Han vill skapa ett öppnare och grönare EU

Vi ses i Peter Eriksson (MP) välstädade arbetsrum i riksdagens konstitutionsutskott som han är ordförande i. Eriksson har hunnit med mycket i sin politiska karriär. Men det var ingen självklarhet att ställa upp i EU-valet. Han funderade i flera månader.

– Jag hade inte ägnat det en tanke tidigare, men kom fram till att det kunde vara väldigt spännande. Europaparlamentet är numer en verklig maktfaktor i EU-systemet och har många gånger varit mer progressivt än svenska regeringen i miljö- och även dataskyddsfrågor, säger Peter Eriksson.

Som EU-parlamentariker vill han verka för ett mer transparent EU. Helst vill han tillämpa den svenska offentlighetsprincipen i Bryssel. Den innebär bland annat att allmänheten kan begära ut och ta del av offentliga handlingar som i Sverige.

– EU:s institutioner borde vara mer öppna. Nyligen läste jag till exempel på Europaportalen att EU-parlamentet vägrade att bli granskat av [antikorruptionsorganisationen] Transparancy International. Det vill jag ändra på och den svenska offentlighetsprincipen är en bra utgångspunkt.

Peter Eriksson står bakom EU-parlamentets gröna grupps krav om en 60-procentig minskning av koldioxidutsläppen, en energieffektivisering med 40 procent samt att 45 procent av energiproduktionen ska vara förnyelsebar. Målen ska vara uppfyllda till 2030.

– Det ska definitivt vara tre bindande mål. Det är nödvändigt om vi ska åstadkomma en riktig omställning. EU behöver bland annat satsa på biobränslen eftersom det minskar vår sårbarhet mot Ryssland.

Efter valet i maj ska det nyvalda EU-parlamentet och ministerrådet förhandla om EU: framtida klimatpolitik. EU-kommissionen har föreslagit endast ett bindande mål om en 40-procentig minskning av koldixidutsläppen till 2030. Det är också vad den svenska regeringen och flera andra medlemsstater efterfrågor. Knäckfrågan är om man ska sätta ett bindande mål för förnyelsebar energi eller inte.

Peter Eriksson vill också att EU ska avkräva rapporter från EU-länder som brister vad gäller mänskliga rättigheter. Han ser gärna högre bötesbelopp för länder som inte efterlever specifika EU-lagar, till exempel inom miljöområdet.

Eriksson har dock svårt bestämma sig för vilka av EU-parlamentets utskott som han helst vill sitta i och driva sina frågor.

– Jag är allmänpolitiker och kan rätt många områden så jag kan tänka mig att vara med i flera av utskotten med målsättningen att stärka den gröna gruppen, säger Peter Eriksson som också betonar vikten av att ha en hög närvaro på utskottsmötena eftersom mycket lagstiftande arbetet sker där.

Eriksson känner sig förberedd för Bryssel tack vare sin mångåriga parlamentariska erfarenhet. Han har även varit ledamot i EU-nämnden och själv skrivit den gröna gruppens valmanifest inför både årets val och i EU-valet 2009.

Peter Eriksson  tror att han har stora möjligheter att påverka EU-lagstiftningen, tack vare att man inom partigruppen är överens om exempelvis miljö- och hållbarhetsfrågorna. Och sammanhållningen gör det lättare att få igenom förslag.

Å andra sidan är den gröna gruppen uttalat federalistisk och vill att mer makt överförs till Bryssel, i motsats till Miljöpartiet som istället vill återföra makt till Sverige. Men Peter Eriksson ser inte det som något stort problem.

– Det är inget direkt bekymmer i det vardagliga arbetet som till exempel rör miljön, och det är ju inte ett nytt fördrag vi håller på att ta fram, utan vi jobbar med de konkreta frågorna där vi har gemensamma värderingar.

Eriksson är, i enlighet med Miljöpartiets partiprogrammet, kritisk till att ge EU mer makt men anser att Sverige ska stanna kvar i unionen. Unionen ska ägna sig åt gränsöverskridande fenomen som miljö, klimat, den inre marknaden och att stärka mänskliga rättigheter.

– [Den gröna gruppens ledamöter] behöver inte tycka lika i alla frågor. Jag tycker att det är bra att i dag finns en kritisk attityd till att ge EU mer makt i Europa. Det som varit viktigt i gröna gruppen är de gemensamma värderingar om hur vi skapar hållbar utveckling.

Unionen ska däremot aldrig lägga sig i social- och arbetsmarknadspolitiken, enligt Eriksson.

– Det är viktigt att värna de demokratiska fungerande organ som finns på det nationella planet, annars finns det risk för att folk tappar tilliten till demokratin och för att de blir apatiska och ointresserade vilket kan leda auktoritära politiska system.

Ser du dig själv som europé?

– Ja, men jag känner mig även som norrbottning och svensk. Men om jag är på en annan kontinent är jag definitivt europé. Jag vet inte vad [begreppet] egentligen står för, men det finns en gemensam historia och erfarenhet i Europa.