Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till fördjupning
Till EU-kommissionens viktigaste prioriteringar borde höra att riva hindren för den digitala inre marknaden, menar skribenterna.

Läsartext: Ta bort nationella hinder på EU:s digitala marknad

Fjellner och von Sydow (M) 12 maj 2010 | Svenska företag drabbas

En av den nya EU-kommissionens viktigaste prioriteringar bör vara att riva ner de hinder som finns för den digitala inre marknaden – och därmed öppna möjligheterna för svenska Internetföretag att skapa framtidens jobb. Det skriver Henrik von Sydow (M) talesperson i Internet och teknikutvecklingsfrågor och Christofer Fjellner (M) Europaparlamentariker.

Värdet av Internethandeln växer snabbt i takt med att allt fler tjänster blir digitala. I Sverige har utvecklingen gått snabbt och det svenska samhället präglas av en väl utbyggd digital infrastruktur. Vi använder Internet och mobiltelefoner mer än någon annanstans i världen.

Allt fler investeringar görs i företag som verkar på Internet. Vi ser vi ett brett och ungt entreprenörskap i Sverige där allt fler av våra innovationer är kopplade till nätet. Det är den hyllande musiktjänsten Spotify som har fått mest uppmärksamhet, men den är långt ifrån ensam. Voddler, Booli, Twingly, Jaycut, Bambuser, och Earbooks är exempel på webbföretag som renderar ett allt större intresse. Investerare ser att företagens framtid är kopplad till utvecklandet av digitala tjänster. Framtidens jobb och morgondagens exportsuccéer finns på Internet.

Vi måste skapa bättre möjligheter för de nya företagen att växa snabbt och dra fördel av både digitaliseringens och globaliseringens möjligheter. EU:s inre marknad är motorn i europasamarbetet och har skapat tillväxt, utveckling och stärkt den europeiska konkurrenskraften. Samtidigt är handelshinder och de europeiska nationella gränserna fortfarande ett stort problem för svenska Internetföretag. Regelverket för digitaliserad och gränsöverskridande handel återspeglar fortfarande en marknad bestående av fysiska produkter på fysiska platser. Det märks i EU:s sätt att hantera allt från immaterialrätt till skatter och konsumentskydd. En nättjänst köpt i Sverige fungerar inte alltid i Frankrike. Det är dock sällan tekniken som är hindret utan oftast är det nationella upphovsrättsregler, skatteregler eller byråkrati som sätter käppar i hjulen.

För många svenska Internetföretag är avsaknaden av en digital inre marknad ett reellt hinder. Därför har världens största och mest framgångsrika Internetföretag uppstått i USA och inte i Europa. Framgångsrika svenska Internetentreprenörer säljer sina innovationer till amerikanska företag istället för att utvecklas på vad som borde vara en stor europeisk hemmamarknad. Så länge den som verkar i en gränslös Internetvärld stoppas vid EU:s nationella gränser blir utmaningen för stor och kostsam.

Svenska företag har goda möjligheter i den växande Internetekonomin. Därför vill vi skynda på upprättandet av ett nytt regelverk som är anpassat till det digitala samhället. En av den nya EU-kommissionens viktigaste prioriteringar bör vara att riva ner de hinder som finns för den digitala inre marknaden – och därmed öppna möjligheterna för svenska Internetföretag att skapa framtidens jobb.

Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
annons
Annons KOMM
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons
Annons KOMM
Fackliga Brysselkontoret