåga.

Storbritanniens finansminister Rachel Reeves presenterade på onsdagen en budget med höjda skatter på fastigheter och inkomster, enligt Sveriges Radio. Detta trots att Labour tidigare lovat att undvika skattehöjningar. Samtidigt tar regeringen bort bidragstaket för flerbarnsfamiljer, en åtgärd som förväntas minska barnfattigdomen i landet.