Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till fördjupning

Sverige vill banta EU-budget med 900 miljarder

STOCKHOLM 22 mars 2012 | EU-minister Ohlsson: Vi är solidariska

Sverige och nio EU-länder vill tvinga fram en minskning av EU:s långtidsbudget. – Det är hårda bud, säger Birgitta Ohlsson (FP) EU-minister.

På måndag träffas tio länders EU-ministrar i Bryssel i ett förmöte för att prata ihop sig om hur EU:s långtidsbudgeten ska bantas. Senare samma dag möts alla medlemsländer för att diskutera budgeten. Mötet ingår i en dragkamp som kommer att pågå fram till slutet av året eller början av nästa år,  där alla väntas värnar om sitt och där fattigare länder ställs mot rikare.

Europaportalen träffade EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) på onsdagen för att ta pulsen på regeringens inställning i budgetfrågan.

Den svenska linjen är att EU:s nästa långtidsbudget 2014-2020 ska vara mindre än den nuvarande inte minst jordbruks- och sammanhållningsbudgeten måste minskas. Sverige bildade därför i höstas en påtryckningsgrupp tillsammans med nio så kallade likasinnade länder.

– Vi är överens att EU ska ha en mer restriktiv budget och att kommissionens förslag ska minskas med ungefär 100 miljarder euro. När det gäller innehållet är vi också ense om att EU ska fokusera på framtidens områden som forskning, utveckling och infrastruktur, sade Birgitta Ohlsson.

Om gruppens krav går igenom skulle budgeten minska med tio procent jämfört med EU-kommissionens förslag, motsvarande 900 miljarder kronor. Men exakt hur den ska gå till är oklart. Ohlsson påpekar också att gruppen har olika åsikter. Några är mer förälskade i jordbruksstödet än andra, vissa vill gå mycket längre när det gäller reformer av sammanhållningspolitiken. Så nu gäller det att hålla samman ett förslag där alla får ut något, säger hon.

– Det intressanta är att vi är överens om att om budgeten ska minskas med 100 miljarder euro. Pengarna måste tas någonstans ifrån och då hamnar jordbruks- och sammanhållningspolitiken i fokus. Det finns ett kommissionsförslag att öppna en ny stödkategori till länder som ligger mellan 75 till 90 procent av BNP-genomsnittet i EU. Men det här är länder som går relativt bra. Vi är totalt emot att man inför stödet.

När budgetkommissionären Janusz Lewandowski besökte Sverige i tidigare i månaden uttryckte han en oro över att träffa dig och sa att det var hårda bud.

– Ja absolut, det är hårda bud. Han känner till den svenska positionen. Det ska man vara rätt krass med, att den tuffa skuldkrisen har påverkat många länder att ansluta sig till vår grupp. Det är svårt att motivera ytterligare stöd till vissa sektorer i EU med tanke på att man på hemmaplan har fått dra ner på bibliotek, skolor och välfärd.

Sveriges kommuner och landsting, SKL, vill att Sveriges tilldelning av EU:s strukturfonder ska ligga kvar på samma nivå som idag. Vad säger du till dem?

– De driver sina positioner och vi driver våra, men jag tror inte att det egentligen skiljer så jättemycket. Det finns också nyanser mellan olika partier i SKL.

Hur ställer du dig till att Sverige ska vara med att dra ner på pengar som går till fattigare EU-länder samtidigt som svensk ekonomi går bra. Är det europeisk solidaritet?

– Sverige är ett av de mest solidariska länderna. Titta på vår syn på sammanhållningspolitiken, där är vi ett av de länder som tycker att huvudfokus ska vara på de nya medlemsstaterna som behöver komma i kapp ekonomisk sett. Vi är de tydligaste kritikerna av jordbruksstödet som idag gynnar storbönder runt om i Europa. Så jag tycker att vi har ett solidariskt perspektiv.

Så ditt besked är att om Sveriges linje får råda så kommer de fattigaste EU-länderna inte att drabbas i någon större utsträckning?

– Det få vi hoppas i alla fall.

Svenska regeringar har länge varit kritiska till EU:s jordbruksstöd. Hur mycket vill regeringen skära i stödet?

– Jag kan inte säga några procentsatser eller summor. Men det är ohållbart att 40 procent av EU:s budget går till jordbruksstöd, det måste reformeras. Det går inte att gå ut och säga att man ska ha en mer restriktiv budget, vilket många länder gör nu, och samtidigt säga: rör inte sammanhållningspolitiken, rör inte jordbruksstödet. Någonstans måste ju pengarna tas.

Tror du att fransmännen är beredda att dra ner på sitt jordbruksstöd?

– Jag tror de är beredda att dra ner på några områden om det blir jordbruksstödet eller inte är en senare fråga. De tror jag de är medvetna om.

Mer fakta

Anders Selnes
Chefredaktör
Skicka epost
Anders Selnes
Chefredaktör
Skicka epost
Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
Annons från EU-kommissionen
annons
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
Annons från EU-kommissionen
annons
Fackliga Brysselkontoret