Tio år efter terrorattentaten i USA 11 september menar flera bedömare att medborgarnas rätt till integritet och journalisternas möjlighet att fritt bevaka och granska samhället blivit beskurna. Vissa förändringar som genomförts för att skydda samhället mot terrorism har gått för långt menar Arne König fackordförande för Europas journalister. I ett samtal med Europaportalen varnar han politiker och makthavare för att fastna i terrorskräcken.
Hur är läget för pressfriheten i EU och Europa?
– Vi har konkreta problem med inskränkande lagstiftning på många områden. Vi har övervakningssystemen som gör journalister paranoida och att de inte kan skydda sina källor.
Till exempel?
– Datalagringsdirektivet, möjligheten för myndigheterna att övervaka telefoner. Att polismyndigheter kan föra bort journalister från sina bevakningsområden. I Storbritannien har fotografer mycket svårt att bevaka demonstrationer, de flyttas till en plats där de inte kan ta bilder. Journalister hamnar i samma kategorier som misstänkta terrorister, de kroppsundersöks utan motivering enligt de nya terrorlagarna i Storbritannien.
Är Storbritannien värst i EU?
– Ja, när det gäller den typen av lagstiftning så är Storbritannien bland de värsta.
Hur är det med fysiskt våld mot journalister?
– Det förekommer mer i Östeuropa än i de andra delarna av Europa. Det har varit flera bombattacker mot journalister i Grekland. Värst i Europa på att fängsla journalister är Turkiet. Där sitter 64 journalister inspärrade. De turkiska kollegorna säger att det pågår flera hundra förundersökningar där ytterligare hundratals journalister kommer att åtalas.
– Sedan har vi Ryssland där det förekommer mest våld. Där har vi inom IJF drivit en kampanj för ett dataregister över skadade och mördade journalister. Det ska bli en faktabas som ska serva myndigheterna så vi får till stånd åtal. Vi vill ha bort straffrihetssystemet som etablerats i Ryssland.
Under våren har Ungern och mediefrihet diskuterats mycket i EU. Hur ser du på utvecklingen där?
– Ungern är ett speciellt och mycket oroande fall. Om de tillåts komma undan med det de gör så kommer andra länder kommer att följa efter. Regeringen har tillsatt ett så kallat medieråd med stora maktbefogenheter som kan utfärda böter. De har insyn i medierna och har till och med möjlighet att på förhand avgöra om vissa saker inte kan publiceras.
Är det en form av censur?
– De ungerska kollegorna säger att det här kommer att leda till självcensur i stor omfattning. Folk är rädda och vill inte ta figther. Precis som i andra länder läggs många medier ner i Ungern. Att vara politisk obekväm i sådant läge gynnar inte ens möjlighet att behålla sin anställning.
Vad kan man göra för att stärka pressfriheten i Europa?
– Vi vill att länderna följer Europarådets Reykjavikdeklaration från 2009. Den kom till i en mediedebatt där länder erkände att man gått för långt när det gäller inskränkningar i yttrande- och pressfrihet. Europarådet rekommenderar sina medlemsstater att årligen se över sin lagstiftning och gå tillbaka till ett läge där man har större press- och yttrandefrihet. Vad vi vet har inget land gjort något i detta avseende. Men Europa får inte fastna terrorskräcken.
Arne König berättar att ökat antal hot har fått journalister i Norge att skriva till polis- och åklagarmyndigheter och be dem prioritera dessa brott annars kommer journalister att tystna på grund av rädsla.
– Självcensuren kommer att bli en av de viktigaste frågorna.
kl 17:43
Självcensur kan också vara när media mörkar "olämpliga" sanningar. I Sverige vill media inte ens berätta om de synnerligen långtgående gemensamma partiprogrammen för de olika EU-parlamentsgrupperna.
kl 01:53
Jag har i många år skrivit insändare i olika ämnen och jag tror att jag fått med nästan samtliga
Rolf Samuelsson
Alfta
kl 17:15
OK, det kan väl hända att insändare släpps fram, men man kan ju fråga sig varför media själva inte törs göra t.ex. TV-reportage om hur långt de stora EU-parlamentsgrupperna vill gå i överstatlig riktning.