Sifo: Risk för minskat valdeltagande

Knappt var femte väljare säger att de absolut kommer att rösta i vårens EU-val. Lägger man till kategorin som säger att de troligen kommer att rösta växer gruppen röstbenägna till hälften av alla svenskar. Men här finns en stor osäkerhet. Det framgår av en färsk opinionsundersökning som Sifo gjort åt Europaportalen.

– Om man frågar folk om de ska rösta är det ofta en åtta till tio procentenheters överdrift i resultatet. Just nu ser vi ett valdeltagande på runt 40 procent, säger Toivo Sjörén opinionschef på Sifo.

Han tillägger att valdeltagandet kan stiga beroende på hur hög valtemperaturen blir och på hur partierna agerar.

– Det måste bli någon sorts konflikt för att man ska få upp valdeltagandet, säger Toivo Sjörén.

Regeringen och EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) har uttalat ett mål att minst hälften ska gå och rösta. Trots dagens siffror står hon fast och manar partierna att dra folk till valurnorna.

– Jag har som EU-minister satt 50 procents valdetagande som mål. Jag är optimist och tror att vi kan nå detta. Siffrorna [i undersökningen] visar hur viktigt det är att de politiska partierna bedriver valrörelse och därigenom ökar medvetandet om Europavalet, säger Birgitta Ohlsson i en kommentar till Europaportalen.

I förra EU-valet 2009 ökade valdeltagandet från tidigare 37,8 procent till 45,5 procent, ett hopp på närmare åtta procentenheter. En orsak till det höjda valdeltagandet då ansågs vara uppmärksamheten och framgångarna kring Piratpartiet. En närmast unik händelse som i år inte ser ut att upprepas utan tvärtom indikerar undersökningen att valdetagandet sjunker.  

Röstviljan mellan partisympatisörerna varierar stort. För att öka träffsäkerheten har Sifo jämfört sympatierna för riksdagspartierna och röstviljan i EU-valet. Nästan var tredje sverigedemokrat säger bestämt att de inte ska rösta i EU-valet. Det kan jämföras med knappt var tionde folkpartist, kristdemokrat eller vänsterpartist som anger samma inställning.

Lägger man till svarsalternativet “antagligen inte rösta” jämnas skillnaderna ut något mellan partierna. Minst intresserade att rösta blir då i fallande skala sverigedemokrater, centerpartister och vänsterpartister. De tre partierna ligger på 45 procent röstovilja eller mer. Minst motstånd mot att delta i EU-valet uppvisar kristdemokrater och miljöpartister.

Fördelat mellan yrkesgrupper är kategorin arbetare minst intresserade att rösta. Här svarar hälften att de inte eller antagligen inte kommer att rösta. Endast drygt var tionde arbetare anger att de absolut kommer att rösta.

– Vi vet att intresset för Europaparlamentsvalet har varit och är lågt, inte minst hos våra medlemmar. Därför handlar det mycket om ett mobiliseringsval för vår del, säger Tobias Baudin, förste vice ordförande LO.

Han tror att det vanligaste skälet till ointresset för EU-valet är att väljarna tycker att EU är för långt borta och att de anser att det inte spelar någon roll om de röstar eller inte.

Nästan sju av tio väljare säger att de känner till att det är ett EU-val i år. Nära nog var tredje väljare vet inte om det. Fler män än kvinnor säger sig känna till valet. Bland arbetare säger fler än fyra av tio väljare att de inte vet att det är val till EU-parlamentet.

De partier som hoppas på röster från den stora väljargruppen arbetare får sannolikt en tuff uppgift de närmaste månaderna att inte bara informera väljarna om själva valet utan att också få dem att gå och rösta.