Debatt: Sverige måste stå upp för jämställdheten i Europa
Ylva Johansson (S), Olle Ludvigsson (S) och Anna Hedh (S) 21 november 2012 | "Ett stenhårt glastak hindrar kvinnor"När regeringen motarbeta EU-reformen om könskvotering i bolagsstyrelser spelar man jämställdhetsmotståndare över hela Europa i händerna. Det finns flera tunga argument varför könsfördelningen i bolagsstyrelserna ska vara mer balanserad. Det skriver S-politikerna Ylva Johansson, Olle Ludvigsson och Anna Hedh.
I onsdags presenterade EU-kommissionen sitt förslag om att via en light-variant av kvotering stärka jämställdheten i styrelserna i Europas största företag. Målet är att det underrepresenterade könet år 2020 ska utgöra minst 40 procent av ledamöterna. För offentligägda företag ska målet nås redan 2018.
Detta är en viktig reform. Förslaget är en försvagning i förhållande till tidigare utkast, men ändå en bra startpunkt för lagstiftningsprocessen. Regeringen – som tillsammans med bland annat Malta, Ungern och Bulgarien motarbetat reformen – måste nu börja hantera saken seriöst. Att Sverige skulle fortsätta att bromsa i en så avgörande jämställdhetsfråga vore orimligt.
Motståndarna till denna jämställdhetsreform tycks vara nöjda med hur den kvinnliga styrelserepresentationen ser ut. Det är inte vi. Vissa framsteg har gjorts under det senaste decenniet, men utvecklingen går alldeles för sakta. I de största börsnoterade företagen inom EU är bara 14 procent av styrelseledamöterna och 3 procent av styrelseordförandena kvinnor. I Sverige är motsvarande siffror 25 och 0 procent. Det finns ett stenhårt glastak som hindrar kompetenta kvinnor från att ta sig in på dessa toppositioner. Detta är inte acceptabelt.
Motståndarna verkar även ha svårt att se värdet av mer jämställda styrelser. För oss är fördelarna uppenbara:
- Med fler kvinnor i styrelserna skulle den totala talang- och kunskapspoolen utnyttjas mer effektivt. Inte minst eftersom kvinnor generellt är mer välutbildade än män skulle den allmänna styrelsekompetensen stärkas om inte kvinnorna stoppades på karriärstegen.
- Mycket tyder på att företagsledningar fungerar bättre om de är mixade snarare än likriktade. En mångfald av kunskaper och erfarenheter ger mer grundligt genomlysta beslut och ökad kreativitet. I själva verket visar flera tunga studier att det finns en samvariation mellan andelen kvinnor i företagsledningen och företagens resultat. Företag med flera ledande kvinnor gör som regel bättre resultat än de med få eller inga kvinnor i ledande position.
- En stark lagstiftning vore mycket viktig för alla unga kvinnor som är på väg in i eller redan finns på de lägre nivåerna i företagen. Den skulle bli en signal för att kunna satsa fullt ut på en karriär utan att behöva vara rädd för att tvingas stå tillbaka för sämre kvalificerade män.
Att öka jämställdheten i Europa handlar om att använda ett helt batteri av åtgärder. Att bygga ut barn- och äldreomsorgen, stärka föräldraförsäkringen, bekämpa lönediskrimineringen, reducera deltidsarbetet genom att göra heltid till norm samt justera skattestrukturer som hindrar kvinnor att förvärvsarbeta är bara några av de insatser som måste till.
Samtidigt behöver det i detta jämställdhetsarbete göras betydligt mer för att få in fler kvinnor i styrelserum och på höga chefsposter i företagen. Jämställdheten måste även omfatta toppen i hierarkin. Erfarenheterna visar att det inte räcker med frivillighet och icke-bindande målsättningar för att åstadkomma förändring. Därför är starka regler nödvändiga. Ökad jämställdhet är inte bara viktigt för de enskilda företagens lönsamhet och konkurrenskraft, utan även för tillväxten och hållbarheten i samhällsekonomin som helhet.
I Europaparlamentet finns det från höger till vänster ett brett stöd för en skarpare form av kvotering än den som nu föreslagits. Inställningen är att företag via rejäla sanktioner ska tvingas se till att klara detta jämställdhetsmål. Inget företag ska kunna fuska med jämställdhetsarbetet.
I kommissionens förslag är det helt upp till medlemsländerna att utforma sanktionerna utifrån vaga och relativt svaga riktlinjer. Det är ett alltför tunt upplägg med alltför stora kryphål. Därför behöver regelverket vässas till i lagstiftningsprocessen. Det finns vissa juridiska överväganden kopplade till sanktionsfrågan, men det råder ingen tvekan om att nyckeln till reella resultat är att lagstiftningen görs tydligare och mer kraftfull än i utgångsförslaget.
Regeringen har i denna fråga hamnat helt fel. Genom att motarbeta reformen spelar man jämställdhetsmotståndare över hela Europa i händerna. Jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser löser inte hela jämställdheten i samhället, men är ett steg som tillsammans med andra flyttar fram positionerna i riktning mot ett samhälle där kvinnor har halva makten och hela lönen. Det måste även regeringen nu på allvar börja arbeta för.
Ylva Johansson (S), vice ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott
Olle Ludvigsson (S), Europaparlamentariker
Anna Hedh (S), Europaparlamentariker