Frontex ska vakta Greklands gräns

The Rapid Border Intervention Teams, som Frontex-gruppen kallas, har funnits sedan 2007, men inte använts tidigare. Tanken är att snabbinsatsgruppen ska kunna hjälpa en medlemsstat i ett läge av “akut och exceptionellt tryck på dess yttre gränser” av irreguljära migranter. Snabbinsatsgruppen ska agera under en begränsad tid och under grekiska myndigheters kontroll.

I ett pressmeddelande skriver Cecilia Malmström att situationen vid gränsen är sådan att Grekland uppenbarligen inte kan hantera den själv, och hon ger därmed sitt mandat till Frontex att inleda en insats.

– När en gräns är oövervakad lockar det till sig fler migranter och smugglare tenderar att styra migrationen dit, sager Malmströms talesperson Michele Cercone till Europaportalen.

Det handlar om knappt 15 kilometer av den grek-turkiska landgränsen, i närheten av den grekiska staden Orestiada. Enligt Cercone korsar hundratals personer gränsen varje dag.

Det som händer under de närmsta dagarna är att Frontex tillsammans med grekiska myndigheter ska utvärdera situationen vid gränsen, samtidigt som övriga medlemsstater meddelar vad de kan bidra med till insatsen i form av personal eller material, till exempel helikoptrar. Först efter det kan mer sägas om hur stor operationen kommer bli och när den kan börja.

Alla Frontex-operationer är bundna till EU-lagar som rör mänskliga rättigheter och till asyllagar, och utförs i enlighet med dem, säger Michele Cercone.

– Människors situation kommer utvärderas från fall till fall, och självklart måste alla som säger sig vara i behov av internationellt skydd få rätt att söka asyl.

Asylansökningarna kommer behandlas i Grekland, ett land som återkommande fått kritik för sitt bristande flyktingmottagande, senast av Cecilia Malmström som sa att hon inte rekommenderar att man skickar tillbaka flyktingar dit.

– Det är en väldigt svår situation, och vi vet att den måste förbättras, säger Michele Cercone och hänvisar till olika åtgärder som kommissionen startat gentemot Grekland.

Anneliese Baldaccini är ansvarig för asyl- och migrationsfrågor på Amnestys EU-kontor i Bryssel. Hon är orolig för hur ansvarsfördelningen i den kommande Frontex-insatsen kommer se ut, och hade hoppats på att fler dokument om insatserna skulle vara offentliga än vad som brukar vara fallet.

– Vid tidigare Frontex-operationer har vi lagt märke till att det inte alltid varit tillräckligt klart vem som har ansvar. Det har till exempel hänt att advokater velat ifrågasätta en avvisning utan att förstå vem de ska prata med.