Så aktiva är de svenska EU-parlamentarikerna

I dag hålls de sista mötena i EU-parlamentets 20 utskott innan sommarsemestern. Två år har gått sedan dagens 18 svenska ledamöter tog plats i parlamentet för att stifta de lagar som påverkar över 500 miljoner människor. Europaportalen har granskat hur ofta de aderton har varit på plats i utskotten för att diskutera, debattera och rösta – allra helst med snille och smak som utgångspunkt.

Europaportalens granskning visar att hälften av ledamöterna har missat ett av tre utskottsmöten under två år. Tre av dem kommer inte upp i en närvarograd på 55 procent. Medelvärdet ligger på 71 procents deltagande.

– Det är lågt, förvånande lågt. Börjar det sjunka under 75 procent borde man börja bli oroad, säger Doru Frantescu på VoteWatch, en organisation som analyserar EU:s beslutsfattande.

I de 20 utskotten förbereds alla frågor som EU lagstiftar om, från märkning av matförpackningar till storleken på EU:s budget och arbetsmarknadsfrågor.

– En stor andel av arbetet görs i utskotten och de flesta besluten tas där. Det är också mycket lättare att ändra ett lagförslag i utskottet än i kammaren, trösklarna är lägre. På så sätt är det viktigare att göra sin röst hörd där och då, säger Doru Frantescu.  

I botten av närvarolistan ligger Åsa Westlund (S), Anna Hedh (S) och Alf Svensson (KD). Åsa Westlund har under perioden varit mammaledig i nio månader. Enligt EU-parlamentets regler går det inte att kalla in en ersättare på fulltid. Kollegan Marita Ulvskog har fått täcka upp i miljöutskottet där Åsa Westlund är ordinarie medlem.

– Jag har under hela tiden lagt ändringsförslag och haft kontakt med min grupp. Även under föräldraledigheten kunde jag vara ganska aktiv, det går att göra saker hemifrån, säger Åsa Westlund till Europaportalen.

Anna Hedh har under mandatperioden varit ansvarig för ett stort lagpaket om människohandel. Det har enligt Anna Hedh tagit mycket tid och gått ut över tiden hon kunnat vara i utskotten. På grund av sjukdom i familjen har hon också varit tvungen att resa hem oftare än tidigare. Hon tycker inte att närvaron i utskottet är det som betyder mest.  

– Det viktigaste arbetet görs mellan mötena. De är också viktiga men kan bli tradiga där folk ska säga samma sak om och om igen. Överlag tror jag vi parlamentariker kan påverka mest genom informella möten, säger Anna Hedh.

Alf Svensson, trea från botten i närvarolistan, menar att mötena i utvecklingsutskottet, där han är ordinarie medlem, och i utrikesutskottet, där han är ersättare, ofta krockar med varandra.

– När jag är i Bryssel och Strasbourg ligger jag i så mycket jag kan från morgon och kväll. Jag anser att jag är med på de utskottsmöten som är viktiga och tycker inte jag kan kritiseras för att jag borde vara med på fler, möjligtvis för att jag är med på fel.

Europaportalens granskning visar att Alf Svensson varit på nästan hälften av mötena i sitt andra utskott, vilket är tredje bäst av de 18 svenskarna.

Miljöpartiets Isabella Lövin har varit lika närvarande som Alf Svensson i sitt andra utskott, utvecklingsutskottet. Hon har däremot en 95-procentig närvaro i sitt ordinarie utskott, fiskeriutskottet, och är därmed först i närvarolistan.

– Det beror nog på att jag är passionerat intresserad av ämnet. Jag missar inte utskottet för någonting, om det inte är något annat viktigt som har med fiske att göra, säger Isabella Lövin.

Flera EU-parlamentariker lyfter fram att det finns andra sätt att driva politik på i EU-parlamentet än att sitta i ett utskott. Olika ledamöter väljer olika sätt att arbeta på. Alf Svensson menar att diskussionerna i partigruppen, innan utskottsmötet, ofta spelar en avgörande roll.

– Det är ofta då besluten tas. Utskottet är förvisso viktigare än att sitta i kammaren, men allra viktigast, som jag ser det, är att göra sin röst hörd i förmötena, säger Alf Svensson.

Anna Hedh, som är EU-parlamentariker sedan 2004, tycker att utskottsmötena är ett bra tillfälle att få och ge information vid, men att diskussionerna inte alltid är utslagsgivande.

– Efter en första inlärningsperiod upptäcker man att man inte får något gjort och får inte de där kontakterna man måste ha. Då börjar man använda sig av andra sätt att jobba, säger hon.

Isabella Lövin anser att utskottsmötena tvärtom är en utmärkt arena att driva sin politik på.

– Det är ett bra sätt att träffa alla. Är man där mycket kan man knyta kontakter och vinna respekt, visa att man är aktiv och att man bryr sig. Det är svårt att vara pådrivande i utskottet om man bara träffar folk i kaffebarer, säger Isabella Lövin.

Alla parlamentariker Europaportalen har talat med är överens om att utskottsarbetet är viktigare än det som sker i kammaren, då alla ledamöter på plats. Att rösta i plenum, ”det som alla svenska tidningar tittar på” som en ledamot uttrycker det, ses mer som en manuell pliktsyssla än ett verkligt påverkansarbete. Det är en uppfattning Doru Frantescu på Votewatch också skriver under på.

– I utskotten sitter ledamöterna som är experter på ämnet så diskussionerna blir mer initierade än i hela kammaren.  Och ansvaret för betänkanden [lagförslag, reds anm] delas ut till ledamöterna delvis baserat på prestationen i utskottet. Är du inte närvarande kan du inte göra ett lika bra arbete. Så graden av närvaro har definitivt betydelse för möjligheten att påverka, säger Doru Frantescu.