MittEuropa »
Varför måste Sverige ge efter för turkiska hot?

MittEuropa är läsarnas sidor. Här kan du publicera dina egna artiklar om det som intresserar dig. Redaktionen granskar texten och bildsätter. Publicerad 17 mar 2010 kl 15:59Uppdaterad 17 mar 2010 kl 16:13
Fredrik Reinfeldt och Carl Bildt.
Fredrik Reinfeldt och Carl Bildt.Foto: Christian Wohlert (arkiv)
Författare
Byline-bild

Dikran Ego

Frilansjournalist med assyriskt påbrå från Turkiet. Följer ständigt de politiska händelserna både i Sverige och utomlands. Intresseområden är Mellanöstern i allmänhet och Turkiet i synnerhet.

Artikeln handlar om

 

Den genomgående undertonen i argumenten från Carl Bildt och andra som menar att det var olyckligt att riksdagen erkände folkmordet 1915 är hotet från, och rädslan för, Turkiet. Den turkiska ambassadören Zergün Korutürk blev upprörd till den grad att hon under intervjun med satellitkanalen Suroyo TV kom med hotfulla uttalanden riktade mot assyrierna, skriver journalisten Dikran Ego.

En del av orsaken till Carl Bildts oro kan hittas i den turkiska ambassadörens hotfulla uttalande precis efter voteringen i riksdagen. För den som kan turkiska kan den korta intervjun ses här. Så här säger hon:
– Jag kan säga er två saker. Det här är inget beslut som sänder ett vänligt budskap. Å ena sidan ber ni om att omfattas av den pågående demokratiseringsprocessen, vill återvända till Turkiet och leva ett tryggt liv. Å andra sidan gör ni allt för att driva igenom ett sådant beslut. Detta är motsägelsefullt och har inget med broderskap att göra utan det är helt och hållet ett politiskt spel. Det är jättesynd, därför att ni har skapat ett hinder och saboterat för er själva i förverkligandet av era förväntningar från Turkiets sida.

Vidare svarar hon på reporterns fråga om detta beslut kommer att vara ett hinder för assyrierna i Turkiet:
– Nej, jag syftar inte på assyrierna i Turkiet, de är våra medborgare, Turkiet är deras hemland. Jag är mycket säker på att assyrierna i Turkiet är mycket missnöjda med detta beslut. Om detta var rätt och logiskt eller inte bör ni inbördes väga noggrant.

Uttalandet är inget annat än ett förtäckt hot och illustrerar även den gisslansituation som de få assyrierna som blev var kvar i Turkiet befinner sig i. Ambassadören påminner assyrierna om att de på nåder får existera i sina hemtrakter i sydöstra Turkiet, trots att de är ursprungsbefolkning och har funnits där i flera tusen år. Assyrierna är andra klassens medborgare i Turkiet, så de ska veta hut! Det är vad hon vill få sagt.

Man kan delvis förstå Carl Bildt efter att ha lyssnat på den turkiska ambassadörens uttalanden. Carl Bildt har flera anledningar att inte reta upp Turkiet. Den ena är avsaknaden av civilkurage hos utrikesministern, det vill säga de ekonomiska konsekvenserna oroar honom mest. Den andra kan vi hitta i Carl Bildts egen artikel på Newsmill.
”Jag är oroad för de konsekvenser detta skulle kunna få inte bara för försoning - i detta fall mellan Turkiet och Armenien - utan också de ökade spänningar det kan ge i vårt eget samhälle. Till detta skall också läggas en viss oro för att föra in gamla konflikter rätt in i vårt svenska samhälle. Jag oroas av tonläget mellan organisationer i Sverige som företräder olika nationaliteter som under årens lopp kommit till och blivit viktiga delar av vårt samhälle”, skriver Carl Bildt.

Vad menar utrikesministern egentligen?

Säger han till alla assyrier, armenier och andra minoritetsgrupper som fallit offer för folkmordet 1915 att hålla tyst och inte sträva efter upprättelse? Menar han att assyrierna inte ska protestera mot det som brukar vara sista steget i ett folkmord, nämligen förnekelsen av själva folkmordet?

Eller menar Carl Bildt att alla som har sökt sig till Sverige undan förtrycket i hemlandet bör hålla tyst och acceptera att leva med rädslan även här i Sverige?

Menar Carl Bildt att Sveriges riksdag ska ta hänsyn till turkiska ultranationalister när man voterar om huruvida händelserna 1915 var ett folkmord eller inte?

Både Carl Bildt och en del medier med subjektiv syn på frågan har påstått att beslutet kommer att ”politisera historien", men i verkligheten är det Carl Bildt som politiserar frågan när han fullständigt ignorerar forskningen från Internationella föreningen för folkmordsforskare och idiotförklarar FN:s Kommitté för mänskliga rättigheter, Europaparlamentet och 20 andra länder som har erkänt folkmordet 1915.

Den genomgående undertonen i argumenten från Carl Bildt och alla andra som menar att det var olyckligt att riksdagen erkände folkmordet, är alltså hotet från och rädslan för Turkiet. Budskapet kan tolkas ungefär så här: ”Turken är våldsam och aggressiv, så reta för guds skull inte upp turken!”

Men är det rätt att kapitulera inför ett aggressivt beteende som Turkiet uppvisar? Vilka signaler sänder det till ett land som aspirerar på att vara en del av den europeiska värdegemenskapen? Demokratiseringsprocessen i Turkiet och anpassandet till EU påskyndas inte av att Carl Bildt fogar sig för diplomatiska och ekonomiska hot från Turkiet. Statistiken visar ändå att de länder som hittills erkänt folkmordet 1915, inte tappat i sin handel med Turkiet. Tvärtom har den ökat.

Assyrierna deltar aktivt i demokratiseringsprocessen i Turkiet. Ett Turkiet som har gjort upp med sin historia, erkänner folkmordet och respekterar de grundläggande mänskliga rättigheterna för alla människor oavsett ras eller religion, kommer att omfamnas av assyrier, armenier och alla andra minoritetsgrupper. Den största vinnaren i det hela är ändå Turkiet med sina över 70 miljoner invånare, och inte den lilla promille kristna som är kvar där.

Om Carl Bildt verkligen bryr sig om den pågående försonings- och demokratiseringsprocessen bör utrikesministern ge upp sin cyniska realpolitik och börja övertala sina vänner i turkiska regeringen att sluta fly historiska fakta och försonas både med sig själv och med andra.

 

Kommentarer

Genom att skicka kommentaren godkänner du Europaportalens regler.
Laszlo
17 mar 2010
kl 17:46

Apropå aggressivt beteende, Erdogan vill "deportera" 100 000 armenier från Turkiet. Olyckligt ordval skulle man kunna säga. Snacka om folkmördarmentalitet.

Tony
18 mar 2010
kl 13:43

Cypern är fortfarande ockuperat av turkiet,

Ninva o Orre
21 mar 2010
kl 18:59

Vi håller fullständigt med Dikran, bra skrivet och forsätt i samma anda.

jan
30 mar 2010
kl 09:24

Läs gärna nedanstående artikel som är skriven av armenier i USA. Armeniska diasporan i USA berättar själva hur de manipulerar amerikanska politiken eller "demokratin" genom att avge löfte om att rösta på Obama på villkoret att han godkänner det så kallade armeniska folkmordet.

Det är exakt på samma sätt, dvs. mha påtryckningar från diverse lobbygrupper som svenska riksdagen lät sig manipuleras till att fatta ett sådant beslut med en röstsmarginal i förhoppningen om att fiska nya röster.

Här kommer artikeln:

http://www.ethnicnewz.org/en/obama-disappoints-armenian-americans-opinion

jan
30 mar 2010
kl 09:32

@lazslo

Jag antar att du är ngn sorts fanatiker när du säger att Turkiet ska utvisa 100 000 armenier.

Nej! Turkiets premierminister har deklarerat att det finns 170 000 armenier boende i Turkiet just nu och 100 000 av dem bor och arbetar svart...UTAN arbets- och uppehållstillstånd. Det är snarare dem som han vill göra ngt åt... om armeniska diasporan som driver den här frågan från USA och frankrike om det så kallade "folkmordet" inte slutar med sina fasoner.

Men armeniska diasporan tjänar flera miljoner dollar på seklets stösta lögn så därför ligger det i deras intresse och fortsätta med denna lobbying. De har fakstiskt en budget på 70 miljoner om året för just denna lobbying!

Jag rekommederar alla att läsa boken "Armenia: the secrets of a "Christian" terrorist state" av amerikanska åklagaren Samuel A. Weems där han berättar om armeniska terroristorganisationer som ASALA och Tashnak samt redogör hur armeniska kristna fundamentalister samt armeniska lobbygrupper har gjort denna fråga till en miljondollar industri.

Går att beställa från Amazon:
http://www.amazon.com/Armenia-Secrets-Christian-Terrorist-State/dp/09719...

Jan
30 mar 2010
kl 18:28

Obama och Hillary Clinton gör allt för att det så kallade armeniska folkmordet INTE ska godkännas av USA även om det var ett vallöfte:):) till armenier boende i USA efter alla påtryckningar från armeniska lobbyn...

"The Obama administration had urged the House Foreign Affairs Committee NOT to pass the resolution, warning it could damage U.S.-Turkish relations and jeopardize efforts to normalize relations between Turkey and its neighbor Armenia. The two do not share formal diplomatic relations.

Secretary of State Hillary Clinton told reporters Friday that "the Obama administration strongly opposes the resolution that was passed by only ONE VOTE (23-22) in the House committee, and we'll work very hard to make sure it does NOT go to the House floor."

Mer om den:
http://www.cnn.com/2010/POLITICS/03/06/us.turkey.genocide.debate/index.html

P.S. Armeniska fanatiker/extrema fraktioner/armeniska lobbygrupper borde satsa sina pengar, tid och energi på deras hemland Armenien i stället. De armenier som bor i armenien går tandlösa pga fattigdom och 60% är utan arbete.

Jan
30 mar 2010
kl 18:30

Läs gärna nedanstående artikel som är skriven av armenier i USA. Armeniska diasporan i USA berättar själva hur de manipulerar amerikanska politiken eller "demokratin" genom att avge löfte om att rösta på Obama på villkoret att han godkänner det så kallade armeniska folkmordet.

Det är exakt på samma sätt, dvs. mha påtryckningar från diverse lobbygrupper som svenska riksdagen lät sig manipuleras till att fatta ett sådant beslut med en röstsmarginal i förhoppningen om att fiska nya röster.

Här kommer artikeln:

http://www.ethnicnewz.org/en/obama-disappoints-armenian-americans-opinion

Nyheter från förstasidan

Euroländernas finansministrar ska försöka komma överens om ett nytt krislån till Grekland.
Europeiska unionens råd

Finansministrar blixtinkallas för att rädda Grekland

BRYSSEL » 15 miljarder saknas. I nästa vecka hoppas man komma överens om ett nytt grekiskt krislån. Men fortfarande finns många hinder.

Nu måste Lena Ek skärpa klimatmålen

Jens Holm (V) » Överraskande klimatrapport. EU-kommissionens färska analys visar att skärpta klimatmål är mycket billigare än vad man tidigare trott.

Skapa en europeisk energigemenskap

Jacques Delors och Staffan Nilsson » Bekämpa energifattigdomen. Det behövs en diskussion om hur Europa ska klara energiförsörjningen. I dag kan inget EU-land klara det på egen hand.

Rysk EU-gas sinar

BRYSSEL » EU väl förberett. Nio EU-länder rapporterar en leveransminskning av rysk gas. Ryssland skyller på Ukraina. EU på kölden.
Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) i riksdagens talarstol.
Anders Selnes

Allt fler EU-lagar ogillas av riksdagen

BRYSSEL » “Sker per automatik” . Sverige är ett av de länderna i EU som klagar mest på att EU-kommissionen lägger sig i nationella frågor.

IMF-topp oroas för grekisk recession

BRYSSEL » Lönerna för höga. Grekland har kommit en bra bit på vägen men har fortfarande mycket att göra, menar Poul Thomsen chefsförhandlare för Internationella valutafonden, IMF.
EU-parlamentet säger ja till gemensam skattebas för företagen, det bör Sverige stödja skriver EU-parlamentariker Olle Schmidt.
MittEuropa

Sverige bör driva gemensam bolagsskattebas

Olle Schmidt (FP) » EU-parlamentet positivt . Skattetekniskt krångel får inte vara en ursäkt för att hindra en nödvändig reform som kan skapa tillväxt och jobb. —> RÖSTA: Ska EU införa gemensam bolagsskattebas?
Statsminister Fredrik Reinfeldt försvarade finanspakten vid onsdagens riksdagsdebatt.
Anders Selnes

Reinfeldt och Ohly i strid om finanspakt

STOCKHOLM » Riksdagsjakt efter finanspaktens kärna: Stenhård nedskärningspolitik eller sund budgetpolitik.

Uppskjutna val i ett Rumänien på glid

BRYSSEL » Parlamentet förbigås . Röster höjs för att demokratin i Rumänien är trängd. – Vi moderniserar landet, menar regeringen.
Angela Merkel samspråkar med Storbritanniens David Cameron och EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso.
Europeiska Unionens råd

Finanspakten en tysk framgång

BRYSSEL » Skeptiskt Tjeckien öppet för framtida deltagande. Med nästan alla EU-länder med på båten anses finanspakten vara en seger för Tyskland och landets krav på budgetdisciplin i euroländerna.

Efter finanspakten krävs en kraftfull offensiv

Göran Färm (S) och Olle Ludvigsson (S) » Pakten blev bättre efter kritik. Framtida kriser klaras bättre med nya EU-pakten. Men nu behövs en europeisk tillväxtpolitik.

Ekonom: Dåligt IMF-lån – bra på sikt

BRYSSEL/STOCKHOLM » ”Måste se bortom procenttecknen” . Det miljardlån Sverige lovat IMF kan ge dåligt klirr i statskassan. Men kan på sikt gynna svensk ekonomi, menar Robert Bergqvist, bankekonom.
Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy hälsar den svenske statsministern Fredrik Reinfeldt (M) välkommen.
Europeiska Unionens råd

Sverige går med i finanspakten

BRYSSEL » Svenskt nej till EU-uttalande. Regeringen och Socialdemokraterna fick genom sina krav – Sverige blir nu ett av 25 EU-länder i finanspakten. Läs avtalet.
Ekonomiska politiken fortsätter regering och riksdag att bestämma över skriver Gustav Blixt (M).
Debatt

Jonas Sjöstedt har fel om finanspakt

Gustav Blix (M) » Sverige kan vinna inflytande. Pakten begränsar inte vår ekonomiska politik. Regeringen har fått gehör för flera svenska ståndpunkter.
<default>

EU-förespråkare föreslås till ny S-ledare

STOCKHOLM » Kan påverka svensk EU-politik. Fackförbundet IF Metalls ordförande Stefan Löfven föreslås till ny ordförande för Socialdemokraterna.

Merkel misstror grekisk skuldsanering

BRYSSEL » Avvisar dubbla krisfonder . Allt fler politiker ifrågasätter om Grekland klarar sig ur skuldkrisen.

EU värnar rätten att bli glömd

BRYSSEL » Tvingar Google och Facebook. Det ska bli lättare för medborgare att få bort sina personuppgifter från sociala nätverk, banker och sökmotorer. – Ett vettigt förslag, säger Christian Engström (PP).

Turkiet hotar Frankrike med repressalier

BRYSSEL » “Rasistiskt och diskriminerande”. Turkiet har på flera fronter markerat sitt missnöje med den nyklubbade franska lagen som förbjuder förnekandet av det armeniska folkmordet. —> RÖSTA: Är det franska beslutet rätt?

Inför euron när Sverige är redo

Schmidt, Wikström och Paulsen (FP) » Vi tror på EU-projektet. Europa kommer inte att falla och Folkpartiet kommer inte att vända vare sig väljare eller kärnprinciper ryggen. —> RÖSTA: Ska Sverige gå med i euron?
Den svenske finansministern Anders Borg (M) menar att det finns en stor förståelse för de svenska kraven.
Fredrik Haglund

Borg: Svenska framsteg med finanspakten

BRYSSEL » Krisfonden klar. EU:s finansministrar brottas med frågan att icke-euroländerna vill kunna gå med i finanspakten utan bindande krav. —> RÖSTA: Ska Sverige gå med i finanspakten?
Pedro Passos Coelho, Portugals premiärminister, samtalar med IMF-chefen Christine Lagarde. Arkivbild.

Portugal och Ungern på fallrepet

BRYSSEL » Har ett år på sig. Samtidigt som kommissionen hotar Ungern med indragning av EU-bidrag på grund av statsfinansiell misskötsel kommer signaler att Portugal behöver ytterligare ett krislån.

Framtiden skrämmer spanjorerna

Margareta Strandman Dahlberg » Naturligt PSOE fick gå. Med allvarliga ansikten drar den nya spanska regeringen in på allt och vad värre är; forskningen får 30 procent mindre i anslag.
Finansministrarna Maria Fekter (Österrike), Evangelos Venizelos (Grekland) och Jutta Urpilainen (Finland). Arkivbild.

Grekland pressas på hög ränta

BRYSSEL » Finanspakten närmar sig fullbordan . Det grekiska skulddramat och finanspaktens utformning står överst på dagordningen för euroländernas finansministrar vid dagens möte i Bryssel.
Kroatien är på väg att bli EU:s 28:e medlem.

Kroater sade ja till EU

BRYSSEL » Lågt valdeltagande . Trots stora ekonomiska svårigheter både i EU och på hemmaplan röstade kroaterna på söndagen för att gå med i unionen.
<default>
MittEuropa

Ingen snabb lösning i Kosovofrågan

Mirella Pejcic » Komplexa minoritetskonflikter. Serbiens relation till Kosovo förblir komplicerad.
Alla EU-ledare som binder sig till finanspaktens regler ska få delta när eurogruppen samlas i Bryssel. Arkivbild.
Europeiska Unionens råd

Ny finanspakt lockar med krislån

BRYSSEL » Alla som binder sig till pakten får sitta med vid bordet. EU-kommissionen stärker sin roll som övervakare av EU-staternas ekonomier i det fjärde utkastet till ny finanspakt.

EU-parlamentet sopade till ungerske premiärministern

BRYSSEL » “Ungern kan bli oregerbart“. Premiärminister Orbán gick i försvarsställning när han mötte Europaparlamentet: Vi gör oss av med vårt kommunistiska arv.

Om kärlek i EU-parlamentet

YouEurope. Elin frågar om kärlek i EU-parlamentet. EU-parlamentariker Alf Svensson (KD) svarar.

Notiser

Fler notiser

Twitter

Logga in

Nyheter i andra medier

Fler nyhetslänkar

Debatt i andra medier

Fler debattlänkar

Hetaste artiklar

Fler heta artiklar

Mest kommenterade

Fler artiklar
Close