Debatt: Så motverkar vi aktieägares passivitet och kortsiktighet

EU:s 28 medlemsländer rymmer en mångfald av olika bolagsstyrningsmodeller. De är sprungna ur olika traditioner och kan ibland vara det bästa sättet att tillgodose specifika behov på nationella marknader. Samtidigt är aktiemarknaderna inte längre nationella utan har aktörer från olika länder och med olika traditioner.

De stora noterade bolagen är ofta verksamma över hela världen och utländska investerare är stora ägare, också på Stockholmsbörsen. För att förbättra den inre marknadens funktionssätt, öka transparensen och effektivisera den europeiska kapitalmarknaden, som blivit alltmer integrerad, räcker det alltså inte med nationell lagstiftning. Det behövs gemensamma åtgärder på EU-nivå för att svara upp mot denna utveckling.

För ett år sedan lade EU-kommissionen fram ett förslag om en revidering av direktivet om aktieägares rättigheter och vi presenterade nyligen vår plan för en kapitalmarknadsunion.  Vårt förslag till ett reviderat direktiv syftar till att avlägsna brister i styrningen hos europeiska börsnoterade företag. Vi ser exempelvis ett ibland otillräckligt långsiktigt engagemang från vissa aktieägare, till exempel från institutionella investerare och kapitalförvaltare. Dessa investerare är betydande ägare av europeiska börsnoterade företag. De negativa effekterna av aktieägares passivitet och kortsiktighet gör sig påminda överallt i EU. Exempel från Norden bekräftar också detta.

Forskning visar att ett mer långsiktigt engagemang och en mer aktiv roll bland investerare bidrar till högre tillväxt. Vårt förslag syftar därför till att öka transparensen och möjligheten för investerarnas långsiktiga engagemang genom att ge dem såväl nya skyldigheter som rättigheter.

De föreslagna ändringarna kommer inte att ändra den nordiska bolagsstyrningsmodellen. Däremot ges aktieägarna större insyn i och inflytande över sådana affärskontrakt som upprättas mellan närstående parter och som är av en sådan dignitet att de kan ha en betydande inverkan på företagets lönsamhet eller omsättning. I vårt förslag ska nämligen aktieägare informeras om och ha rätt att godkänna sådana affärskontrakt – men endast i de fall de omfattar närstående parter, det vill säga företaget och dess majoritetsägare eller företagsledare. Sådana betydande affärskontrakt är sällsynta, men är samtidigt de som har störst potential att skada minoritetsägare. Att aktieägarna ska godkänna sådana affärer mellan närstående parter är inte ett nytt fenomen i Norden.

Aktieägare får även befogenhet att godkänna företagets löne- och förmånspolicy. Men det är fortsatt styrelsen som är ansvarig för att utarbeta och genomföra denna policy. Aktieägarna kan bara godkänna eller avslå den. Vårt förslag kräver inte en mängd detaljer, utan syftar endast till att skapa en transparent och lättförståelig ersättningspolicy, vilket en sådan policy bör vara.

Som alltid är det EU-kommissionen roll att lägga förslag där vi ser behov. Sedan ankommer det på medlemsländerna att besluta, förändra eller förkasta dessa förslag. EU-kommissionens förslag förhandlas just nu i rådet och i Europaparlamentet. Alla medlemsländer har angett att de stödjer förslagets grundläggande målsättning. Rådet har nyligen nått fram till en kompromisslösning som alla medlemsländer stödjer, även de nordiska länderna. EU-kommissionen hoppas att förhandlingarna kommer att leda till ett positivt resultat och ett snabbt antagande på ett område som är viktigt för att effektivisera den europeiska kapitalmarknaden och öka transparensen för aktieägarna.

Katarina Areskoug Mascarenhas
Chef för EU-kommissionen i Sverige