Planer på europeisk räddningsfond går framåt

En av de mer kontroversiella diskussionspunkterna handlar om att delar av ett lands statsskulder ska kunna tas över av övriga EU-länder. Det är i praktiken vad som redan har skett med Grekland, men nu ska möjligheten att skapa ett permanent regelverk diskuteras - något som har kallats en europeisk valutafond, en motsvarighet till den Internationella valutafonden IMF.  En förutsättning för att skulderna ska kunna föras över på andra EU-länder ska dock vara att landet i fråga har sina räkenskaper i ordning.

Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble har presenterat ett program på hur han vill att EU ska sammanfläta sina ekonomier och återupprätta förtroendet för euron. En punkt går ut på att EU:s medlemsländer ska anta lagar om hur budgeten ska se ut. Tyskland antog en ”skuldbromslag” förra året som slår in med full verkan nästa år. 

Schäuble, som för några dagar sedan betalade ut runt 45 miljarder kronor till krisdrabbade Grekland, vill också att ett lands rösträtt ska kunna stängas av under minst ett år och att länder med stora statsskulder måste sanera sin ekonomi snabbare.

Sveriges finansminister Anders Borg stöder till stor del Tysklands förslag, framför allt vad gäller det stärkta fokuset på de stora skulderna och att stärka möjligheten att straffa olydiga länder.
– Det finns skäl att skärpa sanktionerna och vi måste se till så att de kommer snabbare, sade Anders Borg på väg in till mötet.

I Tyskland antog i dag förbundsdagen det stora räddningspaketet till Grekland på närmare 1 500 miljarder svenska kronor, trots protester från oppositionen. Socialdemokraterna, de Gröna och vänsterpartiet anser att de fått för lite tid på sig att förbereda sig innan omröstningen. I förlängningen rör det också att eventuellt överklagande till den tyska författningsdomstolen.

Domstolen sade i samband med att den utvärderade Lissabonfördraget att fler maktöverföranden från Tyskland till EU måste föregås av ett godkännande av det nationella parlamentet. Lissabonfördraget har en paragraf som säger att stater inte får ta över andra länders skulder, vilket EU för närvarande är i färd med att göra.

De åtgärder som Tyskland vill se kräver fördragsändringar, något som det inte finns stöd för varken hos andra länder eller hos EU-kommissionen. Enligt Herman Van Rompuys medarbetare kommer den frågan att lämnas till sist i diskussionerna.
– Först vill vi ha konsensus om vilka åtgärder vi vill vidta. Om det sedan behövs en ändring av fördraget får vi se sedan, säger en medarbetare till Herman Van Rompuy.

Finansministrarnas möte är det första i en rad möten inom ramen för den ”task force” som Van Rompuy fick mandat att sammankalla i mars. En första rapport ska läggas fram till statsministrarnas möte i juni och en slutrapport till toppmötet i oktober.