Grekisk valrysare håller Europa i ovisshet

Publicerad: 4 maj 2012 kl 11:46
Uppdaterad: 4 maj 2012 kl 12:52
Partiledaren för socialistiska Pasok, Evangelos Venizelos, talar till väljare. Arkivbild.
Partiledaren för socialistiska Pasok, Evangelos Venizelos, talar till väljare. Arkivbild.Bild: PASOK

Stora utmaningar väntar den regeringen som bildas efter söndagens grekiska parlamentsval.

Utgången i det grekiska parlamentvalet på söndag är helt oviss. På både yttersta höger- och vänsterkanten samlas väljare som är missnöjda med de omfattande nedskärningar som landet genomfört för att få krislån av EU och Internationella valutafonden, IMF. Andelen osäkra väljare uppgår till 35 procent, enligt den grekiske opinionsforskaren Tassos Georgiadis.

De två största partierna, socialistiska Pasok och konservativa Ny Demokrati, får sammanlagt runt 40 procent av rösterna med Ny Demokrati som största parti, enligt de senaste opinionsundersökningarna. Enligt det grekiska valsystemet räcker det med 42 procent av rösterna för att få majoritet i parlamentet eftersom det största partiet får ytterligare 50 av sammanlagt 300 säten.

Även om de två partierna lyckas bilda en koalitionsregering kan ett sådant samarbete bli kortlivat. Enligt grekiska partifunktionärer är risken stor att det kommer bli omval i höst medan vissa av dem befarar att detta kan ske redan i juni, skriver amerikanska Wall Street Journal.

En överväldigande majoritet av de totalt 32 partier som ställer upp i söndagens val är emot krislånsöverenskommelsen med EU och IMF. Dessa partiera kan komma att kräva en omförhandling av de grekiska sparprogrammen för att stödja regeringen. Men från långivarnas sida är detta inte aktuellt.

– Det finns helt enkelt inget tålamod med Grekland. Det enda återstående alternativet för dem vore att lämna euron om de inte gillar den överenskommelse som finns, sade en tjänsteman från ett euroland till nyhetsbyrån Reuters.

I juni måste den nya regeringen enas om ytterligare nedskärningar på motsvarande drygt 100 miljarder kronor. Sker inte detta kan långivarna skjuta upp utbetalningar av krislånen.

Andelen greker som uppgett att de ska rösta på ett EU-kritiskt parti på endera kanten av det politiska spektrumet är större än den andel som stödjer Pasok och Ny Demokrati.

Trots detta svarar 77 procent av grekerna ”ja” på frågan i en opinionsundersökning om landet bör göra allt för att stanna kvar i eurosamarbetet.

– Folket är argt, känslor spelar en stor roll, kommenterar opinionsforskaren Tassos Georgiadis i tyska Frankfurter Allgemeine Zeitung.

Fredrik Haglund

Fredrik Haglund

Europaportalens korrespondent i Bryssel

Kommentarer

Nyheter från förstasidan

NOTISER

Fler notiser

HETASTE ARTIKLAR

Fler heta artiklar

NYHETER I ANDRA MEDIER

Ryska dumans utrikeschef: Sverige och Finland är inte längre neutrala

Yle,

MP kritiserar nytt Nato-avtal

Ekot,

Tysklands finansminister: ECB-kommentarer ”övertolkade”

SvD,

Finland sänker BNP-prognos till noll

SvD,

Utökade jordbruksstöd i EU efter ryskt importstopp

Ekot,

Ny turkisk premiärminister oroar

SvD,

IMF-chefen utreds i fransk muthärva

Ekot,

Ännu en rysk soldat gripen i Ukraina - Tyskland kräver förklaring

Ekot,

Rysk oro - myndigheter mörkar krig med Ukraina

Ekot,

FN: 36 dödas i Ukraina varje dag

Yle,

USA anklagar: Ryssland långt inne i Ukraina

SVT,

Ukrainas armé: Hundra ryska pansarfordon över gränsen

Yle,

Fler nyhetslänkar

DEBATT I ANDRA MEDIER

Jan Björklund (FP) m. fl. » Flyktingarna till EU måste fördelas mer solidariskt

Aftonbladet,

Anders Lindberg, led » Putins trojanska häst till Ukraina

Aftonbladet,

Ledare » Avtal med Nato gör Sverige utsatt

Dala-Demokraten,

Ledare » Ligga sked med Nato

Expressen,

Edward Lucas » Väst verkar inte dra lärdom om Ryssland

SvD,

Gudrun Persson, docent » Putin griper efter vapen, den hårda näven, propagandan

Sydsvenskan,

Ledare » Smart, smartare, Natosmygare

Sydsvenskan,

Fler debattlänkar

MEST KOMMENTERADE

Fler artiklar
EU:s sysselsättningskommissionär László Andor har länge ordtampats med flera medlemsländer om vilken inverkan EU-migranter har på de sociala trygghetssystemen. Arkivbild.
Bild: Europeiska kommissionen
Journalister i ministerrådets presskonferensrum. Arkivbild.
Bild: Europeiska unionens råd
Bild: Europeiska kommissionen
De tre största EU-institutionernas ledare: Martin Schulz, José Manuel Barroso och Herman Van Rompuy. Arkivbild.
Bild: EU-parlamentet
Europafackets generalsekreterare Bernadette Ségol. Arkivbild.
Bild: Dimi15
EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso och Storbritanniens premiärminister David Cameron diskuterar. Arkivbild.
Bild: Europeiska unionens råd
Kommissionärerna Cecilia Malmstöm och Viviane Reding. Arkivbild.
Bild: EU-kommissionen
Byggnadskranar kring TV-tornet i gamla Östberlin.
Bild: Fredrik Haglund
En av tre utstationerade arbetare i Sverige jobbar inom byggbranschen. Arkivbild.
Bild: brandsvig
Bild: Sigrid Melchior
Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdoğan uttalande var oväntat.
Bild: Unaoc
Bild: IHH
Omkring 35 procent av alla EU-parlamentariker är kvinnor. Arkivbild.
Bild: EU-parlamentet
EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso under måndagens presentation av rekommendationerna.
Bild: Europeiska kommissionen