Oenighet om stresstester i EU
13 juli 2010 | Borg vill ha öppenhetOm drygt en vecka ska stresstesterna för 91 av Europas storbanker redovisas i syfte att stärka förtroendet för dem. Men det råder oenighet om vad det är som ska presenteras.
Om tio dagar ska resultaten från de omdiskuterade stresstesten för Europas banker redovisas. Testerna görs för att bedöma hur väl bankerna skulle stå emot en nedgång i den europeiska ekonomin. Men det är oklart hur mycket av testerna som ska redovisas i EU. Sveriges finansminister Anders Borg anser till skillnad från några av sina europeiska kollegor att så mycket som möjligt ska läggas på bordet.
– Ska man få en tillräcklig trovärdighet i detta ska man göra en bred redovisning. av resultaten, säger han efter ett möte med EU:s finansministrar i Bryssel.
91 europeiska banker ingår i testet, däribland svenska Nordea, SEB, Swedbank och Handelsbanken. Testet görs genom att anta att den europeiska ekonomin försämrades igen och bankerna måste skriva ner sina fordringar på europeiska stater. I ett scenario ska bankerna räkna med ett tjugoprocentigt fall i de grekiska statspapprena och successivt sjunkande siffror för andra europeiska länder. Exakt hur testen ser ut har inte redovisats.
Om en bank klarar av testet behöver den ingen mer kapitalinjektion, men misslyckas banken kommer den att behöva tillskjuta medel för att behålla trovärdigheten. För svensk del räknar bedömare med att bankerna klarar prövningen. Men på andra håll är nervositeten större.
Enligt en person i ledningen för en tysk storbank kommer mellan tio och femton procent inte att klara av testerna. Det är framför allt de statliga tyska landesbankerna som ligger i riskzonen, säger bankmannen till Handelsblatt.
Även chefen för den Europeiska bankfederationen, Guido Ravoet, pekar på faran för att tyska samt spanska banker inte kommer att kunna klara kriterierna i testerna.
– Det kommer förmodligen att föranleda en snabbare konsolidering för dem, säger han till Reuters.
Stresstesterna följer efter amerikansk modell där de bidrog till att stärka förtroendet på marknaderna. Förhoppningen är att det ska uppstå en liknande effekt i Europa. Men osäkerheten om vad eventuella misslyckade test skulle få för konsekvenser gör att det inte är bestämt exakt vad som ska redovisas den 23 juli. Diskussionerna ska fortsätta den kommande veckan mellan EU-länderna. Anders Borg tror att en överenskommelse om transparenta resultat kommer att nås.
– Men det är känsliga frågor så det är klart man måste göra avvägningar, säger Anders Borg.