Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till notiser
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 21 februari

Ungern bötfäller den politiska oppositionen – försvårar deras valkampanj

De sex oppositionspartier, från vänster till höger, som utmanade högerpopulisten premiärminister Viktor Orbán i 2022 års parlamentsval, straffades på tisdagen för “olaglig finansiering” att betala böter på motsvarande drygt 14 miljoner kronor, rapporterar nyhetsbryrån Bloomberg. Beloppet är betydande och uppgår till så mycket som hälften av vissa partiers offentliga finansiering. Dessutom står oppositionen inför en skatteutredning som kan leda till ännu högre straff.

– Beslutet är menat att göra partiernas liv omöjliga, sade Ungerns socialistparti i ett uttalande som syftar på kommande EU-val och lokalval.

Lagen om så kallad olaglig utländsk finansiering bryter mot flera grundläggande regler för demokrati och rättsstat påpekar både EU-kommissionen och Europarådet för mänskliga rättigheter.

– Lagen riskerar att allvarligt skada demokratin i Ungern, sade kommissionens talesperson Anitta Hipper tidigare i februari i samband med att EU-kommissionen inlett en formell process mot Ungern i frågan.  

EU-parlamentarikers telefoner hackade - övervakningsprogram upptäckt

Flera medlemmar och personal i EU-parlamentets underkommitté för säkerhet och försvar har fått sina telefoner hackade med påträngande övervakningsprogram, säger institutionen i ett internt mejl, rapporterar Politico. Under onsdagen ombads Europaparlamentarikerna i försvarsutskottet att lämna in sina telefoner för att få dem kontrollerade för spionprogram. På två av enheterna hittades spår av hacking.

EU-parlamentarikern Erik Bergkvist har avlidit

Socialdemokraten och Europaparlamentarikern Erik Bergkvist från Umeå har avlidit. I november förra året berättade Bergkvist att han drabbats av lungcancer och på tisdagen avled han, rapporterar SVT. Erik Bergkvist blev 58 år.

Renare luft ska rädda tusentals européer

Flera hundra tusen människor antas dö varje år i EU på grund av luftföroreningar. Nu har Europaparlamentet och rådet informellt enats om en ny lag som ska minska utsläppen och säkerställa luftkvaliteten. Framförallt går överenskommelsen ut på att halvera gränsvärdet för de två föroreningarna som har störst påverkan på människors hälsa, kvävedioxid och svaveldioxid, innan 2030.

Säpo: Ryssland, Kina och Iran största hoten mot Sverige

I en rapport varnar Säpo på onsdagen för att de största hoten mot Sverige  att framför allt Ryssland, men även Kina och Iran som de länder som bedriver säkerhetshotande verksamhet mot Sverige, rapporterar SVT. Man uppger även att de tre länderna till viss del samverkar med varandra.

EU uppdaterar sin svarta lisa över skatteparadis – 12 länder kvar

Under tisdagen tog rådet bort Bahamas, Belize, Seychellerna och Turks- och Caicosöarna från förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet, alltså så kallade skatteparadis. Kvar på listan är Panama, Fiji,  Ryssland och nio andra länder.

Polska bönders prostester irriterar Ukraina – kräver åtgärder

Protester från polska bönder väckte ilska i grannlandet Ukraina under tisdagen, rapporterar Euractiv. Ukrania uppmanade EU-kommissionen att vidta åtgärder efter att demonstranter blockerade gränsen för att stoppa att ukrainska transporter med spannmål . Polen stöder Ukraina i dess kamp för att avvärja den ryska invasionen, men bönderna klagar på att EU:s frihandelsavtal med Ukraina leder till orättvis konkurrens.

Rådet enat om slutligt utformning för jämställdhetsorgan i EU

Under tisdagen enades rådet om att stärka rollen för jämställdhetsorganen i  EU. Syftet är att motverka diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Innan de nya reglerna kan träda i kraft måste Europaparlamentet godkänna dem.

Klyftan mellan stad och landsbygd överbryggades inte av EU:s politik

EU:s sammanhållningspolitik har inte visat sig tillräckligt effektiv för att ta itu med den ökande klyftan mellan städer och regioner, rapporterar EUobserver. Den har snarare stärkt euroskeptiska partier.

Klimatministern kallas till riksdagen för att förklara osannolik handlingsplan

En granskning som DN gjort av regeringens nya klimathandlingsplan, för att nå EU:s klimatmål, visar att scenarierna för att nå minskade utsläpp bygger på höjd reduktionsplikt. Det går tvärs emot den politik som regeringen nu driver, vilket lett till att tre interpellationer lämnats in med bergäran att klimatminister Romina Pourmokhtari kommer till riksdagen och förklarar sig. 

Förnyad kritik mot Sverige: ge samerna inflytande

Sverige pressas från två olika håll vad gäller gruvnäringen, rapporterar DN. Å ena sidan pressar EU på för att Sverige ska börja utvinna mer sällsynta jordartsmetaller. Å andra sidan har Europarådets i veckan presenterat en rapport  som pekar på att Sverige brister i att ge samer inflytande över exploatering av traditionellt samisk mark. 

Rysslandkännare: Julija Navalnaja kan bli oppositionens nya ledare

Att Julija Navalnaja träder fram med skarpa budskap i media skickar signaler om att hon är beredd att axla makens mantel,  påpekade Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier, till SVT. I ett tal uppmanade hon oppositionens anhängare att ”fortsätta slåss mot Kreml med ännu mer raseri än förut”. 

– Julija Navalnaja kan bli den symboliska samlingspunkten som de som vill sträva mot öppet pluralistiskt Ryssland kan samlas kring, sade Stefan Ingvarsson.

När Aleksej Navalnyjs änka besökte EU:s ministerråd på måndagen uppmanade hon även EU att göra mer för att komma åt kretsen kring Putin, rapporterar Yle.

Politisk fånge död i fängelse i Belarus

En belarusisk aktivist, dömd till fängelse för att ha förtalat landets diktator Aleksandr Lukasjenko, har dött i fängelset, rapporterar GP/TT. Dödsorsaken har inte meddelats, men oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja anklagar de belarusiska myndigheterna för hans död.

Majoriteten av ukrainare på flykt vill återvända

En majoritet av de miljoner ukrainare som är på flykt både i andra länder och i hemlandet vill fortfarande återvända hem någon dag. Det visar en undersökning som FN:s flyktingorgan UNHCR gjort, rapporterar Ekot. Totalt har nästan 6,5 miljoner ukrainare flytt till andra länder på grund av kriget, och 65 procent av dom vill återvända. 

 
Notiser 20 februari

Svensk-ungerskt toppmöte inför Natoomröstning

Regeringen meddelar att statsminister Ulf Kristersson på fredag ska resa till Budapest på inbjudan av premiärminister Viktor Orbán. På mötet ska de prata om säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete mellan Ungern och Sverige, förberedelser inför Ungerns kommande EU-ordförandeskap och EU:s strategiska agenda, anger regeringen.

Det ungerska parlamentet väntas där efter som sista Natoland ratificera Sveriges Natoansökan på måndag nästa vecka.

Under måndagen kom uppgifter att Sverige och Ungern snart kommer tillkännage en överenskommelse om ett ”storskaligt militär- och försvarsindustrikontrakt”. 

Företrädare för regeringspartiet Fidesz har tidigare sagt att de inte kommer godkänna Sveriges inträde i Nato förrän den svenska statsministern besökt Ungern.

Kristersson till Bryssel: försvar och sanktioner på dagordningen

På torsdag reser statsminister Ulf Kristersson (M) till Bryssel för att träffa EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande Charles Michel för att bland annat diskutera europeiskt samarbete på försvarsområdet och sanktioner mot Ryssland med anledning av oppositionspolitikern Aleksandr Navalnyjs död.

Sverige sneglar på Polen i kampen mot gängen

Polen ligger ”ett par decennier” före Sverige i kampen mot den organiserade brottsligheten. Det säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) som har rest till Warszawa för att lära sig mer.

– De har med offensiva verktyg lyckats trycka tillbaka brottsligheten, säger Strömmer till TT/SvD.

Polen var ett av Europas otryggaste länder på 1990-talet, men lyckades bryta den negativa utvecklingen och har nu blivit ett av Europas tryggaste.

Ryssland kraftsamlar – Zelenskyj: Extremt svårt

Situationen är extremt svår vid flera delar av frontlinjen, säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, enligt TT/GP. Ryssland är tillbaka på offensiven i östra och södra Ukraina, och de ryska styrkorna tog kontrollen över staden Avdijivka i helgen. Det är landets största framsteg sedan Ryssland tog kontrollen över Bachmut i maj 2023.

Tusentals migranter väntar på att ta sig in i Finland via Ryssland

Finland sade på tisdagen att "tusentals" migranter från tredje land väntade på att korsa gränsen till sitt territorium från Ryssland. – Vi har information om att tusentals människor på den ryska sidan väntar på att få komma till Finland, sade inrikesminister Mari Rantanen vid en presskonferens och tillade att detta utgjorde "ett hot mot samhället", rapporterar Reuters.

Finland stängde alla gränsövergångar vid den 1 340 km långa gränsen mot Ryssland i slutet av förra året på grund av ett växande antal personer som saknade giltiga dokument för att resa in i EU.

Ungern och Kina fördjupar sitt samarbete

Ungern knyter närmare band med Kina. Förutom ökat ekonomiskt utbyte siktar de två länderna nu in sig på ett fördjupat säkerhetssamarbete, skriver DN. Förra helgen besökte Kinas minister för allmän säkerhet, Wang Xiaohong, Budapest för att ”fördjupa samarbetet ytterligare”. 

Länderna har redan en ekonomisk relation i och med att Kina är den största utländska investeraren i Ungern och det är i Ungern som den kinesiska telekomjätten Huawei har sitt största centrum utanför Kina. Ett bolag som EU-kommissionen pekat ut som en säkerhetsrisk och som Sverige har blockerat från utbyggnaden av 5G, av just säkerhetsskäl. 

Must: Ryssland snart tillbaka nära Sverige

Ryssland kommer så snart man kan bygga upp sin militära styrka i vårt närområde igen. Varningen kommer från den militära underrättelsetjänsten Must.

– Vi har inget andrum. Ryssland kommer att komma tillbaka, säger Must-chefen Thomas Nilsson, enligt TT/SvD.

Alla EU-länder utom Ungern kräver humanitär paus i Gaza

Alla EU-länder utom Ungern kräver gemensamt en ”omedelbar humanitär paus, som kan leda till ett hållbart eldupphör” i Gaza. Det säger EU:s utrikeschef Josep Borrell efter måndagens möte med EU:s utrikesministrar, rapporterar Ekot. Inte heller har man kunnat komma överens om sanktioner mot extremistiska israeliska bosättare.

EU startar utredning mot Tiktok

EU-kommissionen inleder en utredning mot Tiktok angående förmodade brott mot skydd av barn och unga, enligt TT/GP. Mer specifikt handlar det om att Tiktok brister när det kommer till saker som beroendeframkallande design, skärmtid och åldersverifiering. Detta under den digitala lagen DSA. Plattformen X är också föremål för utredning, med hänvisning till samma lag.

Avhoppad rysk helikopterpilot hittad ihjälskjuten i Spanien

Den ryska armépiloten Maksim Kuzminov, som flydde till Ukraina i augusti i fjol, har nu hittats död i Spanien. Efter sitt dramatiska avhopp ska han ha varit mordhotad av den ryska underrättelsetjänsten. Den ryska helikopterpiloten Maksim Kuzminov hittades i förra veckan död i ett garage i Spanien, ihjälskjuten med flera skott. Det rapporterar nyhetsbyrån Reuters/Yle.

Dödsfallen kan öka när heroinet sinar i Europa

Afghanistans produktion av vallmo har störtdykt och snart kan heroinbristen i Europa vara ett faktum. Ännu farligare substanser kan komma att ta dess plats.

– Det är en risk att vi kommer ur askan i elden, säger narkotikapolisen Lennart Karlsson, enligt TT/SvD.

Notiser 19 februari

Uppgifter: Sverige och Ungern överens om nytt försvarspaket

Enligt uppgifter till den ungerska nättidningen Index kan Sverige och Ungern snart tillkännage en överenskommelse om ett ”storskaligt militär- och försvarsindustrikontrakt”, skriver GP. Avtalet ska ha föregåtts av intensiva förhandlingar i flera veckors tid, enligt Index. Ungern är det enda Nato-landet som ännu inte ratificerat Sveriges medlemskap i försvarsalliansen.

Orbán: Kan ratificera Sveriges Nato-ansökan vid öppning

Ungerns premiärminister Viktor Orbán sade under på en pressträff på lördagen att landet kan ratificera den svenska Nato-ansökan när parlamentet öppnar den 26 februari.

– Vi har tagit viktiga steg tillsammans med den svenske statsministern för att återupprätta förtroendet, sade Orbán, enligt SVT.

Nytt EU-nej till regler i gigekonomin

EU-länderna kan fortsatt inte enas om nya regler för att avgöra vem som ska räknas som anställd eller inte i "gigekonomin", skriver TT/Tidningen Näringslivet. En första uppgörelse med EU-parlamentet från i december i fjol om det så kallade plattformsdirektivet fick snabbt nej efter missnöje från framför allt Frankrike, men även Tyskland och Sverige. Inte heller den nya uppgörelse som slöts i förra veckan kan nu godkännas. Det nya nejet innebär att förslaget riskerar att få vänta på sitt slutgodkännande till efter EU-valet i juni.

Sverige brister stort i elberedskap och bryter mot EU-lag

Sverige bryter mot en EU-lag genom att sakna grundläggande elberedskap vid kriser och krig, skriver DN. Det saknas fullständiga och godkända åtgärdsplaner för elnätskollapser – trots att dessa skulle vara på plats redan 2019. Nu kan snart Energimarknadsinspektionen, Ei, starta ett andra tillsynsärende  mot Svenska kraftnät.

Hedrade Navalnyj – över 150 döms till fängelse

Minst ett hundratal personer som gripits efter att ha hedrat den sannolikt, direkt eller indirekt, dödade oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj har "dömts" till kortare fängelsestraff av ryska "domstolar", skriver TT/GP. Bara i S:t Petersburg har 154 personer dömts till upp till 14 dagars fängelse för att ha brutit mot landets hårda lagar mot protester utan tillstånd. Människorättsgrupper och oberoende medier har rapporterat om ett antal liknande fall i andra städer runt om i landet. Det var i fredags som beskedet kom att den 47-årige Puntinkritikern Aleksej Navalnyj plötsligt och oförklarligt dött i ett ökänt straffläger i Sibirien.

Julia Navalnaja deltar i EU:s utrikesministermöte i Bryssel i dag

Då EU:s utrikesråd möts i Bryssel på måndagen gästas de också av den ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyjs änka, Julia Navalnaja, uppger Yle. Utrikesministrarna vill på så sätt hedra Navalnyjs minne. 

– Alexei Navalnyj gav sitt liv för demokratin i Ryssland. Hans offer skall inte vara förgäves, sade EU:s utrikeschef Josep Borrell till Politico.

Tysk vänster framåt på bekostnad av högerpopulister

Inför EU-valet ser Tysklands nya vänsterparti ut att skjuta i höjden på bekostnad av högerpopulisterna Alternativ för Tyskland, rapporterar Euractiv

Vänsterpartiet, Sahra Wagenknechts allians, BSW, bröt sig ut från den traditionella vänstern Die Linke i oktober och spås nu framgång. BSW kommer enligt nya opinionsundersökningar knipa sju mandat, men inte till på bekostnad av de andra vänsterpartierna, utan det högerpopulistiska Alternativ för Tyskland som tappar fyra mandat jämfört med prognoserna från januari.

Wagenknecht har en mer socialt konservativ och euroskeptisk ton än sitt gamla vänsterparti – en förändring som har gjort henne särskilt populär bland högerpopulistiska och konservativa väljare, påpekar statsvetare.

Skandalomsusad tidigare Frontexchef blir EU-kandidat för Nationell samling

Fabrice Leggeri, före detta chef för EU:s gräns- och kustbevakningsmyndighet Frontex, har gått med i det franska nationalistpartiet Nationell samling. Det uppger han för den franska tidningen Journal du Dimanche, enligt Omni. Leggeri blir partiets tredjenamn inför EU-valet i juni. Fabrice Leggeri tvingades 2022 att avgå  efter att byrån avslöjats med att hindra flyktingar söka asyl och hans sätt ett leda Frontex fick Europaparlamentet att upprepat uttala sitt direkta misstroende mot både Frontex och dess chef.

Ingves: Byt ut kronan mot euron

Sverige borde byta ut kronan mot euron, införa marknadshyror, slopa ränteavdragen och slå ihop Riksbanken med Finansinspektionen (FI). Det säger den tidigare riksbankschefen Stefan Ingves i en intervju med SvD Näringsliv.

– Om man inte är med i euron då är man de facto bara en halv medlem i EU, säger han till tidningen.

Kina erbjuder sig att stödja Ungern i säkerhetsfrågor

Kina erbjöd sig i förra veckan att stödja Ungern i frågor som rör allmän säkerhet under ett sällsynt möte med premiärminister Viktor Orbán, rapporterar Reuters. Kinas säkerhetsgaranti kommer samtidigt som Ungern, en rysk allierad, har arbetat för att minska sitt beroende av västländer under det senaste årtiondet under Orbán.

Varsel om ännu en tysk strejk

Det tyska fackförbundet Verdi har utlyst en drygt dygnslång strejk för cirka 25 000 medlemmar i markpersonalen på Tysklands sju största flygplatser i veckan, skriver TT/SvD. Över 100 000 passagerare kan påverkas av stridsåtgärden enligt flygbolaget Lufthansa, som planerar alternativa flygsträckningar.

Armeniens president varnar för fullskaligt krig med Azerbajdzjan

Efter att tre armeniska soldater dödats längs den upprustade gränsen med Azerbajdzjan varnar Armeniens president att grannlandet förbereder för ett fullskaligt krig, enligt SVT.

– Om inte sannolikt så är det åtminstone fullt möjligt, säger Jakob Hedenskog analytiker på Utrikespolitiska institutet.

Notiser 17 februari

Veckans ämne: EU:s sociala mål 2030

En del av EU-samarbetet går ut på att sätta upp frivilliga mål för att påverka olika samhällsproblem. Till exempel att minska fattigdomen och höjda sysselsättningen till 2030. Sverige uppnår redan EU-ländernas sex sociala mål utom ett, gissa vilket. Läs mer i veckans ämne.

Notiser 16 februari

KD:s EU-lista spikad: Teodorescu Måwe i topp

Kristdemokraternas extra partifullmäktige röstade i dag fastställde i dag fredag partiets lista inför EU-parlamentsvalet i juni. Toppnamn blev som väntat den nyblivna kristdemokraten Alice Teodorescu Måwe. Tvåa på listan blir Ella Kardemark. Europaportalen har samlat de svenska partiernas EU-valslistor här.

USA: Avdijivka riskerar att falla

Den ukrainska staden Avdijivka riskerar att falla och helt tas över av ryska trupper. Det säger Vita husets talesperson John Kirby, enligt Reuters. Samtidigt kommer uppgifter från ryskt håll att man gjort stora framsteg i staden efter månader av hårda strider, rapporterar SVT.

Zelenskyj till Berlin och Paris för att samla in krigsstöd

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj förväntas i dag fredag besöka Tyskland och Frankrike för att försöka få viktig militär hjälp och underteckna bilaterala säkerhetsåtaganden när kriget med Ryssland närmar sig sitt tredje år, skriver Reuters.

Förlängda regler i väntan på "chat control"

EU-kommissionens omstridda förslag om ökad kontroll på nätet för att bekämpa sexuella övergrepp mot barn har kört fast. Då är i stället medlemsländerna och EU-parlamentet nu överens om att förlänga tidigare undantagsregler, skriver TT/GP. Förlängningen – som föreslogs av EU-kommissionen i höstas – möjliggör en frivillig granskning i ytterligare två år, fram till april 2026.

Dadgostar (V) om EU-utträde: ”Kan aldrig utesluta något”

Vänsterpartiet har inte aktivt drivit frågan om ”swexit” på länge. Men om utvecklingen i EU går åt fel håll kan det ändras.

– Jag ser stora problem i unionen, säger Nooshi Dadgostar (V) i SVT:s 30 minuter. Samtidigt säger Dadgostar att internationellt samarbete är i grund bra och pekar bland annat på klimatpolitiken.

SD svänger igen – vill riva upp EU:s klimatsamarbete

Sverigedemokraterna vill se över EU:s stora lagstiftningspaket ”Fit for 55”, som ska kapa utsläppen med 55 procent fram till 2030. Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) kallar utspelet för ”Swexit-fantasier”.

"Det är uppenbart att Charlie Weimers inte vill sätta Sverige först", skriver hon i en kommentar till SVT.

SD ville från början inte ställa sig bakom målet,  i november svängde man dock och ställde sig  bakom paketet. Nu har SD än en gång svängt  i frågan.

Klart: Samkönade äktenskap blir lagligt i Grekland

Det grekiska parlamentet röstade i går torsdag för att legalisera samkönade äktenskap, rapporterar Ekot. Landet blir därmed det första ortodoxa kristna landet i världen som gör samkönade äktenskap lagliga, trots kyrkans motstånd. Parlamentet sa också ja till adoptioner för regnbågsfamiljer.

SVT utsatt för ”väldigt sofistikerad” överbelastningsattack

SVT utsattes på torsdagen för en överbelastningsattack. Det bekräftar teknikchefen Adde Granberg för Ekot. SVT rapporterar att problemen ska ha börjat redan på onsdagskvällen, men att de tilltagit under torsdagsmorgonen och stundtals har nätverket legat helt nere.

EU-bor i snitt två år äldre senaste årtiondet

Den första januari 2023 var medianåldern i EU-länderna 44,5 år. Det är drygt två år mer än för tio år sedan, enligt statistik från Eurostat. Att medianåldern är 44,5 år innebär att det finns lika många i EU som är äldre än det som det finns som är yngre. Sverige var ett av endast två EU-länder där medianåldern sjönk något sedan 2013.

Notiser 15 februari

Lagarde avvisar snara räntesänkningar

Europeiska centralbankens chef Christine Lagarde avvisade på torsdagen spekulationer om att ECB inom kort väntas sänka de styrräntor man under fjolåret höjde i syfte att driva ned inflationen i euroländerna.

– Vi vill inte riskera att [vi sedan åter måste höja räntan] vilket skulle vara ett slöseri med allt vi har gjort och skulle leda till att vi måste vidta ännu fler åtgärder, sade Lagarde under en utfrågning i EU-parlamentets ekonomiutskott.

Sara Skyttedal lämnar Kristdemokraterna – blir politisk vilde i EU-parlamentet

EU-parlamentarikern Sara Skyttedal lämnar Kristdemokraterna. Hennes förtroende för partiledaren Ebba Busch är förbrukat. En gång var de nära vänner, men nu är sprickan total, rapporterar Expressen.

– Jag känner inte att jag litar på ett ord, säger Sara Skyttedal, som från i dag blir politisk vilde i EU-parlamentet.

Stoltenberg: EU kan inte ensamt försvara Europa

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg varnar EU för att ta kontinentens försvar helt och hållet i egna händer, rapporterar Reuters/Omni.

– EU kan inte ensamt försvara Europa. 80 procent av Natos försvarsutgifter kommer från Natoallierade utanför EU, säger han till nyhetsbyrån.

Träff mellan Orbán och Kristersson planeras i Ungern

Ungern vill inte släppa in Sverige i Nato utan ett svenskt statsministerbesök till landet. Utrikesminister Tobias Billström säger till Svenska Yle att man nu försöker hitta tid för ett sådant besök.

193 ryska propagandasajter avslöjade – "ett gift som kan kolonisera hjärnor"

193 ryska sajter sprider desinformation i väst – och avslöjas nu i en fransk rapport. Det kallas ”Portal Kombat” och är ett ryskt nätverk av desinformation, skriver SvD. Dess syfte är att sprida  propaganda från Kreml för att  påverka allmänhetens opinion i rysk riktning i flera västländer. EU:s utrikeschef Josep Borrell har konstaterat att ”fenomenet inte är en bomb som dödar, men ett gift som kan kolonisera hjärnor”.

Debatt om egna atomvapen i Tyskland efter Trumps utspel

I Tyskland har en debatt brutit ut om landet och EU behöver egna atomvapen för att kunna skydda sin egen säkerhet i framtiden, uppger Ekot. Debatten är bland annat en reaktion på Donald Trumps uttalande om att USA i framtiden kanske inte kommer hjälpa de Nato-länder som inte lever upp till det så kallade tvåprocentsmålet, däribland Tyskland. Bara 11 av 30 Natoländer uppfyller  inte tvåprocentsmålet.

Tyskland världens tredje största ekonomi – petar ner Japan

Tyskland  är nu världens tredje största ekonomi efter USA och Kina, meddelar Internationella valutafonden (IMF), rapporterar Yle.  En orsak  till Tyskland nya placering, förutom egen förtjänst, är att Japans ekonomi  minskade  under sista kvartalet 2023 för andra kvartalet i rad vilket är en teknisk definition på lågkonjunktur.

EU-utskott godkänner asyl- och migrationsuppgörelse

I december 2023 nådde medlemsländerna och EU-parlamentet en preliminär överenskommelse om hur unionens nya asyl- och migrationspolitik ska se ut. I går onsdag gav EU-parlamentets ansvariga utskott grönt ljus till åtta lagar som ingår i asyl- och migrationspakten. Medlemsländernas EU-ambassadörer gav i förra veckan sitt godkännande till uppgörelsen. Detta öppnar för formella godkännanden av hela EU-parlamentet och ministerrådet under våren.

Nytt Natocenter ska dra lärdomar från rysk krigföring och utbilda ukrainare

Natoländernas försvarsministrar enades på torsdagen att sätta upp ett nytt gemensamt center i polska Bydgoszcz för analys, träning och utbildning.

– Det kommer att göra det möjligt för Ukraina att dela med sig av lärdomar från Rysslands krig och det kommer att skapa en struktur för ukrainska styrkor att lära och öva tillsammans med sina allierade motsvarigheter, sade Natochefen Jens Stoltenberg efter torsdagens möte i Bryssel.

EU-länderna nära överenskommelse om nya sanktioner mot Ryssland

EU-länderna är nära att komma överens om ett trettonde paket med sanktioner mot Ryssland för dess invasion av Ukraina enligt EU-diplomater som förväntar sig att anta det före andra årsdagen av kriget, rapporterar Reuters. Det nya paketet kommer att innebära att nästan 200 företag och individer läggs till på listan, men inga nya sektorsspecifika åtgärder.

Wilders är öppen för minoritetsregering efter dödläge

Den nederländske valvinnaren Geert Wilders överväger ovanliga regeringsformer i ett försök att övervinna koalitionens dödläge efter två månaders förhandlingar som inte ledde någonstans.

– Jag föredrar en majoritetsregering, men en minoritetsregering under vissa förutsättningar, och andra alternativ som en utomparlamentarisk regering är också en möjlighet, sade Wilders under en debatt i parlamentet på onsdagen om de pågående regeringsförhandlingarna, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg.

Kinas utrikesminister till Europa

Kinas utrikesminister Wang Yi kommer på besök till Europa. Besöket inleds i Tyskland den 16 februari på den årliga säkerhetskonferensen i München där Wang Yi är en av talarna, uppger en talesperson för Kinas utrikesdepartement, enligt TT/GP. Efter München ska utrikesminister Wang Yi besöka Spanien och Frankrike.

Regeringen lyfter Irans misstänkta mordplaner inom EU

Efter Ekos avslöjande om att Iran 2021 misstänks ha planerat att mörda svenska judar, ska regeringen föra upp frågan om Irans agerande på agendan inom EU.

–Ja, det kommer vara viktigt att prata med dem om detta eftersom vi också har en relation mellan EU och Iran som innebär att många stater känner att det finns iransk verksamhet på deras territorier och att det är någonting som man ser allvarligt på, säger utrikesminister Tobias Billström (M) till Ekot.

Aktioner mot ukrainskt spannmål vid polska gränsen

Lantbrukare i Polen protesterar ånyo mot spannmålstransporter som kommer in i landet från Ukraina. Under veckan tog polska bönder över en lastbilstransport med spannmål från Ukraina och tippade av all spannmål på vägen, skriver Lantbruksnytt.

Ukraina: Ytterligare ett ryskt fartyg sänkt i Svarta havet

Ukraina har slagit ut ytterligare ett stort landstigningsfartyg – Tsezar Kunikov – i Svarta havet utanför Krim, uppger en talesperson för den ukrainska marinen, rapporterar Ekot. Enligt den ukrainska underrättelsetjänsten slogs fartyget ut av ukrainska specialtillverkade militära havsdrönare i dag under onsdagsförmiddagen.

Källor: Ryssland vill sätta kärnvapen i rymden

Ett allvarligt hot har riktats mot USA:s nationella säkerhet. Två källor uppger för ABC News att det handlar om att Ryssland vill placera kärnvapen i rymden, enligt SvD.

Ryssland tillbakavisar kärnvapenuppgifterna som ”fientlig fabricering”, rapporterar Ekot.

EU-kommissionen återkräver stöd för Öresundsbron

EU-kommissionen har slutfört sin utredning om de statliga garantier som Danmark och Sverige beviljat för byggandet av den fasta väg- och järnvägsförbindelsen över Öresund, och konstaterar att dessa inte utgör nytt statsstöd enligt EU:s regler. Dock har en del av Danmarks skatteincitament bedömts som oproportionerligt och oförenligt med EU:s regler, vilket kräver att Danmark återkräver dessa stöd inklusive räntor, skriver Järnvägsnyheter.

Ryssland "rasslar med sablarna" i Arktis

Ryssland höjer tonläget kring samarbetet i Arktiska rådet som redan står på paus på grund av kriget. Forskaren Svein Vigeland Rottem är förvånad. – Det är lite konstigt att man rasslar med sablarna, säger han, enligt TT/GP.

Notiser 14 februari

Pedofilskandal kan försena Ungerns Natoomröstning

Två av regeringspartiet Fidesz mest högprofilerade politiker har tvingats avgå sedan det avslöjats att en man som skyddat en pedofil benådats av president Katalin Novák, rapporterar Eurobserver.  Detta kan göra att Sveriges Natoansökan bortprioriteras under parlamentets nästa möte 21 februari. 

Id-kontrollerna vid svensk-danska gränsen väntas tillbaka

På torsdag denna vecka väntas riksdagen anta en lag som ger regeringen rätt att återinföra id-kontroller för de som reser från Danmark till Sverige med tåg, buss eller färja, utöver den gränskontroll som redan finns, rapporterar Ekot. Lagen ska stoppa resenärer utan giltig legitimation.

Infrastruktur för 1,6 biljoner kronor förstörd i Ukraina

En rapport från Kiev School of Economics har uppskattat att krigsskadorna på Ukrainas infrastruktur hittills har kostat ungefär 1,6 biljoner svenska kronor, rapporterar GP/TT. Den största delen står förstörda privata bostäder för, följt av ukrainska företag, energiförsörjning och jordbruk.

Biden: Välj Ukraina framför Trump och Putin

USA:s senat röstade igenom stödpaketet för Ukraina och Israel. Men i representanthuset ser det ut att stoppas – vilket Joe Biden åter reagerar kraftigt på, rapporterar SvD. Historien ”kommer att döma” de som väljer Vladimir Putin och Donald Trump framför demokratin, sade han på tisdagen.

Uppgifter: Nya handelsavtalet tros bli klart efter EU-valet

Flera EU-parlamentariker har uttalat sig och sagt att det är högst osannolikt att det hårt omtvistade frihandelsavtalet mellan EU och Mercosur-länderna, Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay, blir klart innan EU-valet i juni, rapporterar Euractiv. I början av februari misslyckades den senaste förhandlingsrundan om det redan mycket försenade handelsavtalet. Frankrike har hittills vägrat att skriva under om inte Mercosur-länderna måste uppfylla samma miljöåtaganden som EU-länderna.

Nato: Ny chef "inom några månader"

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg ska enligt planerna avgå den sista september, efter tio år på posten, rapporterar GP/TT.  Ambassadör Julianne Smith har nu uttalat sig och sagt att det "inom det första kvartalet i år" kommer bli klart vem som blir ny Natochef. Smith bekräftade även att Nederländernas avgående premiärminister Mark Rutte "har uttryckt sitt intresse" för jobbet.

Ryssland gjorde Sveriges hemvärn populärt

Sedan Rysslands  fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har Sveriges hemvärn blivit så populärt bland unga att flera sökande måste avvisa, rapporterar Politico. År 2020 var medlemsantalet cirka 20 000, men 2022 ansökte 29 101 svenskar om att gå med, en ökning med 619 procent från ett genomsnittsår.

Finland begär tillbaka närmare 80 kranier från Sverige

Finland har lämnat in en formell begäran till Sverige om att återfå mänskliga kvarlevor som finns i förvar på Karolinska Institutet, rapporterar Ekot.  Det rör sig om ungefär 80 kranier. De flesta kranierna finns kvar från utgrävningar av gravar som gjordes år 1873.

Estlands premiärminister "efterlyst" i Ryssland

Estlands premiärminister Kaja Kallas, som uttryckt sig kritiskt mot Ryssland, är nu "efterlyst" av Ryssland, tillsammans med flera andra baltiska politiker, rapporterar SVT.

– Kreml hoppas att det här kommer att tysta mig och andra, men det kommer det inte. Jag kommer att fortsätta mitt starka stöd av Ukraina, säger Kallas i ett uttalande.

Notiser 13 februari

Bara 11 av 30 Natoländer uppfyller det militära budgetmålet

Det har blivit många upprörda politiska reaktioner i Europa på den amerikanske presidentkandidaten högerpopulisten Donald Trumps tal i lördags där han pekade ut Natoländer som inte uppfyller rekommendationen att lägga minst två procent av BNP på försvarsutgifter med orden att Ryssland kan ”göra vad fan de vill” med dessa länder. 

Enligt Natos egna beräkningar för 2023 är det bara 11 av 30 Natoländer som uppfyller budgetmålet om 2 procents försvarssatsningar per år. I toppen, förutom USA, ligger Polen 3,90 %, Grekland 3,49 % och Estland 2,73 % och i botten finns Luxemburg 0,72 %, Belgien 1,13 % och Spanien 1,26 %.  Frankrike ligger nära målet medan Tyskland och Italien är långt efter med 1,57 respektive 1,46 procent. Genomsnittet av Natoländernas försvarsbudgetar exklusive USA var 1,74 procent 2023.

Josep Borell till USA: Sluta skicka vapen till Israel

EU:s utrikeschef Josep Borrell uppmanade USA att sluta skicka vapen till Israel, med tanke på det växande antalet civila som dödas i Gaza, rapporterar Politico. Borell ska under ett ministerrådsmöte på måndagen ha sagt att om det internationella samfundet nu är så oroligt över dödssiffran, "kanske de måste tänka på tillhandahållandet av vapen” till Israel.

Räntan på ryska frysta tillgångar kan gå till Ukraina

EU:s ministerråd beslutade på måndagen att räntan på de ryska frysta tillgångarna som finns i europeiska banker ska kunna användas för att bygga upp krigsdrabbade Ukraina. De ryska tillgångarna på ungefär 260 miljarder euro frystes efter att landet invaderade Ukraina, men räntan tickar fortfarande på och beräknas skapa mervärde på mer än fyra miljarder euro per år, uppger Politico.  

Men innan räntepengarna i praktiken kan användas är ett nytt formellt beslut nödvändigt, meddelar rådet till Europaportalen. Det finns ännu inte något datum för när detta väntas ske.

Ryska ”glädjesiffror” för ekonomin ifrågasätts

Rysslands ekonomi växte mer än både eurozonen och USA förra året, enligt officiell statistik. Men siffran kan vara missvisade och bedömare spår en dyster framtid för den ryska krigsekonomin, rapporterar SvD.

Ukraina klarar inte skjuta ner alla drönarna

De ryska attackerna med drönare mot Ukraina pågår i stort sett hela tiden, rapporterar  SVT på plats i huvudstaden  Kiev. Det är upprepade vågor av attacker i luften, framförallt med drönare som Ryssland tycks ha ett obegränsat antal av. Ukraina klarar inte av att skjuta ner lika många drönare som tidigare.

Larmet från Ukraina: "Mer hjälp behövs"

När drönarna slår ner blir nöden i Ukraina tydlig, rapporterar TT/GP. Det utarmade luftvärnet klarar inte att skjuta ner lika många som tidigare. Och för de som drabbas på marken finns ingen hjälp att få.
– Människor känner sig övergivna, säger svenska läkaren och hjälparbetaren Elly Reinolds, som är på plats i Mykolajiv i södra Ukraina.

Greklands premiärminister väntas möta protesterande lantbrukare

Under tisdagen kommer Greklands premiärminister liberalkonservative Kyriakos Mitsotakis träffa representanter för grekiska lantbrukare som protesterat under veckor mot ökade kostnader och brist på åtgärder efter sommarens bränder och översvämningar, rapporterar Ekot. Under mötet antas Mitsotakis presentera ett åtgärdspaket med exempelvis skattelättnader och subventioner för förbrukningsmaterial för att stötta Greklands lantbrukare.

Notiser 12 februari

Trump uppmanar Ryssland att göra "vad fan de vill" med snåla Nato-länder

Under ett kampanjtal på lördagen inför höstens amerikanska presidentval refererade den populistiske kandidaten Donald Trump till ett samtal med en ledare i ett europeiskt Nato-land som skulle ha frågat om USA skulle komma till undsättning även om landet inte nådde försvarsalliansens mål om försvarsutgifter på minst två procent av BNP.

– Du har inte betalat. Du är betalningsskyldig. Nej, jag skulle inte skydda dig. I själva verket skulle jag uppmuntra dem [Ryssland] att göra vad fan de vill, sade Trump, enligt nyhetsbyrån Bloomberg.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg kritiserade Trumps uttalande.

– Varje antydan om att allierade inte kommer att försvara varandra undergräver allas vår säkerhet, inklusive USA:s, och utsätter amerikanska och europeiska soldater för ökade risker, sade Stoltenberg på söndagen.

Amerikanskt stödpaket till Ukraina ett steg vidare

Ett stödpaket till Ukraina och allierade länder tog ett steg vidare i USA:s senat på söndagen, uppger Yle. Det är fortfarande oklart om paketet går vidare till behandling i representanthuset. Senaten röstade för att gå vidare med behandlingen av stödpaketet med rösterna 67–27. Paketet ska ännu officiellt godkännas i mitten av veckan.

Dansk varning: Nato kan angripas inom några år

Ryssland kan ha kapacitet att angripa Nato fortare än omvärlden förstått. Det uppgav Danmarks försvarsminister Troels Lund Poulsen på fredagen i en intervju med tidningen Jyllands-Posten, skriver SvD.

– Det kan inte uteslutas att Ryssland kommer att utmana Nato-fördragets femte artikel och försvarsorganisationens solidaritet inom tre till fem år, löd Troels Lund Poulsens budskap.

Tjeckien storsatsar på kärnkraft

Istället för att som planerat bygga en ny reaktor vill regeringen nu att fyra nya reaktorer byggs för att säkra landets framtida elbehov, rapporterar Ekot. Två företag, franska EDF och ett koreanskt bolag, ska nu komma in med anbud om att få bygga kärnkraftverken. Enligt planen ska den första nya reaktorn stå klar 2036.

Alexander Stubb ny president i Finland

Liberalkonservative Alexander Stubb vann på söndagen den avgörande omgången i det finska presidentvalet mot den gröne kandidaten Pekka Haavisto med 51,6 mot 48,4 procent av rösterna, enligt Yle.

Ungerns president avgår – benådade man som dolde övergrepp mot barn

Ungerns president Katalin Novak har meddelat att hon avgår, rapporterar Reuters/Ekot. I april förra året benådade hon en vice föreståndare som dömts för att ha försökt dölja sexuella övergrepp mot barn på ett hem för föräldralösa barn. Sedan i fredags har det pågått stora protester i Ungerns huvudstad Budapest där man krävt hennes avgång.

Demonstration mot samkönat äktenskap i Grekland

Tusentals demonstrerade mot samkönat äktenskap och adoptionsrätt för regnbågsfamiljer i Greklands huvudstad Aten på söndagen, uppger Yle. Demonstrationen som organiserades av ortodoxa grupper på torget Syntagma samlade kring 4 000 personer. I demonstrationen deltog bland annat ortodoxa präster och ytterhögerpartiet Nikis ledare Dimitris Natsios.

Kriget ger brist på vårdpersonal i Ryssland

Det finns tecken på att Rysslands invasion i Ukraina leder till brist på vårdpersonal i hela Ryssland, skriver brittiska försvarsdepartementet i sin dagliga uppdatering om kriget på X, enligt TT/GP.

Notiser 10 februari

Veckans ämne: Sverige i EU

Här presenteras en unik sammanställning av data från olika källor som ger flera aspekter av det svenska EU-medlemskapet. Sidan ger kanske den mest kompletta bilden, av det faktiska EU-Sverige, som går att hitta på internet. Läs mer – Sverige i EU.

Notiser 9 februari

Senaten går vidare med stödpaket till Ukraina

Den amerikanska senaten har röstat ja till att arbeta vidare med ett stödpaket till bland annat Ukraina, skriver TT/SvD. Röstsiffrorna blev 67–32. Senaten har gått med på att bryta ut den delen som enbart handlar om det utländska biståndet. Förutom drygt 60 miljarder dollar till Ukraina innehåller det även stöd till bland annat Israel.

Tysk press på USA för mer militärt stöd

Tyskland tar täten för upprustningen av Ukraina och kan sätta press på USA när vapenleveranserna uteblir. Den tyske förbundskanslern Olaf Scholz reser till Washington med vind i ryggen efter att EU slutit upp kring ett långsiktigt stöd, skriver TT/GP.

Snart grönt ljus för nya migrationspaketet

Ambassadörerna från EU:s medlemsländer godkände på torsdagen unionens nya asyl- och migrationsreformen. I december 2023 nådde rådet och EU-parlamentet en informell överenskommelse och det är den som nu formellt måste godkännas av båda parterna. I parlamentet ska man rösta om detta i slutet av april.Därefter har rådet sista ordet att godkänna eller förkasta.

Finlands röst kan fälla omdebatterat EU-direktiv

Finland tänker lägga ned sin röst när EU ska rösta om ett direktiv om företagens samhällsansvar på fredag. Det hotar fälla hela direktivet, skriver HBL. Den finska regeringen pekar på två punkter i förslaget som de menar är orsaken till det finska ställningstagandet. Det handlar om att rätten till grupptalan mot företag skulle utvidgas och att domstolar kunde ålägga företag att offentliggöra tilläggsbevis i skadeståndsmål. Oppositioner menar dock att krav på skötsamhet  är bra och gynnar många finska företag som  redan respekterar mänskliga rättigheter och miljöregler. Det är känt att också Sverige, Tyskland, Italien och Estland har invändningar mot direktivet. Inget är bekräftat, men ryktet förtäljer att alla fem röstar emot eller blankt.

Utökat datautbyte i EU ska stärka polisarbete

Med siffrorna 451 för, 94 mot och 10 som avstod godkände i går torsdag EU-parlamentet en uppdatering av en EU-lag om automatiskt utbyte av personuppgifter såsom fingeravtryck, DNA och polisregister mellan brottsbekämpande myndigheter i medlemsländerna och Europol, kallat Prüm II. Utbytet ska även bli enklare att genomföra.

– Vi behöver gemensamma åtgärder här och nu för att stoppa gängkriminaliteten och trygga svenska folkets säkerhet, sade EU-parlamentariker Heléne Fritzon (S) i ett uttalande.

Alla närvarande svenska EU-parlamentariker stödde godkännandet förutom Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Kritiker anser att lagen inte tillräckligt skyddar grundläggande mänskliga rättigheter.

EU-uppgörelse för att stöda viktig teknik – "avgörande för konkurrenskraften"

Förhandlare för EU-parlamentet och medlemsländerna har nått en preliminär uppgörelse för den så kallade europeiska plattformen för strategisk teknik, STEP. Dess syfte är att minska EU:s beroende av viktig teknik så som grön, digital och bioteknik och samtidigt stärka konkurrenskraften på området.

– Med dagens överenskommelse samlar vi finansiering från EU:s budget för att mobilisera investeringar i deep tech och digital teknik, ren teknik och bioteknik, som är avgörande för att EU ska kunna behålla sin konkurrenskraft inom dessa strategiska sektorer, sade Belgiens utrikes- och EU-minister Hadja Lahbib i ett uttalande.

EU på väg att bli kvicksilverfritt

Rådet och EU-parlamentet har nått en provisorisk överenskommelse om att förbjuda tillverkning, import och export av ett antal produkter med det miljöfarliga kvicksilvret, inklusive vissa lampor. Målet är att skapa ett kvicksilverfritt Europa.

Nya överenskommelsen: Ett handikappskort ska gälla i hela EU

Rådet och parlamentet har nått en överenskommelse som ska underlätta för personer med funktionshinder. Efter att förslaget godkänts formellt kommer det finnas ett handikapp- och parkeringskort för personer med funktionshinder som gäller inom hela EU. 

Stubb leder presidentkampen i Finland

I opinionsundersökningen från finska Yle får Alexander Stubb 54 procent i väljarstöd, uppger Ekot. Pekka Haavisto ligger på 46 procent. Siffrorna ligger i nivå med flera andra opinionsundersökningar som publicerats under veckan. Andra avgörande valomgång mellan de två kandidaterna äger rum på söndag.

Grekland planerar lagalisera homoäktenskap

Grekland kommer att bli det första kristortodoxa landet som tillåter samkönade äktenskap när premiärminister Kyriakos Mitsotakis center-högerregering presenterar lagstiftning nästa vecka, rapporterar FT. Se Europaportalens karta över vilka EU-länder som idag tillåter samkönade äktenskap och eller registrerade partnerskap.

Slovakien antar omstridd åklagarreform – sänker straffen för korruption

Det slovakiska parlamentet godkände på torsdagskvällen regeringens omdiskuterade förslag att lägga ner Slovakiens särskilda åklagarkammare och sänka straffen för korruptionsbrott, rapporterar Ekot. Reformen har väckt stor ilska bland Slovakiens oppositionspartier och lett till omfattande protester på flera platser i landet under de senaste månaderna. Oppositionen hoppas nu att EU kommer sätta tryck mot Slovakien – ett land som redan har problem med korruption.

Nadezjdin stoppas från det ryska så kallade valet – ingen kandidat kvar mot Putin

Som väntat nekas oppositionspolitikern Boris Nadezjdin från att ställa upp i det ryska "presidentvalet" i mars, rapporterar Ekot. Enligt ryska "valkommissionen" fanns för många "fel" bland hans namnunderskrifter även om de flesta är överens om att beslutet att stoppa honom har fattats av Kreml. Därmed kommer ingen röst att finnas mot  diktatorn Vladimir Putin och mot kriget i Ukraina.

Finland förlänger gränsstängningar mot Ryssland

Finland har beslutat att förlänga stängningen av gränsövergångarna vid sin östra gräns mot Ryssland, uppger Ekot. Förlängningen gäller till 7 april, enligt det finska inrikesdepartementet. I november beslutade Finland att helt stänga gränsen mot Ryssland efter att hundratals asylsökande kommit till den östra gränsen vilket av finska myndigheter uppfattas som en försök till en hybridattack från Ryssland.

Tiktok stämmer EU för digital avgift

Tiktok gör nu som Meta, de drar EU till domstol. Anledningen är att Tiktok, likt Meta, inte gillar EU:s avgiftsmodell som större plattformar måste följa för att finansiera tillämpningen av EU:s digitala tjänsteakt, DSA, skriver TT/GP.

Tiotals befaras döda i Medelhavet

Minst 13 sudanesiska migranter har omkommit när det fartyg de färdades i kapsejsade utanför Tunisiens kust på torsdagen. 27 andra saknas fortfarande, enligt en talesperson för en domstol i den tunisiska staden Monastir, skriver TT/SvD.

Notiser 8 februari

Ny uppgörelse om plattformsarbetare – större valfrihet för medlemsländerna

Förhandlare för EU-parlamentet och ordförandelandet Belgien nådde på torsdagen en preliminär uppgörelse om villkoren för så kallade plattformsarbetare såsom matcykelbud. Uppgörelsen lägger bland annat ramarna för när plattformsarbetare – som beräknas uppgå till mer än 28 miljoner personer – ska räknas som anställda och inte som egenföretagare.

Innan jul nådde de två EU-lagstiftarna en första preliminär uppgörelse om lagen men medlemsländerna i ministerrådet kunde inte ställa sig bakom den vilket gjorde att förhandlingarna fick återupptas. Jämfört med den uppgörelsen väntas det i torsdagens överenskommelse ges större valfrihet för medlemsländerna att utforma villkoren för vem som kan anses vara anställd som plattformsarbetare eller egenföretagare.

Uppgörelsen innehåller även förbud mot att låta algoritmer avgöra när en plattformsarbetare ska avskedas och förbud mot plattformar att samla in vissa typer av persondata.

Ungerns nya lag : ”allvarlig risk för demokratin”

EU-kommissionen startade i går onsdag ännu en formell process mot Ungern på grund av landets nya så kallade suveränitetslag, rapporterar Ekot. Enligt Ungern ska lagen skydda landet mot utländsk politisk påverkan, men lagen bryter  mot flera grundläggande regler för demokrati och rättsstat påpekar både EU-kommissionen och Europarådet för mänskliga rättigheter.

– Lagen riskerar att allvarligt skada demokratin i Ungern, sade kommissionens talesperson Anitta Hipper.  Om Ungern inte drar tillbaka lagen kan frågan avgöras i EU-domstolen.

När lagen presenterades i november blev den grundligt kritiserad Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, Dunja Mijatović. Den skulle enligt henne ge rätt att undersöka alla organisationer eller personer som misstänks tjäna "utländska intressen" eller hota den "nationella suveräniteten". Lag skulle också straffa förbjuden utländsk finansiering av partier eller grupper som ställer upp i val med upp till tre års fängelse.

– Den skulle ha obegränsade befogenheter att begära ut känsliga uppgifter och privat information från vem som helst, utan tillsyn och utan rättslig prövning, sade Dunja Mijatović i ett uttalande.

EU:s utrikeschef flydde dödlig rysk attack

Minst tre personer har dödats i en ”massiv” våg av ryska robot- och drönarangrepp runtom i Ukraina, uppger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj enligt AP/TT/HBL. EU:s utrikeschef Josep Borrell och en norsk stortingsledamot på besök i Kiev fick sätta sig i säkerhet i skyddsrum under attacken.

Stora protester när Slovakien avskaffar korruptionsåklagare – EU kritiskt

På torsdagen ser den slovakiska regeringen under premiärministern Robert Fico ut att få igenom sitt omstridda förslag att stänga landets särskilda åklagarkammare för bland annat korruptionsbrott, rapporterar Ekot. Regeringens planer, som också inkluderar mildare straff för korruptionsbrott, har utlöst stora protester i landet, under onsdagskvällen demonstrerade omkring 18 000 personer i Bratislava. Lagförslaget har kritiserats av både Europaparlamentet och EU-kommissionen.

Enligt Transparency International som rankar länder efter hur stor korruptionen uppfattas vara låg Slovakien 2022 betydligt sämre till än EU-genomsnittet. Ett minskat arbete mot korruption och mildare straff riskerar att  korruptionen ökar. Se hur graden av uppfattad korruption är i EU-länderna sedan 2012.

Bekymrat EU-parlament vill se utredning av demokratiska brister i Grekland

EU-parlamentet röstade i går onsdag för en resolution som uttrycker ledamöternas "starka oro över mycket allvarliga hot mot demokratin, rättsstatens principer och de grundläggande rättigheterna i Grekland". Man pekar bland annat på hot mot journalister, spionage på politiska motståndare, polisvåld och regeringens smutskastningskampanjer mot människorättsaktivister.

EU-parlamentet uppmanar samtidigt kommissionen att utvärdera huruvida Grekland bryter mot demokratikraven i fördragets artikel 2 och om så är fallet dra in EU-stöd tills kraven efterlevs.

Av de närvarande svenska EU-parlamentarikern ställde sig Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Liberalerna bakom resolutionen. Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna röstade mot uppmaningen.

EU-parlamentet vill se fler åtgärder för hbti-personer

Med rösterna 392 för, 119 mot och 32 som avstod röstade EU-parlamentet på torsdagen för en rapport som avhandlar hur unionens hbtq-strategi för 2020–2025 genomförs. Ledamöterna oroas bland annat för det ökande antal hatbrott och våld mot hbtq-personer och uppmanar till att mer görs på EU-nivå. Alla närvarande svenska EU-parlamentariker röstade för rapporten förutom Sverigedemokraternas två ledamöter.

Svag majoritet när EU-parlamentet stöder ny genteknik för grödor

307 EU-parlamentariker röstade på onsdagen för sin förhandlingsposition i nya EU-regler för så kallad genomisk teknik som används för att förändra organismers genetiska material i syfte att bland annat göra växter mer klimattåliga och skadedjursbeständiga och högre avkastning. 304 ledamöter röstade antingen mot (263) eller lade ned sina röster (41). 

Svenska EU-parlamentarikern Jessica Polfjärd (M) har ansvarat för att samla en majoritet bakom en ståndpunkt inför kommande slutförhandlingar med medlemsländerna.

– Ny genomisk teknik är viktig för att stärka Europas livsmedelstrygghet och göra vår jordbruksproduktion grönare. De nya reglerna möjliggör utveckling av bättre växtsorter som garanterar högre avkastning, är klimattåliga och behöver mindre gödselmedel och bekämpningsmedel, sade Polfjärd i ett uttalande.

Alla  svenska EU-parlamentariker stödde ståndpunkten förutom Miljöpartiet och Vänsterpartiet som röstade nej.

Miljöorganisationen Greenpeace sällar sig till de 263-parlamentariker som röstade nej.

– Ledamöterna i Europaparlamentet har misslyckats med sin plikt att skydda människors hälsa, miljön och det europeiska jordbrukets framtid, sade Greenpeaces Eva Corral som tillade att det inte finns några "trovärdiga" bevis för att sådana grödor kan stå emot klimatförändringar och att jordbrukar riskerar att bli beroende av ett fåtal stora multinationella företag som äger patentet på utsädet.

Årets januari varmaste någonsin

Januari 2024 var den varmaste januarimånad som uppmätts globalt med 1,66 grader över snittet för 1850–2020. Det framgår enligt mätningar från EU:s jordobservationsprogram Copernicus. Detta är den åttonde månaden i rad som är den varmaste som uppmätts för respektive månad under året.

Amerikanskt stödpaket till Ukraina nedröstat – "eventuellt ny omröstning på gång"

USA:s stödpaket till Ukraina har röstats ner i senaten. Förslaget, som skulle innebära ett stöd på drygt 60 miljarder dollar till Ukraina, lades fram som ett lagförslag på totalt 118 miljarder dollar. I det ingick bland annat också 14 miljarder dollar till Israel, humanitärt stöd till Gaza, hjälp till krigsflyktingar samt pengar för att stärka USA:s södra gräns, skriver TT/GP. Senatens majoritetsledare, demokraten Chuck Schumer, har försökt få till en andra omröstning som enbart handlar om det utländska biståndet . 

Inga EU-sanktioner mot våldsamma bosättare

EU gör sig redo för sanktioner mot våldsamma israeliska bosättare – men blockerades av nej från Tjeckien och Ungern, uppger TT/Aftonbladet. Nu görs nya försöka att enas med förhoppningen är att nå en uppgörelse i lagom tid till nästa utrikesministermöte i EU, den 19 februari. Politico rapporterar dock på torsdagsmorgonen att Tjeckien dragit tillbaka sitt motstånd

EU-parlamentet kräver stopp för Norges planer på gruvbrytning i havet

EU-parlamentet röstade på onsdagen ja till att ställa sig bakom en resolution som kräver att Norge avbryter sina planer på gruvbrytning på havsbotten.

– Det är positivt att vi kunde ena parlamentet bakom en resolution som så tydligt kräver ett internationellt moratorium mot djuphavsbrytning, säger Pär Holmgren, MP, till DN.

Sista chansen för EU-uppgörelser

I morgon fredag löper en inofficiell tidsfrist ut för förhandlare från EU-parlamentet och medlemsländerna att nå preliminära uppgörelser om nya EU-lagar. Detta för att lagarna ska hinna godkännas av EU-parlamentet formellt innan dess verksamhet delvis stänger ned inför det stundande Europaparlamentsvalet i juni.

Utredningen om Nord Stream-sabotaget läggs ner

Enligt åklagaren har det inte framkommit något som tyder på att Sverige eller svenska medborgare är involverade i dådet, uppger Ekot. Svenska bevis har överlämnats till tyska utredare som fortsätter sin utredning av explosionerna.

Meta går till domstol – missnöjt med EU-avgifter

Sociala medier-plattformarna Facebooks och Instagrams ägare Meta går till domstol för att utmana EU:s avgiftsmodell som större plattformar måste följa för att finansiera tillämpningen av EU:s digitala tjänstelag, DSA, skriver TT/Di.

Parti drar sig ut regeringsförhandlingar i Nederländerna

Sedan höstens nederländska parlamentsval med Frihetspartiet och Geert Wilders som stora vinnare har regeringsförhandlingar pågått mellan fyra partier. Ett av dem, kristdemokratiska NSC, meddelade dock på tisdagen att man drar sig ur denna förhandlingsrunda, rapporterar nederländska public service NOS.

Tusen bönder intar Barcelona

För andra dagen i rad genomför tusentals bönder traktordemonstrationer över hela Spanien. Stora vägar har blockerats i många av landets regioner och minst fyra personer har gripits, rapporterar El País/TT/SvD.

Notiser 7 februari

Ulf Kristersson planerar resa till Ungern – oklart när

Statsminister Ulf Kristersson (M) försöker hitta en lucka i almanackan för att besöka Ungern och premiärminister Viktor Orbán, det säger statsministern på onsdagen, rapporterar Ekot. Ungern vill att Kristersson ska besöka Budapest innan man säger ja till Sveriges Natoansökan, men Kristersson kan däremot inte säga om ett besök kan bli aktuellt innan ansökan godkänts.

EU-stödet till Ukraina – långt ifrån tillräckligt

I förra veckan beslutade EU-toppmötet att på fyra år stödja Ukraina med 50 miljarder euro i lån och bidrag – men det räcker inte långt, rapporterar Politico. Beloppet som motsvarar knappt 13 miljarder euro per år – ska jämföras med den 40 miljarder dollar som Internationella valutafonden anser krävs som hjälp till Ukraina bara för 2024. 

– Alla inser att 50 miljarder euro inte är tillräckligt, säger Johan Van Overtveldt, en belgisk konservativ som är ordförande för Europaparlamentets budgetutskott.

Lägg till att Världsbanken uppskattar Ukrainas långsiktiga finansieringsbehov av återuppbyggnad till 411 miljarder dollar. 

Starkt framåt för högerpopulister i Nederländerna – 32 procent av opinionen

Två olika opinionsmätningar fastslår samma sak: det högerpopulistiska Frihetspartiet fortsätter vinna mark hos den nederländska befolkningen. Hade det varit val idag hade de fått 32 procent av rösterna, hela 8 procentenheter mer än vid valet i november 2023, rapporterar Politico. Det främst är det sittande liberala regeringspartiet VVD, som tappat i opinionen, från 15 procent till 9 procent.

Peil.nl bekräftar den stora uppgången Frihetspartiet. 

Kommissionen: EU-stödet till bönder otillräckligt – klarar inte klimatförändringar

I en debatt i Europaparlamentet om bondeprotester föreslog kommissionären Maroš Šefčovič att EU går vidare i dialogen med bönderna och bland annat utreda om lantbrukarna ska kunna få mer stöd. 

– Lantbrukarna får stöd via EU:s gemensamma budget, men vi vet att dessa stöd inte är tillräckliga med tanke på de utmaningar vi diskuterar här. Men inte heller tillräckliga för att hantera de klimatförändringar vi ser redan idag som torka, översvämningar och skogsbränder, sade han på onsdagen. 

Den efterföljande debatten blev spretig. Manfred Weber, gruppledare för EU-parlamentets konservativa och kristdemokrater EPP, menade på att man måste separera debatten om jordbruket från klimatdebatten. Socialdemokraterna S&D pekade på att det är oacceptabelt att franska bönder angriper lastbilar som kommer från Spanien. 
Vi måste kunna garantera transportörernas säkerhet och den fria rörligheten för varor. Vi behöver mer dialog och mindre polarisering, bönderna måste förstå att extremhögern skadar deras intresse, sade Iratxe Garcia Perez.

EU-lag om företagens ansvar i fara – Sverige kan hoppa av uppgörelse

En EU-lag som ska säkerställa att företag tar ansvar för miljö och mänskliga rättigheter ser ut att stoppas i sista stund, rapporterar DN. I december nådde ministerrådet och Europaparlamentet en kompromiss som formellt måste godkännas av ländernas regeringar och Europaparlamentet. Men nu verkar det osäkert. Tyskland har efter krav från liberalerna backat ur uppgörelsen och Sverige och flera andra länder tvekar. Svenska företag som Ica och Ikea välkomnar dock lagförslaget.

EU-utskottet vill förlänga regler om sexuella övergrepp mot barn på nätet

Under onsdagen godkände utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter ett utkast om utvidgning av tillfälliga regler för att tillåta upptäckt av material för sexuellt övergrepp mot barn online, vilket går emot EU-lagstiftningen om respekt för integritet på nätet. Just nu finns ett tillfälligt undantag i lagen på plats, men det löper ut i augusti 2024. Förslaget till ståndpunkt antogs med 43 röster för, 19 emot och 4 nedlagda.

Tyskland subventionerar gasexpansion med 16 miljarder euro – oroar kommissionen

Tyska ministrar har godkänt en plan för att med 16 miljarder euro subventionera fyra gaseldade kraftverk som kan leverera upp till 10 gigawatt el, rapporterar EUobserver. EU-kommissionen har tidigare visat oro över Tysklands gasexpansionsplaner, men enligt uppgifter ska kraftverken även vara kompatibla med framtida vätgas.

Finska bönder också missnöjda – men osannolikt med protest

Även jordbrukarna i Finland upplever trängd ekonomi och dålig lönsamhet, rapporterar Yle. Enligt Mats Nylund, ordförande för Svenska lantbruksproducenternas centralförbund, har de inte samma kultur att protestera som på kontinenten och ännu är de inte lika missnöjda som bönderna i Frankrike

– [Men] det finns en beredskap att agera om behovet uppstår, säger Mats Nylund.

Efter bondeprotester: EU-förslag om halverade bekämpningsmedel dras tillbaka

Bondeprotesterna som brutit ut i Europa har redan fått EU-kommissionen att utlova ändringar, rapporterar SVT. Till exempel drog Ursula von der Leyen under tisdagens EU-parlamentsdebatt tillbaka förslaget om att halvera mängden bekämpningsmedel i jordbruket till år 2030. Bönder protesterar bland annat mot långtgående klimatlagstiftningar, men det finns även kritiker som menar att EU klimatlagstiftning behöver gå längre.

Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

Undersökning: Sverige stödjer nästan alla nya EU-lagar

BRYSSEL 5 februari 2024

Sverige tillsammans med övriga EU-länder röstar ja i till nya EU-lagar i över 97 procent av fallen. Inte ens EU:s bråkstakar Ungern och Polen har tryckt på nej-knappen i mer än 30 fall under de senaste nio åren och de över 700 omröstningarna i ministerrådet. Det visar Europaportalens sammanställning.

EU:s utvidgning: Så långt bort står kandidatländerna

BRYSSEL 8 december 2023

I nästa vecka ska EU:s högsta politiska ledare ta ställning till huruvida Ukraina och Moldavien ska få inleda medlemskapsförhandlingar. Europaportalen har granskat det demokratiska och ekonomiska läget för de länder som vill gå med i unionen.

Framåt för pressfrihet i Europa – Sverige tappar medaljplats

Bryssel 3 maj 2023

Europa är den region där det är enklast att arbeta som journalist, men Rysslands krig har lett till både förbättringar och försämringar enligt Reportrar utan gränsers senaste pressfrihetsindex. Den visar också på en större grad av pressfrihet i nästan alla EU-kandidatländer – inte minst i Ukraina.

Index: Litet uppsving för demokratin i Europa

28 mars 2023

Trots ett rekordtapp för demokratin i Ryssland stärktes graden av folkstyre i Europa som helhet under 2022, enligt The Economists årliga ranking. En viktig anledningen till trendbrottet är att restriktioner som infördes under coronapandemin lyftes under fjolåret.

Putin efterlyst i 123 länder för krigsbrott

BRYSSEL 20 mars 2023

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen.

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Skriv in din epostadress här:

Annonser
Annons från EU-kommissionen
Annons från socialdemokraterna
Fackliga Brysselkontoret