Nu när finanspakten är på plats har euroländerna tagit ytterligare steg mot, att i likhet med Sverige, åstadkomma ordning och reda i de offentliga finanserna. Det är bra och viktigt. Att Sverige deltar innebär som bekant inga rättsliga förpliktelser, men vi ges däremot en möjlighet till insyn och inflytande. Men nu är det hög tid att verkligen sätta fokus på den kanske viktigaste frågan: hur EU och Sverige kan skapa nya jobb genom stärkt konkurrenskraft och ökad tillväxt.
Moderaternas slutsats är lika rak som enkel - Europa behöver fortsatta reformer. För sanningen är att de EU-länder som har störst problem också är de som har de mest reglerade och ineffektiva marknaderna. Krisländerna Italien och Grekland hamnar till exempel först på plats 92 respektive 119 i den årliga rankingen ”Index of Economic Freedom” där mer välmående EU-länder som Sverige och Nederländerna bedöms vara världens 21:a respektive 15:e friaste ekonomier. Nu påbörjar den italienska regeringen under ledning av premiärminister Mario Monti en välbehövlig översyn av regleringar inte minst i tjänstesektorn som bedöms på sikt kunna leda till stora vinster för italienska företag och inte minst konsumenter. Fler EU-länder borde följa efter.
Vissa, inte minst vänsterdebattörer, hävdar att Europa och Sverige nu ska ”investera sig ur krisen” genom mer aktiv stimulanspolitik. Självklart behöver Europa ambitiösa investeringar i till exempel infrastruktur, forskning och utbildning. Men att ensidigt ropa på mer direkta stimulanser, samtidigt som man talar tyst om den fortsatta skulduppbyggnaden en sådan politik skulle kräva, är både ansvarslöst och fel. Lösningen på skuldkrisen är inte mer ofinansierade utgifter och växande underskott. Europa behöver däremot mer av avregleringar som stimulerar tillväxt utan nya och allt högre skulder.
Lyckligtvis får lånelinjen allt svårare att vinna stöd. I stället är de flesta medvetna om att det nu handlar om att stärka konkurrenskraften och få fart på tillväxten som det bästa sättet att på sikt säkra jobb och välfärd i en allt mer globaliserad värld. EU-länderna har sedan tidigare med Europa 2020-strategin och i inremarknadsakten enats om åtgärder som ska öka tillväxten. Nu krävs att man går från ord till handling.
Först och främst ligger den uppgiften hos de nationella politikerna på respektive hemmaplan, men det behövs även en övergripande europeisk politik som fullföljer den inre marknaden. Det handlar framför allt om att bryta de barriärer som fortfarande bromsar den så viktiga gränsöverskridande tjänstemarknadens utveckling. Europa har inte råd att vänta längre!
Vi ska komma ihåg att även Sverige på 90-talet gick igenom en allvarlig kris. Resultatet av de åtgärder som vidtogs som svar på den krisen kan vi i dag glädjas åt. Om krisländerna tillsammans med EU nu prioriterar avregleringar och tillväxt lär flera länder kunna göra en liknande resa. Problemen i den europeiska ekonomin och de nödvändiga åtgärderna kommer inte att bli mindre kännbara bara för att man väntar, tvärtom. Man kan skjuta upp problemen, fortsätta skuldexpansionen och skuldsätta framtida generationer - med alla de risker som vi i dag är medvetna om. Men Europas medborgare förtjänar fler reformer för tillväxt, inte mer skulder.
Gustav Blix
Moderat gruppledare i riksdagens EU-nämnd
Stockholm stad
Moderaternas slutsats är lika rak som enkel - Europa behöver fortsatta reformer. För sanningen är att de EU-länder som har störst problem också är de som har de mest reglerade och ineffektiva marknaderna. Krisländerna Italien och Grekland hamnar till exempel först på plats 92 respektive 119 i den årliga rankingen ”Index of Economic Freedom” där mer välmående EU-länder som Sverige och Nederländerna bedöms vara världens 21:a respektive 15:e friaste ekonomier. Nu påbörjar den italienska regeringen under ledning av premiärminister Mario Monti en välbehövlig översyn av regleringar inte minst i tjänstesektorn som bedöms på sikt kunna leda till stora vinster för italienska företag och inte minst konsumenter. Fler EU-länder borde följa efter.
Vissa, inte minst vänsterdebattörer, hävdar att Europa och Sverige nu ska ”investera sig ur krisen” genom mer aktiv stimulanspolitik. Självklart behöver Europa ambitiösa investeringar i till exempel infrastruktur, forskning och utbildning. Men att ensidigt ropa på mer direkta stimulanser, samtidigt som man talar tyst om den fortsatta skulduppbyggnaden en sådan politik skulle kräva, är både ansvarslöst och fel. Lösningen på skuldkrisen är inte mer ofinansierade utgifter och växande underskott. Europa behöver däremot mer av avregleringar som stimulerar tillväxt utan nya och allt högre skulder.
Lyckligtvis får lånelinjen allt svårare att vinna stöd. I stället är de flesta medvetna om att det nu handlar om att stärka konkurrenskraften och få fart på tillväxten som det bästa sättet att på sikt säkra jobb och välfärd i en allt mer globaliserad värld. EU-länderna har sedan tidigare med Europa 2020-strategin och i inremarknadsakten enats om åtgärder som ska öka tillväxten. Nu krävs att man går från ord till handling.
Först och främst ligger den uppgiften hos de nationella politikerna på respektive hemmaplan, men det behövs även en övergripande europeisk politik som fullföljer den inre marknaden. Det handlar framför allt om att bryta de barriärer som fortfarande bromsar den så viktiga gränsöverskridande tjänstemarknadens utveckling. Europa har inte råd att vänta längre!
Vi ska komma ihåg att även Sverige på 90-talet gick igenom en allvarlig kris. Resultatet av de åtgärder som vidtogs som svar på den krisen kan vi i dag glädjas åt. Om krisländerna tillsammans med EU nu prioriterar avregleringar och tillväxt lär flera länder kunna göra en liknande resa. Problemen i den europeiska ekonomin och de nödvändiga åtgärderna kommer inte att bli mindre kännbara bara för att man väntar, tvärtom. Man kan skjuta upp problemen, fortsätta skuldexpansionen och skuldsätta framtida generationer - med alla de risker som vi i dag är medvetna om. Men Europas medborgare förtjänar fler reformer för tillväxt, inte mer skulder.
Gustav Blix
Moderat gruppledare i riksdagens EU-nämnd
Stockholm stad
kl 11:14
Albanien är rankad på plats 57, Frankrike på plats 67. Estland är rankad på plats 16, Tyskland på plats 26.
Är det bankerna som rankar?
kl 11:45
Gustav Blix glömmer liksom att Sverige sedan 1990-talet (och det misslyckade kronförsvaret) tillämpar flytande valutakurs. :-)
kl 02:32
Att stirra sig in på avregleringarna som DE ENDA förutsättningarna för oss att ta oss ur krisen är att välja en tyngre skuldbörda. Det är just avregleringarna och ett förakt mot ett "gemensamt ägande" som har lett Europa in i den här finansiella krisen. Grekland, Italien, Spanien, Portugal och Irland (de länder i Europa med minst reglering inom alla sektorer) lät marknaden flyta fritt och konsekvensen blev ju naturligtvis ett ekonomiskt haveri. Man kan inte avreglera någon marknad och sedan utgå ifrån att bara det faktum, att pengar flödar friktionsfritt så kommer maskineriet att smörjas och därmed ska en ekonomisk tillväxt vara oundviklig. Detta är naivt. Man måste ha regleringar därför att stabiliteten, som är en grund för en långsiktig tillväxt, förhindrar möjligheten för oss att "spela bort" våra- och andras resurser så fort vi ser möjligheten till en enorm tillväxt, om än kortsiktig.