Socialdemokrater ändrade sig om Swift
19 juli 2010 | Lade ner rösternaDe svenska socialdemokraterna i EU-parlamentet skulle rösta nej till det kontroversiella Swiftavtalet, på grund av de integritetskränkande inslagen i avtalet. Men kvällen innan omröstningen skulle hållas bestämde de sig i stället för att lägga ner sina röster.
För snart två veckor sedan sade EU-parlamentet med klar majoritet ja till det omdiskuterade Swiftavtalet som ger USA tillgång till data över europeiska banktransaktioner. Avtalet kritiserades av flera orsaker, bland annat för att så kallade bulkdata, det vill säga stora mängder uppgifter – även oskyldiga medborgares bankaffärer – förs över till USA utan att de kontrolleras i förväg. Vidare ska USA:s förfrågningar för att få ut data granskas av EU:s polismyndighet Europol som kan ha intresse av att få del av uppgifterna i egna brottsutredningar.
En del av kritiken kom från de svenska socialdemokraterna i EU-parlamentet som inför omröstningen förklarade att de var emot avtalet och skulle rösta nej – i motsats till partigruppens majoritet som var för avtalet.
– Jag tror inte att terroristbekämpningen står och faller med om vi har ett Swiftavtal, sade Anna Hedh till svenska journalister på tisdagen två dagar innan omröstningen.
Men när parlamentarikerna skulle rösta strax efter tolv på torsdagen tryckte ingen svensk socialdemokrat på nej-knappen. De två som var på plats, Marita Ulvskog och Olle Ludvigsson, valde att lägga ner sina röster. Göran Färm och Anna Hedh hade lämnat Strasbourg för att delta vid arrangemang i Almedalen.
Enligt Marita Ulvskog hade beslutet tagits kvällen innan omröstningen efter diskussioner med den socialdemokratiska partigruppen.
– Vi beslutade oss för att lägga ner våra röster eftersom vi tycker att det har skett en förändring jämfört med när vi röstade nej i februari. Vi noterar att vissa saker har blivit bättre medan andra saker inte har lösts, till exempel att bulkdata överförs, säger Marita Ulvskog.
Men på tisdagen var ni emot avtalet.
– Det var vår inställning på tisdagen. Sedan förde vi resonemang inom vår grupp och efter det valde vi att visa att det skett en förändring i avtalet med vissa förbättringar, säger Marita Ulvskog.
Drygt 80 procent av de EU-parlamentariker som röstade sade ja till avtalet. Den stora majoriteten var avgörande för de svenska socialdemokraternas beslut: hade det varit ett jämnare läge hade det eventuellt gått annorlunda till, säger Marita Ulvskog.
– Vi försökte få andra i gruppen att säga nej men det gick inte och då minskade meningsfullheten med att rösta nej.
Så det var något av en taktikröstning?
– Jag tycker det är viktigt med symbolröster också. Men i det här fallet kändes det som att nej vore ett slag i luften, säger Marita Ulvskog.
Anna Hedh, ledamot i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter, lämnade Strasbourg ett par timmar före omröstningen och kan inte svara på hur hon hade röstat.
– Men jag tror jag hade röstat nej. Men jag har inte pratat med Olle [Ludvigsson] och Marita [Ulvskog, reds anm.] om det, så jag vet inte varför de lade ner sina röster. Men trycket var väl för stort, det vore att slå in stängda dörrar, säger hon.
Marita Ulvskog tror inte att diskussionen kring överföringarna av bankuppgifter är avslutad för att EU-parlamentet har sagt ja till avtalet som löper över fem år.
– Det är inte uteslutet att den här frågan kommer upp igen. Frågan om bulköverföringen till USA ska ju komma tillbaka. EU har lovat att titta på ett eget system men vi tror ju inte att medlemsländerna vill ha det, säger Marita Ulvskog.
Fotnot: Bland övriga svenskar röstade Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet ja. Miljöpartiets Carl Schlyter och Centerpartiets Lena Ek var frånvarande. Miljöpartiets Isabella Lövin, Vänsterpartiets Eva-Britt Svensson och Piratpartiets Christian Engström röstade nej.