Nedgraderingen av krisfonden var väntad efter att Standard & Poor’s på fredagen nedgraderat nio av de sjutton euroländerna som står som garanter för fonden. Redan i december i fjol utfärdade kreditvärderaren en varning om att EFSF:s toppbetyg låg i farozonen.
En nedgradering innebär att det kan komma att bli dyrare för krisfonden att låna pengar från investerare.
– Det är svårt att säga hur mycket det här kommer att fördyra, marknaden är så stökig. Men allt annat lika kommer det att bli dyrare, sade Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, till Europaportalen på måndagen.
I nuläget har endast Portugal och Irland krislån hos EFSF. Huruvida räntan på framtida lån även kommer att öka, som en konsekvens av gårdagens nedgradering, är en politisk fråga.
I dag, tisdag, ska trojkan – EU-kommissionen, ECB och Internationella valutafonden, IMF – åka till Grekland för att fortsätta förhandlningarna om nya krislån, denna gång kopplade till EFSF.
Tyskland, EFSF:s viktigaste garant, vill inte ge nedgraderingen någon större betydelse.
– Jag tror inte att Standard & Poor’s verkligen har förstått vad vi i Europa redan har gjort, sade den tyske finansministern Wolfgang Schäuble på tisdagsmorgonen till tyska radiokanalen Deutschlandfunk.
– Volymen på krisfonden EFSF räcker gott och väl till, sade Wolfgang Schäuble.
EFSF sattes upp i maj 2010 för att fungera som en ekonomisk brandvägg för krisande euroländer. Då hade fonden en utlåningskapacitet på 440 miljarder euro. I dagsläget, efter krislånen till Portugal och Irland, är summan 250 miljarder euro.
EFSF:s styrelse som består av representanter från de 17 euroländerna och observatörer från EU-kommissionen och Europeiska centralbanken, ECB.
I juli ska EFSF ersättas av EU:s permanenta krisfond ESM.
























































