Regeringen missade riksdagen i viktig EU-fråga

Några dagar innan statsminister Reinfeldts statsekreterare Nicola Clase åkte till Berlin för att framföra Sveriges synpunkter på den kommande Berlindeklarationen tog Clase kontakt med riksdagens talman. Syftet var att informera riksdagen om de svenska ställningstagandena och ge riksdagen en möjlighet att diskutera innehållet. Enligt grundlagen ska regeringen alltid i förväg informera riksdagen i viktiga EU-frågor.

För sent ute

Efter att ha kontaktat talmannen fredagen 26 januari fick Clase påföljande måndag besked att vända sig till konstitutionsutskottet i enlighet med den nya riksdagsordningen. Samma dag den 29 januari, dagen innan konstitutionsutskottet skulle samanträda, tar Clase kontakt med KU:s kanslichef för att se om det fanns tid att ta emot henne.

—Jag har aldrig varit med om att en sådan här fråga anmäls till konstitutionsutskottet med ett sådant kort varsel, säger Bertil Wennberg kanslichef på konstitutionsutskottet till Europaportalen. Wennberg berättar att de resonerade om ett lämpligt datum men även om Clase helst föredragit tisdagen hade hon inte varit påstridig varför de kom överens att Clase skulle komma på torsdagen istället. En viktig orsak var att utskottets dagordning för tisdagen redan var spikad. Eftersom Clases möte i Berlin var på onsdagen den 31 januari blev riksdagen sålunda informerad först i efterhand.

Bristande respekt

Detta har fått oppositionen att undra hur det är ställt med regeringen EU-politik. Vänsterpartiet har i ett brev i lördags anmält frågan till riksdagens talman. Man menar att regeringen som känt till mötet i Berlin i flera veckor hade god tid på sig att informera riksdagen.

- Vi är djupt bekymrade över den bristande respekt regeringen visat de folkvalda, skriver vänsterpartiets gruppledare, Alice Åström, och riksdagsledamoten Pernilla Zethraeus i brevet.

Även socialdemokraterna är kritiska kring vad de anser vara onödigt hemlighetsmakeri.

—Jag tror att detta är en blandning av bristande respekt för riksdagen och onödigt hemlighetsmakeri kring Clases resa, säger riksdagsledamoten Tommy Waidelich (s) till Europaportalen.

—Regeringen borde självklart samråda med riksdagen om Sveriges positioner innan man lade fram dem till den tyska regeringen, menar Waidelich.

Sveriges fem positioner

När konstitutionsutskottet på torsdagen fick Clases rapport framgick det att hennes möte i Berlin verkligen hade rört viktiga svenska positioner. Enligt uppgifter som vänsterpartiet lagt ut på sin hemsida ( se länk nedan) och som bekräftas från annat håll till Europaportalen vill den svenska regeringen att Berlindeklarationen ska innehålla fem ämnen. 1. Ett demokratiskt och enat Europa (utvidgningen), 2. Den inre marknadens betydelse, 3. EU:s globala ansvar, 4. Miljö och klimat, samt 5. Ett fritt och säkert Europa. Enlig vad Europaportalen erfar ska Sveriges betoning vid mötet i Berlin legat på skrivningarna kring vikten av fortsatt utvidgning.

Bakgrund: Det hemliga brevet

Den 19 januari kunde Europaportalen berätta att regeringskansliet hemligstämplat ett brev från EU:s ordförande den tyska förbundskanslern Angela Merkel till EU-ländernas regeringschefer däribland Fredrik Reinfeldt. Europaportalen överklagade beslutet att hemligstämpla brevet till regeringen samma dag.

I brevet som Europaportalen lade ut på sin server den 25 januari framgick att Tyskland ville föra samtal om hur den så kallade Berlindeklarationen skulle se ut samt hur samtalen kring EU:s frysta grundlag skulle föras.

När brevet på detta sätt blev allmänt känt valde regeringen dagen därpå att kontakta riksdagen för att informera om sin syn på Berlindeklarationen.

Merkels brev är fortsatt hemligstämplat på regeringskansliet och regeringen har ännu inte bestämt sig för när Europaportalens överklagan ska behandlas.

Berlindeklarationen ska offentliggöras den 25 mars när EU officiellt firar sin 50-års dag.