I förra veckan publicerade kommissionen sin återkommande opinionsundersökning Eurobarometern. Resultaten från mätningen – som genomfördes i maj då eurokrisen rasade som värst – presenterades i ett pressmeddelande med rubriken, ”EU-medborgarna vill ha starkare ekonomisk styrning i EU” (på engelska ”EU citizens favour stronger European economic governance”).
Enligt kommissionens pressmeddelande anser 75 procent av Europas medborgare att starkare samordning av EU-ländernas finanspolitik är ett effektivt sätt att bekämpa den ekonomiska krisen. Viviane Reding, kommissionär med ansvar för rättvisa, rättigheter och medborgarskap, samt kommunikation, säger i meddelandet:
”Att en tydlig majoritet vill se stärkt ekonomisk styrning i EU visar att människor ser EU som en avgörande del av krisens lösning.”
Det är uppenbart att något inte riktigt stämmer här – inte minst då ett sådant tydligt stöd för starkare åtgärder på EU-nivå lyser med sin frånvaro i resten av mätningen. Bara 26 procent anser exempelvis att EU är bäst lämpat att hantera den finansiella och ekonomiska krisen. Och mycket riktigt, kommissionen försöker ta oss på en åktur.
Opinionsmätningen ställde nämligen frågan huruvida folk tycker det är bra eller ej med ”en bättre koordination av den ekonomiska politiken och finanspolitiken bland EU:s medlemsstater” (på engelska, “a stronger coordination of economic and financial policies among all EU member states”) i syfte att hantera den ekonomiska krisen. Termen "European economic governance", på svenska översatt med ”starkare ekonomisk styrning i EU”, nämns över huvud taget inte i frågeställningen.
På ett synnerligen kreativt sätt lägger sedan kommissionen ihop de 26 procent som tyckte att det skulle vara "mycket effektivt" med mer koordination bland medlemsländerna, och de 49 procent som svarade "rätt så effektivt" – och når så 75 procent.
Allvarligt talat, hur dumma tror de att vi är? Inte ens med hjälp av en ovanligt livlig fantasi kan detta tolkas som att 75 procent av alla européer vill ge EU mer makt för att övervaka medlemsländernas budgetar och finanspolitik, vilket kommissionen vill få oss att tro i sitt pressmeddelande.
Tänk om mätningen hade ställt den här frågan istället: Tycker du att EU ska få mer makt för att övervaka ditt lands finanspolitik, till exempel offentliga utgifter och skattenivåer? Man misstänker att resultatet hade blivit ett helt annat.
Kommissionen drar missvisande slutsatser också i andra delar av sitt pressmeddelande. Man hävdar till exempel att ”en majoritet av EU-medborgarna anser att EU satt upp rätt prioriteringar i sin strategi för ekonomisk återhämtning, EU 2020”.
Detta baseras på att ”92 procent instämmer i påståendet att arbetsmarknaderna måste moderniseras för att öka sysselsättningen och att man bör satsa på stöd till fattiga och socialt exkluderade.”
Men kommissionens “påstående” är så vagt att det helt saknar betydelse och kan omöjligtvis användas som stöd för prioriteringarna i ’EU 2020’. Alla vill se ökad sysselsättning och mindre fattigdom. Frågan är hur detta kan åstadkommas. Det är där de politiska meningsskiljaktigheterna uppstår.
I min mening finns det positiva aspekter med prioriteringarna i ’Europa 2020’, men det är inte poängen. Opinionsmätningar av det här slaget kan fylla en viktig funktion men vaga frågor som genererar förutsägbara svar ska inte användas för att dra politiskt laddade slutsatser – speciellt som hela kalaset betalas av skattebetalare. Kommissionens Eurobarometer är inte direkt billig; sammanlagt intervjuades nästan 27 000 människor i EU:s medlemsländer genom personliga möten.
Vad kommissionen borde fundera på istället är varför bara 49 procent av européerna anser att är bra att deras land är med i EU - ner från 53 procent förra året. Eller varför andelen människor som anser att EU-medlemskapet är dåligt har nått sin högsta nivå på nio år – nu på 18 procent.
Och listan kan göras längre. Andelen fransmän och holländare som anser att EU medlemskapet är bra har sjunkit med fem procent, medan stödet för medlemskap bland tyskarna har sjunkit med hela tio procent på ett år, ner till 50 procent.
45 procent av tyskarna, 52 procent av österrikarna och 36 procent av svenskarna – nettobidragare till EU:s budget - associerar EU med ”pengaslöseri”. Medan bara 19 procent av européer associerar EU med ”demokrati”.
Trenden känns ganska tydlig. Istället för spinna opinionsmätningar borde kommissionen lyssna på vad medborgare runtom Europa verkligen säger – och sen dra sitt strå still stacken för att åstadkomma genuina EU-reformer efter medborgarnas önskemål.
Detta skulle till och med kunna bidra till att vända några av de minde smickrande opinionerna.
kl 09:47
Tänk, drygt 15 år efter att vi gick med i EU så kan man fortfarande inte skilja mellan EU (500 miljoner invånare) och Europa (850 miljoner invånare).
kl 11:43
Fastän Margot Wallströms post som "propagandakommissionär" drogs in fortsätter EU med primitiv propaganda. EU missar väl en ursäkt för ökad inblandning. För EU-kommissionen är varje steg i överstatlig riktning ett framsteg för "Europa" och för oss andra ett bakslag för demokratin.
kl 21:31
Det visar den allmänna trender - att man använder opinionsmätningar som politisk reklam och slutsatserna som dras är ljusår från vad "mätningen" i själva verket handlade om. Det blir glidningar i tolkningarna än hit och än dit.
Ofast redovisas inte alls hur urvalet är gjort, när människor tillfrågats, genom vilket medium, vilka frågor som ställts osv.
Är ju även uttryck för vad slags projekt EU är - inte ens lagstiftningen är demokratisk, besluten är inte demokratiskt fattade och den allmänna rösträtten har devalverats enormt iom att 80 % av alla lagar stiftas på direktiv från Bryssel. Vilket innebär att demokratin de facto är avskaffad.
kl 16:01
Ni kan väl inte framställa Open Europe som en neutral tankesmedja. De har ju en uttalad anti-EU agenda som man gömmer bakom tal om reformer, osv. Man representerar storföretagen i England, inte minst inom finans sektorn, och jobbar naturligtvis mot allt vad skärpta regler inom finans-sektorn heter. Man för dessutom en kamp mot allt vad social lagstiftning heter (oavsett om det är på Europa nivå eller nationellt). I ett svenskt perspektive placerar de sig klart till höger om något traditionellt riksdags-parti.
DE FåR NATURLIGTVIS FÖRA SINA åSIKTER OM EU TILL TORGS MEN FRAMSTÄLL DE INTE SOM EN NEUTRAL TANKESMEDJA. DE HAR EN MYCKET KLAR POLITISK AGENDA OCH SKALL Så BESKRIVAS.
kl 16:07
svar t "Nemokrati"
Allt ditt tal om "ickedemokratiskt" är ju direkt hämtat från propagandamaskinerna i England. Upprepar man något tillräckligt många gånger blir det en sanning oavsett om det finns någon grund för det. På vilket sätt är EUs beslutsfattande ickedemokratiskt? Ge oss några exempel, gärna med jämförelser med beslut på nationell nivå.