EU-parlamentet säljer kontroversiella kroppsskannrar

De var inte lätta att hitta. Men efter att ha irrat omkring bland luxemburgregistrerade lastbilar och tunga truckar långt nere i EU-parlamentets parkeringshus står kroppsskannrarna plötsligt där. Philippe Mercier och Jean-Pascal Rihoux, som är ansvariga för försäljningen av skannrarna, blir glada av någon letat sig ner till dem. 

Utöver journalister har inte många besökare, och definitivt inga potentiella kunder, setts till på visningsdagen. Kanske är det utgångspriset på 650 000 kronor som avskräcker.
– Men i nytt skick kostar de nästan en och en halv miljon kronor så här kan man tjäna en hel del, säger Philippe Mercier, försäljningsansvarig på Rapiscan Systems som tillverkar skannrarna.

Beslutet att köpa in skannrarna till EU-parlamentet togs efter terrorattackerna i New York 2001. Men terrorhotet i parlamentet har aldrig nått en sådan hög nivå att de har behövt användas. I fyra år har de stått och oanvända i parlamentets källare; tre stycken i Bryssel och tre i Strasbourg. Nu ska de säljas till högstbjudande.
– Vi räknar med att flygplatser eller organisationer som Nato kommer att bjuda på dem, säger Jean-Pascal Rihoux, säkerhetsansvarig på EU-parlamentet.

– Just nu används de också i Irak, Afghanistan och Libyen, fliker Philippe Mercier in medan han sätter igång en av skannrarna.

I oktober 2008 röstade EU-parlamentet ner ett förslag som skulle ge en gemensam EU-lagstiftning för att tillåta flygplatser att använda skannrarna. Användandet av dem skulle innebära ”en virtuell strippning”, som det hette. Men i dag används de utöver i USA i bland annat Storbritannien och Nederländerna. Just den modell som finns till försäljning i parlamentet används vid Manchesters flygplats, berättar Philippe Mercier.

Schipholflygplatsen i Amsterdam har annonserat att 60 nya skannrar ska köpas in, Italien planerar att installera skannrar på Roms och Milanos flygplatser och Frankrike utreder behovet. Även i Tyskland, där man tidigare varit tveksam till skannrarna, tittar nu på frågan.

Kritikerna menar att skannrarna visar alltför många personliga detaljer. EU:s nya kommissionär för mänskliga rättigheter, luxemburgskan Viviane Reding, ifrågasatte nödvändigheten av kroppsskannrarna för att komma åt terrorister när hon förhördes av EU-parlamentet i januari.
– Vi måste hitta mindre påträngande och mer integritetsvänliga sätt att hitta sprängämnena, sade Viviade Reding då.

På bilden går det utmärkt att utläsa kroppens former, om än inte ner till minsta detalj. För att komma runt det integritets-kränkande problemet menar tillverkarna att kontrollanterna som undersöker bilderna kan sitta i ett annat rum än resenärerna som skannas. Ett argument som kritikerna anser vara för svagt. Risken för att bilderna sprids på annat sätt, genom internet till exempel, bedöms också vara för stor.

Även om det inte var någon rusning vid Europaportalens besök går det att buda på skannrarna fram till den 1 mars. Den 12 mars offentliggörs vem som får ta hem de sex skannrarna och avsluta deras fyraåriga väntan i EU-parlamentets källare.