Debatt: Munkhammar: Sverige har missat eurons fördelar

Idag vet vi mer om eurons effekter än då den infördes för tio år sedan – och mer än för fem år sedan när Sverige tog ställning. Fördelarna är större än vad som tidigare verkade vara fallet och riskerna med att vara med för Sveriges del närmast obefintliga. Euron är på väg att bli ledande världsvaluta och används av allt fler länder, vilket ökar vinsterna med att vara med.
För tio år sedan, i maj 1998, beslutades till vilka växelkurser de blivande euroländerna skulle knyta sina valutor den 1 januari 1999. Vilka effekter har euron haft? I år är det också fem år sedan Sverige tog ställning till att införa euro, då en tydlig majoritet röstade nej. Har Sverige haft fördelar av att stå utanför?
Införandet av euro innebar en omfattande ekonomisk reformprocess för alla de då 15 EU-länderna. Centralbanker gjordes oberoende, offentliga budgetar stramades upp och inflationen stabiliserades på en låg nivå. Således sjönk de långa räntorna dramatiskt och konvergerade. Sverige genomförde också dessa makroekonomiska reformer – såsom oberoende centralbank med inflationsmål – vilket har varit mycket positivt.
Reformer inte kronan gör jobbet
Sverige har haft en god ekonomisk utveckling sedan 1999. Vår ekonomiska tillväxt 1999-2007 var i genomsnitt 3,2 procent per år, mot 2,2 procent i genomsnitt i euroområdet. Har det gått bra för att vi har behållit kronan? Nej, tillväxten har varit ännu högre i euroländer som Spanien, Irland och Grekland. Det som avgör är graden av strukturella reformer.
Att sysselsättningen har utvecklats klart bättre i euroområdet som genomsnitt än i Sverige samma period – 13 respektive 9 procents ökning – är inte heller en direkt effekt av euron. Det är en följd av att Sverige under denna tidsperiod inte hade genomfört viktiga strukturella reformer på arbetsmarknaden. Den fråga som bör ställas är: Vilka delar av ekonomin påverkas mest av en gemensam valuta?
Ökad handel är eurons förtjänst
Omfattande forskning sedan år 2000 har visat stora positiva effekter på handeln av gemensamma valutor. Fall där gemensamma valutor har avskaffats – till exempel Tjeckien och Slovakien – visar kraftiga minskningar av handeln. Flera studier har bedömt att euron har ökat handeln mellan euroländer med mellan 15 och 28 procent hittills. Den tycks också ha ökat euroländernas handel med omvärlden, kanske för att många länder ser euroområdet som ett handelsområde.
Generellt förefaller euron ha ökat handeln lika mycket som den inre marknaden. Sverige har fått del av ökningen genom den inre marknaden och EU-inträdet 1995, vilket har bidragit till att exportens andel av BNP har ökat från 40 till 52 procent. Under dessa år har inkomsterna för vanliga medborgare ökat kraftigt. Men vi har gått miste om en ytterligare handelsökning på 12-14 procent, som införande av euro kunde ha lett till. Det motsvarar en förlust på nära 200 miljarder kronor om året i export och nästan lika mycket i import.
Ökad handel bidrar till ökad konkurrens, specialisering och produktivitet, vilket i sin tur ger högre inkomster. Euro kan vara särskilt viktigt för tjänstehandeln. Trots att två tredjedelar av européerna producerar tjänster är endast lite drygt 20 procent av handeln tjänster. Vill vi underlätta expansion och nyanställningar i tjänstesektorn – vilket är naturligt i takt med att industrijobb rationaliseras bort – är det av stor betydelse att underlätta tjänstehandel.
Euron har bidragit till den finansiella integrationen; omorganisation av flera marknader och att många investerare betraktar euroområdet som en enhet. Företag i euroländer har också investerat mer – också över nationsgränser. Tydligare jämförbarhet av priser kan ha bidragit till att kostnaden för arbetskraft har utvecklats mildare i nio av de tolv ursprungliga euroländerna än i de tre ursprungliga icke-euroländerna Sverige, Danmark och Storbritannien.
Ekonomiska teorier möter verkligheten
Hur stort har problemet varit att euroländerna inte har egen penningpolitik? Teorin säger att det kan vara bra att ha en egen växelkurs som stötdämpare vid kriser. En jämförelse av växelkurserna för euron och kronan visar att de har följts åt tämligen exakt i tio år. Sverige har med andra ord inte haft något som helst behov av en ”stötdämpare” dessa år. Kronan föll inte ens tydligt mot euron när vi drabbades av en ”asymmetrisk chock” i form av Orkanen Gudrun i januari 2005.
Flera euroländer – främst Frankrike och Italien – är i större behov av strukturella ekonomiska reformer än Sverige. Det finns studier som drar slutsatsen att euron bidrar till att fler reformer blir av, för att en fallande växelkurs är omöjlig – men det finns också studier som tyder på att fler reformer genomfördes på väg till euron än efter införandet. Tydligt är dock att de politiker som vill lämna euron också är de som vill slippa reformera.
Skydd mot amerikansk kris
Det kan vara relevant att ställa frågan vad som hade hänt i Europa med nuvarande turbulens på de finansiella marknaderna om inte euron hade funnits. Wolfgang Münchau svarade i april 2008 i Financial Times: den ”amerikanska nedgången skulle ha skapat förstörelse i den europeiska ekonomin – så som brukade vara fallet förr” i form av häftiga svängningar i växelkurser med skadeverkningar på den inre marknaden och handeln. Med andra ord skänker snarare euron en stabilitet i kriser som inte tidigare fanns.
Varken världen eller euroområdet står stilla. Polens regering vill införa euro 2011, Slovakiens redan 2009. Danmark kommer sannolikt snart att folkomrösta om sina så kallade EU-förbehåll, där euron är ett. Flertalet analyser har dragit slutsatsen att i takt med att fler länder inför euro närmar sig den dag då euron blir ledande världsvaluta och särskilt snabbt går det om dollarn fortsätter att tappa i värde.
Sverige missar fördelarna
Länder som använder sig av världsvalutan har stora fördelar av detta, när många globala produkter prissätts i denna valuta. Skulle Sverige återuppta en diskussion om euro tidigt nästa mandatperiod kan vi sannolikt tidigast införa euro 2013.
Sverige har hittills inte haft fördelar av att stå utanför. Däremot går vi med all sannolikhet miste om positiva effekter för den ekonomiska effektiviteten. I takt med att våra grannar går med och euron stärks som världsvaluta stiger priset för att stå utanför.
Johnny Munkhammar
VD, Munkhammar Advisory, Senior Fellow, European Enterprise Institute
Författare till ”Tio år med euro – dags för Sverige?” (Munkhammar Advisory)