Riksdagen har klart flest invändningar mot EU-förslag

Ingen annan folkvald församling i medlemsländerna väljer i så stor utsträckning som den svenska riksdagen att komma med invändningar mot EU-förslag.

Mellan 2010 och 2014 anmärkte riksdagen med hjälp av den så kallade subsidiaritetsprincipen på över vart tionde av de drygt 500 förslagen från EU-kommissionen under perioden. Det är den överlägset största andelen för alla nationella parlament i medlemsländerna. Det visar en sammanställning som tankesmedjan CEP gjort.

”Sveriges position är uppseendeväckande”, skriver rapportförfattarna.

I länderna med näst flest invändningar, Nederländerna och Luxemburg, anmärks det bara på 3,4 procent av förslagen.

EU:s regelbok Lissabonfördraget ger nationella parlament rätten att åberopa subsidiaritetsprincipen om de tycker att lagförslag från EU-kommissionen bryter mot principen. Den säger att frågor där EU inte ensamt har beslutsrätt ska behandlas på lägsta möjliga effektiva nivå, antingen nationellt, regionalt eller lokalt.

Om fler än nio parlament gör samma bedömning av ett förslag, vilket inträffade för första gången i maj 2012, tvingas kommissionen att se över det.

En förklaring till den höga andelen invändningar från den svenska riksdagen är att alla lagförslag från EU-kommissionen granskas och att det sker per automatik.