Grekisk valrysare håller Europa i ovisshet

Publicerad: 4 maj 2012 kl 11:46
Uppdaterad: 4 maj 2012 kl 12:52
Partiledaren för socialistiska Pasok, Evangelos Venizelos, talar till väljare. Arkivbild.
Partiledaren för socialistiska Pasok, Evangelos Venizelos, talar till väljare. Arkivbild.Bild: PASOK

Stora utmaningar väntar den regeringen som bildas efter söndagens grekiska parlamentsval.

Utgången i det grekiska parlamentvalet på söndag är helt oviss. På både yttersta höger- och vänsterkanten samlas väljare som är missnöjda med de omfattande nedskärningar som landet genomfört för att få krislån av EU och Internationella valutafonden, IMF. Andelen osäkra väljare uppgår till 35 procent, enligt den grekiske opinionsforskaren Tassos Georgiadis.

De två största partierna, socialistiska Pasok och konservativa Ny Demokrati, får sammanlagt runt 40 procent av rösterna med Ny Demokrati som största parti, enligt de senaste opinionsundersökningarna. Enligt det grekiska valsystemet räcker det med 42 procent av rösterna för att få majoritet i parlamentet eftersom det största partiet får ytterligare 50 av sammanlagt 300 säten.

Även om de två partierna lyckas bilda en koalitionsregering kan ett sådant samarbete bli kortlivat. Enligt grekiska partifunktionärer är risken stor att det kommer bli omval i höst medan vissa av dem befarar att detta kan ske redan i juni, skriver amerikanska Wall Street Journal.

En överväldigande majoritet av de totalt 32 partier som ställer upp i söndagens val är emot krislånsöverenskommelsen med EU och IMF. Dessa partiera kan komma att kräva en omförhandling av de grekiska sparprogrammen för att stödja regeringen. Men från långivarnas sida är detta inte aktuellt.

– Det finns helt enkelt inget tålamod med Grekland. Det enda återstående alternativet för dem vore att lämna euron om de inte gillar den överenskommelse som finns, sade en tjänsteman från ett euroland till nyhetsbyrån Reuters.

I juni måste den nya regeringen enas om ytterligare nedskärningar på motsvarande drygt 100 miljarder kronor. Sker inte detta kan långivarna skjuta upp utbetalningar av krislånen.

Andelen greker som uppgett att de ska rösta på ett EU-kritiskt parti på endera kanten av det politiska spektrumet är större än den andel som stödjer Pasok och Ny Demokrati.

Trots detta svarar 77 procent av grekerna ”ja” på frågan i en opinionsundersökning om landet bör göra allt för att stanna kvar i eurosamarbetet.

– Folket är argt, känslor spelar en stor roll, kommenterar opinionsforskaren Tassos Georgiadis i tyska Frankfurter Allgemeine Zeitung.

Fredrik Haglund

Fredrik Haglund

Europaportalens korrespondent i Bryssel

Kommentarer

Nyheter från förstasidan

NOTISER

Fler notiser

HETASTE ARTIKLAR

Fler heta artiklar

NYHETER I ANDRA MEDIER

Fler nyhetslänkar

DEBATT I ANDRA MEDIER

Fler debattlänkar

MEST KOMMENTERADE

Fler artiklar
EU:s sysselsättningskommissionär László Andor har länge ordtampats med flera medlemsländer om vilken inverkan EU-migranter har på de sociala trygghetssystemen. Arkivbild.
Bild: Europeiska kommissionen
Journalister i ministerrådets presskonferensrum. Arkivbild.
Bild: Europeiska unionens råd
Bild: Europeiska kommissionen
De tre största EU-institutionernas ledare: Martin Schulz, José Manuel Barroso och Herman Van Rompuy. Arkivbild.
Bild: EU-parlamentet
Europafackets generalsekreterare Bernadette Ségol. Arkivbild.
Bild: Dimi15
EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso och Storbritanniens premiärminister David Cameron diskuterar. Arkivbild.
Bild: Europeiska unionens råd
Kommissionärerna Cecilia Malmstöm och Viviane Reding. Arkivbild.
Bild: EU-kommissionen
Byggnadskranar kring TV-tornet i gamla Östberlin.
Bild: Fredrik Haglund
En av tre utstationerade arbetare i Sverige jobbar inom byggbranschen. Arkivbild.
Bild: brandsvig
Bild: Sigrid Melchior
Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdoğan uttalande var oväntat.
Bild: Unaoc