Pensionsfonder ska lockas till miljardinvesteringar i EU

I dag onsdag inleds en diskussion i Europaparlamentets budgetutskott om EU-kommissionens nya förslag för att locka pensionsfonder och andra placerare att investera i  transport, energi och IT-sektorn i EU. Föredragande är den svenske EU-parlamentarikern Göran Färm (S) som tror att så kallade projektobligationer, som inte ska sammanblandas med euroobligationer, kan få en stor betydelse för regionala projekt i EU.

– Vad det handlar om är att få investerare som i dag inte satsar på infrastruktur att göra det, till exempel pensionsfonder. Får de lite hjälp på traven med att EU backar upp projekten, så tror vi att de är bredda att gå med, säger Göran Färm till Europaportalen.

Som exempel på projekt nämner Färm mindre järnvägsinvesteringar som kombiterminaler där man kopplar ihop järnväg med landsväg eller hamnar och höghastighetståg till flygplatser. Men även gränsöverskridande energiinvesteringar i Östeuropa för att minska beroendet av rysk gas och el finns med bland förslagen.

– Tanken är att vi ska täcka upp gapet mellan investeringar som alltid kommer att
behöva göras med statliga eller EU-anslag som stora tunga järnvägsinvesteringar och projekt som är väldigt lönsamma och där det inte är några problem att få fram privat kapital, säger Göran Färm som tror att projektobligationerna kan få en viktig regional betydelse.

Du föreslår att obligationerna ska testas i en pilotfas?

– Vi vill pröva hela idén på några skarpa projekt för 230 miljoner euro under ett och ett halvt år. Sedan ska vi ta ställning om det kan bli ett permanent instrument i nästa långtidsbudget 2014-2020.

Göran Färm betonar det är inte EU som ska ge ut obligationerna. Det ligger på företagen som ska genomföra byggprojekten att ge ut obligationerna. Poängen är att EU och Europeiska investeringsbanken, EIB, kan gå in med lån och lånegarantier till gynnsamma villkor för att på det sättet välsigna projekten. Detta gör det attraktivt och mindre riskfyllt för pensionsfonder att gå med.

– Skulle ett projekt gå i putten så är det i första hand företagen som tar risken. I ett eventuellt nästa steg träder EU och EIB in och i sista hand de privata investerarna som har köpt projektobligationerna. Det är inte riskfritt men man har på detta sätt minskat risken, säger Göran Färm.

Medlemsstaterna och bankerna har i dag inte de pengar som krävs på grund av krisen menar Göran Färm.

– Då ökar risken att vi får fallande investeringar. Det vore förödande för tillväxten i Europa, säger Färm.

Vad kan projektobligationerna betyda för investeringarna i EU?

– I pilotfasen är 230 miljoner euro småpengar för EU. Men vi räknar med att det ska kunna ge en multiplikatoreffekt på mellan 15 till 20 gånger pengarna. Men när det blir ett permanent inslag ska man upp i betydligt högre belopp. Skulle man kunna locka fram investeringar på 40 till 50 miljarder euro till angelägna projekt under den kommande sjuårsperioden skulle det definitivt kunna spela en roll.

Är du för så kallade Delorsobligationer där EU själva ger ut obligationer till investeringar?

– Nej inte i dagsläget, men vi bör i varje fall titta vidare på det. Delorsobligationer skulle kunna få en större effekt på investeringar men då tar man å andra sidan en betydligt större risk med EU:s budget, säger Göran Färm.

I april röstar budgetutskottet om projektobligationer sedan inleds förhandlingar med ministerrådet och det danska ordförandeskapet. Förhoppningen är att det ska finnas en uppgörelse mellan Europaparlamentet och EU-ländernas finansministrar före sommaren så att pilotfasen kan starta tidigt i höst.