EU-länder överens om vård utomlands

Det så kallade patientrörlighetsdirektivet, som Sverige förgäves försökte driva igenom under sitt ordförandeskap, har fått en nytändning i och med att Spanien gjort en svängning i frågan i och med att vårdkostnader för bland annat pensionärer lyfts till pensionärens hemland.

Systemet med förhandstillstånd, som var en stor skiljefråga när frågan var uppe i EU-parlamentet senast, ska lösas genom att länderna ska kunna välja om man vill införa förhandstillstånd eller inte. Med ett sådant system måste en patient få grönt ljus från Försäkringskassan innan den kan vara säker på att få behandlingen ersatt. De borgerliga har menat att det skapar onödiga byråkratiska hinder och att en patient bör kunna vårdas utomlands utan att behöva vänta på ett tillstånd. Ett land kan dock enligt överenskommelsen endast ställa krav på förhandstillstånd för behandlingar som kräver sjukhusvård eller för vård som kräver specialiserad utrustning.

Allt tyder på att det kommer att fortsätta att vara en omstridd punkt när direktivet ska diskuteras i EU-parlamentet.
– Den frågan är ingalunda avgjord. Vi vill inte se några förhandstillstånd, säger Christofer Fjellner (M) som sitter i parlamentets största politiska grupp, den konservativa EPP-gruppen.

Han vill ha ett fritt flöde av patienter i Europa för att kunna kapa vårdköerna i alla länder.
– Situationen i dagens Europa är lite som vi hade det i Sverige fram till 1991 när en patient i Västerås inte kunde åka till Uppsala för att opereras för att det fanns en kö i Västerås. Patientens rätt att få sin sjukvård måste gå före landstingsdirektörernas rätt att ha kvar köerna, säger Christofer Fjellner.

I den andra ringhörnan står Socialdemokraterna som värnar om det nationella självbestämmandet över sjukvården. Systemet med förhandstillstånd gör att en långsiktig planering av resurserna blir möjlig, menar man.
– För oss om vill slå vakt om en offentlig finansiering av sjukvården är det viktigt att vi inte tappar kontrollen över den, säger Marita Ulvskog, gruppledare för de svenska socialdemokraterna i EU-parlamentet.

Hon är nöjd med ministrarnas överenskommelse vad gäller förhandstillstånd eftersom det ställs upp kriterier för när medlemsländerna ska kunna kräva att patienten ber om ett förhandstillstånd. Ett land ska också kunna lägga till egna kriterier, vilket innebär att makten över sjukvården till stor del stannar hos varje land.

Ministrarna ger också direktivet en så kallad dubbel rättslig grund, det vill säga att direktivet både bygger på principen om fri rörlighet och på hänsyn till folkhälsan. Det var ett krav Socialdemokraterna drev i EU-parlamentet och som kan få betydelse i framtida tolkningar av direktivet av EU-domstolen.
– Vi får se om det får en så stor praktisk betydelse, men man visar i alla fall att sjukvård inte är en vara som alla andra, säger Marita Ulvskog.

I dagsläget måste en patient lägga ut egna pengar för sin vård; ersättningen från Försäkringskassan kommer i efterhand. Det menar vänstern leder till att bara de rika, eller de som kan ta lån, får möjlighet att söka sig utomlands. Därför vill man se att någon typ av förhandsbetalning ska vara möjlig. Christofer Fjellner vill ha en modell där länderna fakturerar varandra direkt utan att patienten ska behöva varken lägga ut eller få pengar på förhand. Att det skulle kunna pressa länderna ekonomiskt om många medborgare väljer att söka sig utomlands, avfärdar han.
– Det är minst lika dyrt att ha folk sittandes i köer. Har man rätt att få sjukvård ska man få det, oavsett i vilket land det sker.

EU-parlamentets utskott för folkhälsa tar nu över förslaget och hela parlamentet väntas ta ställning senare under hösten.