S avskriver medlemskap i euron

Mitt under eurons svåraste kris kastar den svenska socialdemokratin i handduken i eurofrågan. Från att 2003 aktivt stått på jasidan för ett svenskt inträde i eurosamarbetet säger nu partiets ekonomisk-politiska talesperson Tommy Waidelich (48) att ett svensk euromedlemskap inte är aktuellt under hans livstid.

Det betyder att ett svenskt medlemskap i praktiken är helt avskrivet  och det åtta år gamla folkomröstningsresultatet, där nej sidan vann stort, blir permanent.

Europaportalen träffade Waidelich för att försöka fånga socialdemokraternas uppfattning om den senaste utvecklingen av den europeiska skuld- och bankkrisen.

Kommer euroländerna att klara krisen?

– Det är ett kritiskt läge. Jag tror inte det som Merkel och Sarkoyz presenterade i Paris räcker för att lösa skuldkrisen och få euron att fungera bättre.

Tycker du att några länder ska lämna eurosamarbetet?

– Alternativet att lämna finns inte. Portugal och Grekland skulle få det ännu sämre utanför euron exempelvis med att låna upp. Jag tycker att euroländerna borde diskutera en form av utträdesmekanism så att länder under en övergångstid kan få stöd och hjälp.

När blir priset för högt för att ha kvar exempelvis Grekland och Portugal i eurozonen?

– Euroområdet klarar ett krisande Grekland, Portugal och Irland. Jag tror framför allt att priset är för högt för deras egna medborgare. Men om det tillkommer större länder som Spanien och inte minst Italien då kan det börja skaka.

Vad betyder en krisfri euro för svensk ekonomi?  

– Vi har ett stort intresse av att euron fungerar eftersom vi har våra största handelspartner inom euroområdet. Men det finns också spridningsrisker inom den finansiella sektorn. Sverige har den fjärde största banksektorn i Europa i förhållandet till BNP. Därför finns det en väldigt stor risk för spridningseffekter om den finansiella sektorn inom euron har problem. Idag kan vi se hur det spekuleras mot franska banker.

Vad menar du med kravet på mer gemensam finanspolitik hos euroländerna?

– De måste koordinera sig bättre och få stabilitetspakten att fungera. Den slarvades bort av Frankrike och Tyskland som 2003 var de första att bryta mot den. Det sände signaler till övriga att pakten inte var så viktig. Nu fungerar den inte så då är ett alternativ att man löser skuldkrisen med så kallade euroobligationer. Det är det verktyget som kan lösa dagens situation bäst för att få ner låneräntorna för skuldländerna och också vara det som skulle lugna marknaderna mest.

Vad betyder euroobligationer för de skuldtyngda länderna?

– Det skulle stimulera ekonomin och ge länderna en chans att betala av sina skulder på ett annat sätt och i en annan takt jämfört med nuvarande arrangemang. Men samtidigt ska man ställa hårda krav på de länder som får den här lättnaden.

Men för andra länder skulle räntan bli högre…?

- Jag förstår motståndet i Tyskland och Frankrike som skulle få en högre ränta men då måste vi komma ihåg att allt hänger ihop. För det första var det Tyskland och Frankrike som började slarva med stabilitetspakten. Hade pakten följts hade euroländerna varit bättre rustade. För det andra är det framför allt tyska och franska banker som lånat ut pengar till Grekland, Italien och Spanien. Så de är i högsta grad inblandade.

Tommy Waidelich påpekar att EU redan nu i praktiken har en form av euroobligationer genom att stödfonden EFSF lånar upp för att finansiera Greklandskrisen.
– Men det är lite mer ad hoc och inte lika ordnat. Det går inte heller att ta emot och finansiera fler länder, möjligen Spanien.

Har socialdemokraterna i EU en vision för eurosamarbetet?

– Bankkrisen visar att nyliberalismen har nått vägs ände. Det är en möjlighet för oss socialdemokrater men då måste vi ta initiativ och utveckla lite idéer. Hittills har vi samlats kring diskussioner hur vi ska stimulera ekonomin och att även banksektorn ska vara med och betala. Men jag tror att det finns mycket mer att göra för den europeiska socialdemokratin. Jag kommer i höst att ta initiativ för att samla de ekonomiska talespersonerna för att diskutera ett socialdemokratiskt alternativ.

Ökad överstatlighet är ganska kontroversiellt för många socialdemokrater vad vill du säga till dem?

– Jag har haft en dialog inom partiet både med dem som röstade mot euron och de som röstade för. Vi är ganska överens om att detta är det vettigaste för euron.

Det kommer att leda till ett EU i olika hastigheter och det har vi varit tveksamma till förut. Men det accepterar vi nu till nyttan att vi får en bättre fungerande euro. Så man kan säga att de skett en viss omsvängning hos oss.

Ska Sverige överhuvudtaget någon gång gå med i eurosamarbetet?

– Som jag kan överblicka, under överskådlig tid, är det inte aktuellt.

Vad är överskådlig tid för dig?

– För mig är det min livstid, min generation. Så länge som jag är beslutsfattare.  

Tror du att det blir en Tobinskatt som Merkel och Sarkoyz föreslog i Paris?

– Vi ska inte räkna bort den. Nu finns det en majoritet inom EU som är beredd att pröva en Tobinskatt. Men en skatt på finansiella transaktioner blir först möjlig, tror jag, om det sker globalt. Så det är en resa kvar.

Kan Tobinskatten införas bara i EU?
– Det är en bra fråga. Jag ser vissa problem med det men det kanske går. EU kanske är tillräckligt stort men jag tror inte att den bara går att införa inom euron.

Tommy Waidelich ifrågasätter Tysklands och Frankrikes motiv för Tobinskatten: att dra in pengar till statskassorna för att betala av lån. Och inte för att sakta upp handeln och få ordning på klipparekonomin.

– Då finns det bättre sätt att betala skulderna som exempel olika avgifter på bankerna eller att införa euroobligationer.

Han efterlyser ett tydligare ledarskap i EU som är villig att ta upp bankernas ansvar. Merkel försökte få i gång en diskussion men blev sedan tvingad att backa och nu har också hon blivit en politiker som mer ser till det nationella intresset.

Hur vill du kommentera finansminister Anders Borgs insatser i EU?
– Han är i högsta grad ansvarig, vi är ju en del av EU. Borg har varit bra för att peka finger åt banker i Sverige och där har vi varit överens. Men jag saknar den höga svansföringen på EU-nivå. Det är ju helt uppenbart att vi måste ställa samma hårda krav på europeiska banker som vi gör på svenska.