Maktkamperna mellan de olika EU-institutionerna är välkända i Bryssel. Känner sig en av dem trampad på tårna av en annan leder det till ett resultat: gälla gallskrik och pompösa pressmeddelanden – ofta utan någon större tyngd bakom. Men inför EU-toppmötet som inleds på torsdag levererar gruppledarna i Europaparlamentet en svidande kritik mot EU:s regeringschefer som enligt parlamentarikerna håller på att förändra hela tanken med Europasamarbetet.
Kritiken kommer i samband med antagandet av en gemensam resolution om EU2020, den strategi som ska vägleda EU:s ekonomiska utveckling de kommande tio åren.
– Det är unikt. Aldrig tidigare har de fyra grupperna kunnat enas på det här sättet, men vi gör det för att frågan är så oerhört viktig, säger Guy Verhofstadt, liberal gruppledare i parlamentet.
Strategin ska antas på EU-toppmötet på torsdag samtidigt som Herman Van Rompuy ska presentera sina första planer för hur det ekonomiska samarbetet ska stärkas ytterligare i EU. Ledarna för de fyra stora politiska grupperna i parlamentet är upprörda över främst två saker. Dels att Herman Van Rompuy, som numera leder toppmötena där Fredrik Reinfeldt och de andra stats- och regeringscheferna i det Europeiska rådet träffas, för in EU på en odemokratisk och sluten väg.
– Rådet uppträder som vore det en permanent Wienkongress. De åker till Bryssel, stänger in sig i ett par dagar och kommer ut med färdiga beslut. Det är oacceptabelt, säger Martin Schulz, Socialdemokraternas gruppledare.
Även det allt närmare samarbetet mellan Tysklands Angela Merkel och Frankrikes Nicolas Sarkozy ser de som ett alltför starkt maktcentrum. Deras utspel inför toppmötena får för stor betydelse och dränerar de övriga institutionerna på inflytande.
– Det är här i parlamentet som Europas demokrati lever. I dag styrs Europa i princip av ett fransk-tysk direktorat och det kan vi inte acceptera, säger Martin Schulz.
Det parlamentarikerna vill se istället är att makten förs till den europeiska nivån. Rent konkret innebär det till exempel att EU2020-strategin ska ha mätbara mål där medlemsländer ska kunna beordras att bättra sig och i slutändan bestraffas om målen inte uppfylls. De vill också att strategin ska innehålla mer av investeringar i infrastruktur som järnvägar och bredband och att EU:s budget ska gå till sådana satsningar i större utsträckning. Därtill bör EU-kommissionen, om någon, utgöra den ”ekonomiska regeringen” som ska styra det närmare samarbetet i ekonomiska frågor framöver.
Lena Ek har förhandlat fram resolutionen för den liberala gruppen i parlamentet. Hon står helt bakom den hårda kritiken mot regeringscheferna, både vad gäller processen och den förda politiken.
– I ett sådant här krisläge finns det inte en chans att klara tillväxten om inte fundamenta är på plats, som att kunna följa upp och sätta press på medlemsländerna.
De problem som finns på den inre marknaden i dag måste åtgärdas och EU-kommissionen har varit alltför svag i sina förslag, menar Lena Ek.
– Det finns jättestora problem, inte minst för industrin eller järnvägen. Hur länge har man inte sagt att man vill ha ett europeiskt järnvägsnät?
EU-parlamentet kommer att representeras av talman Jerzy Buzek inför toppmötet på torsdag. Lena Ek tror att parlamentets gruppöverskridande resolution kommer att få betydelse för implementeringen av EU2020-strategin.
– Ja, absolut. Vi har beslutanderätt i de flesta av frågorna det handlar om. Varje duktig politiker vill få igenom sina förslag så kommissionen har bra koll på vad vi tycker.
kl 16:47
Med tanke på att valdeltagandet i val till EU-parlamentet nådde bottenrekord 2009 är inte heller EU-parlamentet fullt så demokratiskt. EU-parlamentet kunde faktiskt ha hindrat detta tillstånd genom att rösta mot Lissabonfördragets föregångare EU-konstitutionen....