Varken förslaget om bankunion eller rapporten om det framtida eurosamarbetet får någon nåd i riksdagen. Statsminister Fredrik Reinfeldt sällar sig därför till de kritiska rösterna vid dagens EU-toppmöte.
Ingen som följer svensk EU-politik lär ha missat regeringens kritik mot EU-kommissionens föreslagna bankunion, en kritik som sedan i går också delas av samtliga riksdagspartier i EU-nämnden. Även om SD, MP och V ville vara ännu tuffare mot EU har nivån på den svenska EU-kritiken inför ett toppmöte sällan nått en sådan styrka som under onsdagens EU-nämndsmöte.
Inför dagens toppmöte har regeringen framfört att pengar från svenska skattebetalare eller svenska banker inte ska användas för att stötta krisbanker i andra länder, att Sverige ska ha ett inflytande över banktillsynen och att de svenska högre kapitalkraven på banker inte får påverkas negativt av bankunionen.
Att EU-kommissionen vill ha bankunionen klar till nyåret, för att vara ett stöd för krisländerna i syd – inte minst Spanien –, mötte ingen förståelse hos EU-nämndens ledamöter eller hos statsministern.
Men kritiken av det nuvarande förslaget ska inte tolkas som om Sverige inte vill vara med i bankunionen förutsatt att villkoren blir acceptabla. Bakom det svenska intresset ligger att banktillsynen direkt skulle påverka svenska banker, som till exempel den svenskfinska storbanken Nordea.
– Vi måste följa med i vår tid och vara med och påverka utformningen av banktillsynen, som om den görs rätt kan bli väldigt bra, sade statsminister Fredrik Reinfeldt (M) efter mötet med EU-nämnden.
Förväntar du dig en EU-kompromiss om bankunionen?
– Ja, det måste jag säga att jag gör eftersom jag anser att förslaget är ofärdigt. Jag förväntar mig att man går till mötes dem som hävdar att tidtabellen är orealistisk och att det kräver en hel del svar som ännu inte finns, sade Fredrik Reinfeldt till Europaportalen.
Sverige ligger i frågan helt i linje med Tysklands Angela Merkel som inför det tyska parlamentet på torsdagen upprepade slagordet “kvalitet framför snabbhet” angående bankunionen, medan Frankrikes president François Hollande vill få den klar så fort som möjligt.
Ett annat förslag som ligger på bordet vid torsdagens och fredagens toppmöte är en delrapport om EMU:s framtid av Herman van Rompuy ordförande i Europeiska rådet. I rapporten omnämns förutom bankunionen även skissartade idéer som liknar en gemensam budget för euroländerna och en betydligt starkare gemensam styrning av den nationella budgetpolitiken jämfört med i dag. Slutrapporten ska läggas fram vid toppmötet i december.
– Jag tycker att det står väldigt mycket i den som är högst oklart, mot vilket jag är kraftigt ifrågasättande. Sedan är den delvis skriven som om den var riktad till eurozonens länder. Men vill jag inte ha den här allt tydligare uppdelningen 17 euroländer å ena sidan och tio länder å andra sidan. Jag vill att EU 27 håller ihop, sade Fredrik Reinfeldt som hellre vill att EU fokuserar på den nya bankunionen och fortsätt förstärkt konkurrenskraft.
I sitt inlägg till övriga stats-och regeringschefer kommer Fredrik Reinfeldt, med Socialdemokraternas stöd, därför att betona behovet av fortsatt arbete med att fullt ut införa tjänstedirektivet.
– Vi tror att tjänstehandeln har stor potential. Sveriges ekonomi och vår arbetsmarknad utvecklas så att väldigt mycket av jobben och exportförutsättningarna som växer fram sker i tjänstesektorn, sade Fredrik Reinfeldt.
