Frankrike skakar om EU

Snart två veckor har gått sedan François Hollande, Frankrikes nye president, tog plats i Elyséepalatset i Paris. Han gick till val på att bryta med åtstramningspolitiken, stick i stäv med vad som har varit den rådande ordningen i EU de senaste åren. I veckan var han på sitt första EU-toppmöte och tycks redan ha ändrat tongångarna i Bryssel.

– Valet av Hollande och hans betoning på lättnad i åtstramningarna har öppnat upp samtalet mellan de europeiska ledarna. Det är tydligt att till exempel Italiens Mario Monti, som ju är ditsatt för att sköta åtstramningarna, har känt en viss skepsis mot de tyska idéerna. I och med att François Hollande har valts med en annan betoning blir det möjligt för Monti att öppna upp, säger Marie Demker, professor i statsvetenskap med inriktning på fransk politik vid Göteborgs universitet.

Diskussionen om euroobligationer, som dök upp igen på EU-toppmötet efter att ha legat i frysboxen under vintern, tror hon inte hade gjort det om inte Hollande hade blivit vald till president.

– Det är inte så att han kommit med ett helt nytt program som nu ska genomföras, men dynamiken har helt klart ändrats på den europeiska scenen, säger Marie Demker.

Jonas Berggren, chef för Svenskt Näringsliv i Bryssel, tror inte att den franska kursändringen under Hollande, med krav på mer tillväxt och mindre åtstramning, får alltför stora konsekvenser på EU-nivå.

– Jag kan inte se att det finns så mycket utrymme helt enkelt, med tanke på landets ekonomi. Frankrike har förstås inflytande i EU men det som kom ut från den här middagen är inga nya saker. Man vill ju inte tumma på finanspakten och den styr väldigt mycket, säger Jonas Berggren.

På hemmaplan har Hollandes premiärminister Jean-Marc Ayrault presenterat de första planerna på att sänka pensionsåldern till 60 år för vissa grupper av löntagare, även det en åtgärd som går i rakt motsatt riktning om man tittar på övriga Europa. Beroende på hur förslaget utformas berör det cirka 100 000 till 150 000 personer och reformen ska kosta en miljard euro, cirka nio miljarder kronor.

En ytterligare nystart Ayrault presenterade var att han ska träffa fackförbund och arbetsgivare de kommande dagarna för att förbereda en ”social konferens” som ska arrangeras strax före Frankrikes nationaldag den 14 juli.

Att få fackförbundens och arbetsgivarnas synpunkter på politikens utformning är en bra start för att få bukt med den höga arbetslösheten, tror Thierry Dedieu, konfederal sekreterare på CFDT, ett av Frankrikes största fackförbund.

– Med den nya regeringen får vi mer av överläggningar med de sociala partnerna och det är nödvändigt för att tackla arbetslösheten. Så metoderna ser än så länge bra ut men vad det blir för innehåll i politiken är för tidigt att säga, säger Thierry Dedieu till Europaportalen.

Om ett par veckor hålls parlamentsval i Frankrike. Utgången där kommer att avgöra hur mycket svängrum Hollande får när han ska genomföra sin politik. Därför är varje utspel fram tills valen ett sätt att visa hur man vill leda landet om man får väljarnas mandat. Det kan gälla även tonen man har mot fackförbund och arbetsgivare. Att visa en öppen attityd kan vara ett sätt att visa hur man vill agera även i framtiden.

Det kan också vara ett bevis på att Frankrike inte bara håller på att förändra läget i Europa utan att läget i Europa i sin tur påverkat Frankrike och Hollandes inrikespolitiska taktik, tror Marie Demker.

– Vi ser en våg av människor som uttrycker sitt missnöje och det kan vara ett försök att möta detta. Det finns krav på delaktighet och demokratisering som är starkare än tidigare och det kan vara en politisk strategi för att få organisationerna med på vagnen, påpekar Marie Demker.