EU-parlamentet på kollisionskurs om bankunion

Sent på onsdagskvällen enades EU-ländernas finansministrar om bankunionens krislösningsmekanism som beskriver hur vacklande banker ska räddas eller nedmonteras. Men den svenske finansministern Anders Bord (M) lämnade innan mötet var klart.

– Vi har kommit så långt att vi kan konstatera att de centrala svenska utgångspunkterna är tillfredsställda, sade Anders Borg på väg ut från mötet och konstaterade att Sverige, som står utanför bankunionen, får samma behandling som deltagande länder och inte kommer drabbas av eventuella kostnader när banker i andra medlemsländer behöver räddas.

– Det är väldigt tillfredsställande ur svensk synvinkel. Men det är fortsatt en komplex kompromiss där det råder en betydande osäkerhet om hur den kommer fungera. Den kommer inte ge någon förtroendeskjuts för återhämningen i Europas ekonomier, sade Anders Borg.

EU:s finansmarknadskommissionär Michel Barnier var efter mötet glad att ministrarna enats men var inte helt nöjd med uppgörelsen – en del av beslutsfattandet har flyttats från kommissionen till medlemsländerna när det gäller avvecklingen av krisande banker.

– Kommissionen håller inte med om alla punkter i [medlemsländernas] allmänna riktlinje, men rejäla framsteg har gjorts på mycket liten tid, sade Michel Barnier.

Nu inleds förhandlingar med EU-parlamentet med målet att nå enighet innan Europavalet i maj nästa år. EU-parlamentet enades om sin gemensamma ståndpunkt på tisdagen och den skiljer sig på en rad punkter från finansministrarnas. Bland annat är de arga för att parlamentet utesluts i beslutsprocessen när banker ska avvecklas.

– Vi vill ha ett europeiskt system som baseras på gemenskapsmetoden som är effektiv för fallerande banker, sade den socialdemokratiska EU-parlamentarikern Elisa Ferreira som leder arbetet i parlamentet och syftade med det som på EU-språk heter gemenskapsmetoden och innebär att EU-parlamentet ska delta i beslutsprocessen.

Enligt den inflytelserika liberala EU-parlamentarikern Sharon Bowles, som är ordförande i ekonomiutskottet, gör sig EU-parlamentet ”redo för en stor mellaninstitutionell strid” med medlemsländerna.

Flera bedömare, däribland Europeiska centralbanken, har varnat för att kompromissen riskerar att bli alltför invecklad och att banker som går omkull under den tioårsperiod där den gemensamma bankräddningsfonden ska byggas upp ändå måste räddas med skattebetalarnas pengar.