EU-parlamentet vill ha strängare dataregler

Dataskyddsförordningen, som EU-kommissionen föreslog för två år sedan, ska ersätta EU:s tidigare dataskyddsregler från 1995, då internet ännu låg i sin linda.

– Jag har ett tydligt budskap till rådet: alla ytterligare uppskjutningar är oansvariga. Europas folk förväntar sig av oss att vi ska anta en stark europeisk dataskyddsförordning. Om vissa länder inte är redo att fortsätta trots två års förhandlingar bör majoriteten gå vidare utan dem, sade den tyske miljöpartisten Jan Philipp Albrecht, som är ansvarig för dataskyddsförordningen i parlamentet, på onsdagen.

Den dataskyddsförordning som EU-ledamöterna antog på onsdagen, med röstsiffrorna 621 för, 10 mot och 22 nedlagda röster, är EU-parlamentets ståndpunkt. Det är oklart hur mycket av det som ministerrådet – medlemsstaternas regeringar – kommer att acceptera.

Enligt texten som EU-parlamentet klubbat kommer fler företag lyda under dataskyddsreglerna. Från att tidigare bara gällt europeiska företag rör det sig nu om alla företag som verkar på den europeiska marknaden.

Arbetet med dataskyddsförordningen har påverkats av förra årets avslöjande om amerikansk massavlyssning. För att skydda privatpersoner vill EU:s folkvalda att företag måste få tillstånd från en nationell dataskyddsmyndighet innan de lämnar ut persondata till ett land utanför EU, samt informera personen vars uppgifter företaget vill lämna ut.

En annan stor reform är att människor ska kunna radera sina uppgifter från nätet om det inte finns någon rättslig grund att behålla dem.

EU-parlamentet vill också att företag som bryter mot dataskyddsregler ska kunna straffas med dryga böter: motsvarande 900 miljoner kronor eller 5 procent av den årliga omsättningen. Det är en kraftig höjning av EU-kommissionens ursprungsförslag med böter på motsvarande 9 miljoner kronor, eller 2 procent av omsättningen.

Lagpaketet – en allmän förordning som täcker in den mesta persondata i EU, som behandlas av privata och offentliga aktörer och ett direktiv som berör brottsbekämpande myndigheter – är ett av de största som EU:s lagstiftare har jobbat med under den nuvarande mandatperioden.

När parlamentets ansvariga utskott röstade i oktober i fjol kom det in 3,999 ändringsförslag – flest någonsin i EU-parlamentet.

Lagstiftningen har också lett till en sällan skådad lobbyaktivitet. IT-jättar som Amazon och Facebook liksom amerikanska handelskammaren har försökt påverka ledamöterna att luckra upp reglerna.

EU-parlamentet säger sig vilja nå en överenskommelse med ministerrådet före slutet av 2014. Men medlemsländerna har ännu inte enats om en gemensam hållning.

En fråga som splittrar länderna rör tillsynen. Vissa länder vill att folk ska vända sig till tillsynsmyndigheten i det EU-land där företaget har sitt huvudsäte och överklaga. Det skulle göra det lättare för storföretag som Google eller Facebook. Men andra länder anser att det blir svårare för sina medborgare.