Reinfeldt: Oklart svenskt inflytande i ny pakt

Innehållet i den nya finanspolitiska pakten som toppmötet beslutade om i fredags är en förhandlingsfråga för de EU-länder som vill delta. Klart är att den på olika sätt ska bidra med ökad budgetdisciplin och bli en väg ut ur krisen.

När statsminister Fredrik Reinfeldt (M) återrapporterade vad som hänt på toppmötet för riksdagens EU-nämnd på tisdagen fanns det fler frågor än klara besked från regeringens sida. Reinfeldt fick dock svara för varför landets vice statsminister Jan Björklund (FP) och EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) i en debattartikel i Svenska Dagbladet samma dag säger att Sverige bör gå med i pakten samtidigt som statsminister till riksdagen förklarar att frågan först ska utredas och analyseras. Oppositionen menade att regeringen talar med kluven tunga. Det fick den, i sammanhanget vanligtvis försiktige Reinfeldt, att skärpa tonen.  

– Jag vill markera att regeringens uppfattning måste vara att vi rimligen först analyserar färdigt hur förutsättningarna ser ut. Man ska vara aktsam när det gäller viktiga värden kring svenskt inflytande och hur vi hanterar en Europeisk union i kris, sade statsministern efter mötet.

Fredrik Reinfeldt vet samtidigt att han saknar en majoritet i riksdagen för att ansluta Sverige till den nya pakten. Det som spelar honom i händerna är att pakten inte ska spikas förrän nästa EU-toppmöte i mars och att tiden fram till dess kan användas för att om möjligt få med sig något av riksdagens oppositionspartier.

Du säger att det finns ett inflytande för Sverige att hämta i pakten, vad mer exakt tänker du på då?

– Jag tror att mycket av det här samarbetet utvecklas genom att man är med på de möten och i de sammanhang där besluten formuleras, där diskussionen och fördjupningen sker. Det finns en risk att det bygger in en egen dynamik som utvecklas också till områden som inte bara handlar om euron som valuta utan också berör alla EU-länder. Därför vill jag säkerhetsställa ett svenskt inflytande utan att samtidigt ropa på legalt genomslag för de som fördjupar sitt mellanstatliga samarbete. Här finns en balansgång och det är det vi analyserar och inte är färdiga med än, sade Fredrik Reinfeldt till Europaportalen.

Gäller det skattepolitik och arbetsmarknadsfrågor?


– Det fanns skrivningar inför toppmötet som berörde den typen av områden men allt detta ströks. Det är sagts att det ska återkomma vid EU-toppmötet i juni för vidare diskussion.

Så det är oklart vad Sverige har att hämta?


– Det är det jag försöker säga. Analysen är rimligen inte färdig.

– Vad innebär det för det mellanstatliga avtalet, där 17 euroländer fördjupar sig, bjuder in ytterligare länder? Ska samma regler då gälla för de som ansluter sig som för euroländerna. Rimligen drar man slutsatsen att det ska det inte. Då kan det vara intressant för Sverige.

Försvårar Storbritanniens nej till fördragsändring krishanteringen i Europa?

– Nu måste vi välja en annan väg. Det är fortfarande min ambition att Storbritannien ska vara närmare det samarbete vi utformar om det är möjligt.

Så det brittiska nejet är inte ett avgörande hinder för det fortsatta krisarbetet i EU?

– Det påverkar och förändrar förutsättningarna. Sedan är min uppfattning att exakt hur det mellanstatliga avtalet utformas, vilken påverkan det har på euroländerna och de som är utanför, är inte helt klart. Jag betraktar detta fortfarande som en öppen process och hoppas att det är fortsatt möjligt att påverka Storbritannien. Jag förutser att beslut kring detta först kommer på toppmötet som är i början av mars, det vill säga att det finns fortfarande tid kvar, sade Fredrik Reinfeldt.