Visionära europlaner får stryka på foten

EU-ländernas stats- och regeringschefer lutade sig under årets sjätte och sista toppmöte i Bryssel tillbaka på torsdagsmorgonens överenskommelse om det inledande steget mot en europeisk bankunion.

– Det är en bra dag för Europa, sade den franske presidenten François Hollande som även pekade på att en utbetalning av krislånet till Grekland formellt godkändes av euroländernas finansministrar på torsdagen.

Toppmötets huvudfråga var det förslag som Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy i förra veckan lade fram om långtgående planer för eurons framtid. Han förespråkar bland annat en gemensam eurozonsbudget.

Men många av de mest visionära förslagen ströks från slutsatserna av stats- och regeringscheferna som ansåg att de var alltför långtgående i dagsläget.

– Jag tycker det är felaktigt av det enkla skäl att vi redan har en EU-budget, sade statsminister Fredrik Reinfeldt (M).

Även ett stycke om att alla större ekonomiska reformer i medlemsländerna ska diskuteras på EU-nivå innan de genomförs försvann från slutsatserna under torsdagen.

Istället fick Herman Van Rompuy och kommissionens ordförande José Manuel Barroso, i samarbete med medlemsländerna, i uppdrag att ta fram en ny rapport till EU-toppmötet i juni. Där ska bland annat ingå en ”solidaritetsmekanism” – en fond som ska fungera som en morot för vacklande euroländer där stora strukturreformer måste genomföras.

Men den tyska förbundskanslern Angela Merkel underströk att det handlar ”om en mycket begränsad budget” för en sådan fond – mellan 10 och 20 miljarder euro, i detta sammanhang relativt små summor. Pengarna skulle kunna komma från den skatt på finansiella transaktioner som elva EU-länder planerar att införa.

Även ett förslag om kontrakt mellan nationella parlament och EU, där euroländer förbinder sig att genomföra vissa åtgärder, ska ingå i den kommande rapporten. 

Stats- och regeringscheferna påpekade att banker och andra kreditinstitut själva måste betala in pengar till den bankakut som kommer ingå i den framtida bankunionen. Detta för att se till att europeiska skattebetalare inte behöver betala för krisande banker.

Dessutom enades de om att införa en social dimension i unionens krishanteringsplaner och att ungdomsarbetslösheten måste ägnas ett större fokus.

Försvarsfrågan var en annan fråga som togs upp på mötet , det var första gången sedan 2008 som den stod på EU-toppmötets dagordning.

– Vi har bett [EU:s utrikeschef Catherine Ashton] och kommissionen att förbereda en diskussion kring försvarspolitikens olika förgreningar, sade Fredrik Reinfeldt som tillade att inget konkret diskuterades under toppmötet.

Catherine Ashton ska fram till EU-toppmötet i december 2013 formulera ett diskussionsunderlag. Frågor som då väntas komma upp är EU:s framtida krishantering vid internationella konflikter, och hur man ska förstärka EU:s gemensam säkerhets- och försvarspolitik, GSFP.