2021 års viktigaste händelser – EU tar strid för demokrati

Först en sammanfattning av några händelser som vi tror var extra betydelsefulla eller som stack ut under året.

Olika händelser och förhållanden under 2021 drev EU till en mer aktiv ställning för demokrati och mänskliga rättigheter både i EU:s medlemsländer och i resten av världen. 

Ökad EU-press mot Ungern och Polen
Ungern och Polen, som enligt experter tappat mest i demokratiranking av världens länder, fick EU-böter för domstolstrots och EU-kommissionen beslutade, med medlemsländernas stöd, att i väntan på politisk förändring i vissa konkreta frågor frysa unionens stora miljardstöd till de två medlemsländerna. För första gången ombeddes Ungerns ledare Viktor Orbán på ett stormigt EU-toppmöte i juni att lämna unionen.

–  För mig har de inget mer att göra i Europeiska unionen, sade Nederländernas premiärminister Mark Rutte. 

En pressad polsk premiärminister Mateusz Morawiecki jämförde senare under hösten det politiska trycket från EU med en ”pistol mot tinningen”.

Nya EU-sanktioner mot Ryssland och Kina
EU-sanktioner infördes mot Ryssland för fängslandet av oppositionsledare, Belarus för flygkapning och Kina för dess brott mot mänskliga rättigheter för en muslimsk minoritet i landet. De tre länderna attackerade EU och dess medlemsländer och politiker på olika sätt. Värst drabbat i Europa blev dock Ukraina som två gånger under året fick se stora ryska truppsammandragningar vid sin gräns och lyssna på Vladimir Putins hotfulla vapenskrammel. Med stöd från övriga EU-länder utvisade Tjeckien 140 ryska diplomater för rysk inblandning i en sprängning av ett tjeckiskt ammunitionslager 2014.

Kina hotade EU-medlemmen Litauen och bröt sina diplomatiska förbindelser med landet, även svenska politiker utsattes för direkta påtryckningar från den kinesiska regimen. Europaparlamentet svarade med närmanden till Taiwan och att frysa godkännandet av investeringsavtalet mellan EU och Kina. 

Ovisst i minimilönsfrågan
Unikt för Sveriges del var EU-hanteringen av minimilönsfrågan vars konsekvenser ännu inte är överblickbara. Dels handlar det om huruvida svensk arbetsmarknad, där fack och arbetsgivare i dag har ett stort inflytande på löner och villkor, i framtiden mer kommer att styras av politiska beslut eller inte. Dels handlar det om vad kritiken från fack- och arbetsgivare kan betyda för medborgarnas och politikernas syn på EU-medlemskapet på sikt. 

Klimatpolitiken skärptes
EU-ländernas ministrar och Europaparlamentet blev överens om att höja EU:s mål att minska koldioxidutsläppen från 40 procent till 55 procent till år 2030. Kommissionen lade ett stort lagstiftningspaktet om klimatfrågor.

Pandeminen fortsatte 
Coronaviruset och dess olika mutationer fortsatte att plåga Europa med mer eller mindre omfattande restriktioner som följd. Samtidigt kom vaccinationen i gång i vissa länder med över 80 procent täckning i andra under 30 procents vaccinationsgrad.

Dömd SD-politiker hoppade EU-möten
Till sist kan det noteras att Europaparlamentariker Peter Lundgren (SD) som blev dömd i hovrätten för sexuellt ofredande också hade lägst närvaro bland svenska politiker i Europaparlamentet med endast 33 procents närvaro i sina utskott. Lundgren påstod dock att han i sysselsättningsutskottet bara missat två eller tre möten trots att han inte fanns med något av närvaroprotokollen för samtliga 39 utskottsmöten.

DE VIKTIGASTE HÄNDELSERNA  2021

Här följer en genomgång av de viktigaste politiska och ekonomiska händelserna och besluten i EU under 2021.

Januari 

Portugal, vårens ordförandeland i EU:s ministerråd, inledde året med att utlova fokus på ekonomisk återhämtning och “en politisk knuff för att förverkliga Europeiska pelaren för sociala rättigheter” från Göteborgstoppmötet 2017.

EU och Kina kom strax före årsskiftet överens om ett förslag till investeringsavtal efter flera års förhandlingar. Djävulen sitter i detaljerna, särskilt när det gäller en kommunistisk enpartistat, sade EU-parlamentarikern Jörgen Warborn (M) och lovade nagelfara innehållet. 

I en debatt mellan statsminister Stefan Löfven (S) och Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson, veckan efter Trumpanhängarnas stormning av USA:s parlament, varnade statsministern för en amerikansk utveckling med urspårade sociala medier och efterlyste en EU-reglering av internet.  

Den välkände ryske regimkritikern Aleksej Navalnyj, som ryska myndigheter tidigare misstänkts ha försökt att förgifta, återvände till Ryssland efter medicinsk behandling och greps på fabricerade gamla anklagelser som Europadomstolen tidigare dömt ut. EU krävde hans omedelbara frigivande.  Gripandet ledde till gatuprotester och massarresteringar av oppositionella. Aleksej Navalnyj hamnade i rysk fångläger och EU svarade med nya sanktioner mot landet.

Sloveniens regering, som till hösten ska leda EU-länderna, tog bort två miljoner euro i stöd till den nationella nyhetsbyrån STA – det efter konflikter mellan landets medier och premiärministern, den konservative populisten Janez Janša, om bevakningen av coronapandemin.

När svenska regeringen presenterade årets EU-program fick de motta svidande kritik från både oppositionen och arbetsmarknadens parter för att det inte tillräckligt tydligt sagt ifrån mot EU-regler om minimilöner. EU-nämndens vice ordförande Annika Qarlsson (C) krävde att regeringen skulle “hosta upp sig och ta i ordentligt” varpå EU-minister Hans Dahlgren (S) replikerade “så sent som i förrgår vid [EU:s ministerrådsmöte] så hostade jag upp en tydlig markering”.   

Årets första EU-toppmöte bar tidens tecken, det var digitalt och handlade om coronaviruset. Nu skulle spridningen bekämpas samtidigt som inre marknaden skulle hållas öppen och ett standardiserat och gemensamt vaccinintyg tas fram. Samtidigt meddelande Danmark att de ledde det nordiska vaccinracet då drygt tre procent av danskarna fått första sprutan - dubbelt så hög andel som i Sverige.

I andra ändan av unionen lägger Bulgarien in sitt veto mot att grannlandet Nordmakedonien ska få inleda förhandlingar om EU-medlemskap. Som en orsak anges att Nordmakedonen underblåser hat mot bulgarer och att de beskrivs som nazister i skolböckerna. 

Inte bara vaccinmotståndare orsakade bråk och tumult i vissa EU-länder. Även Astra Zeneca hamnade i blåsväder då kommissionen kritiserade dem för uteblivna leveranser. En opinionsundersökning visade att den största motviljan i EU mot att vaccinera sig mot covid-19 finns i östra EU. I Sverige sade var tionde tillfrågad att de inte vill ta en coronaspruta.​ Vid julafton 2021 hade 14 procent av svenskarna inte tagit första sprutan.

Även om EU är den minst korrupta regionen i världen så finns det stora skillnader mellan EU-länderna uppger korruptionsgranskaren Transparency International. Medan korruptionen över tid har minskat i Grekland har den samtidigt ökat markant i Ungern.

Februari

Månaden inleddes med nyheten att Sverige har samlat åtta EU-länder bakom ett protestbrev till det portugisiska ordförandeskapet med kravet att en europeisk minimilön inte bör vara rättsligt bindande. Men för få och för små länder hade ställt sig bakom uppropet för att kunna blockera förslaget.  

Efter ett halvårs utredande kunde den tidigare tyske arbetsmarknadsministern Andrea Nahles (S) på EU:s uppdrag presentera en lista på tio punkter för att förstärka dialogen mellan politiker och arbetsmarknadens parter och för att få till fler kollektivavtalsförhandlingar. Förslaget var ett inspel inför det sociala EU-toppmötet i maj.

EU:s utrikeschef Josep Borrell kritiserades för att ha förlorat sitt anseende efter ett besök i Ryssland där landets utrikesminister Sergej Lavrov gjorde honom till synes svarslös under en arrangerad presskonferens i Moskva. Mitt under besöket passade dessutom de ryska makthavarna överraskande på att utvisa tre EU-diplomater, varav en svensk. Händelsen i Moskva gav reaktioner i Europaparlamentet. – Avgå Borrell, krävde Arba Kokalari (M) och Charlie Weimers (SD) och 71 andra Europaparlamentariker efter vad de anser varit förödmjukande scener i samband med Josep Borrells framträdande.

Med hjälp av en ny EU-lag som precis trätt i kraft skärpte EU-kommissionen tonen mot Ungern som i flera frågor gått emot EU-ländernas gemensamma regler. I det här fallet handlade det om att Ungern har fuskat mest med EU-pengar av medlemsländerna. EU-kommissionen krävde därför att Ungern skulle reformera sina lagar om offentlig upphandling för att få ta del av unionens coronafondspengar, i Ungerns fall 6,3 miljarder euro.  

Europaparlamentet kritiserade att offentliga handlingar hos EU:s institutioner “ofta säkerhetsklassas på ett överdrivet sätt” när det istället ska begränsas till “vad som är absolut nödvändigt”. Undersökning visade att mer än var fjärde förfrågan om dokument hos ministerrådet avvisas och hos EU-kommissionen låg andelen nekade dokument på 20 procent av förfrågningarna.

Ett misstag i EU:s vaccinstrategi, medgav EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, var att man trodde att industrin skulle klara av att massproducera ett nytt läkemedel. Samtidigt meddelades att Tjeckien har gått om  Portugal som det land där coronaviruset spreds snabbast i EU och att den brittiska varianten av coronaviruset dominerade i Danmark.

En stor opinionsundersökning inom EU visade att svenska folkets EU-prioriteringar skiljde sig markant från andras. Svenskarna intresse för terrorism och brottslighet, klimatfrågor, miljöskydd och yttrandefrihet var betydligt större än EU-genomsnittet.

Årets andra toppmöte hölls i februari och behandlade coronakrisen och försvarssamarbete. Mötet föregicks av en diskussion i riksdagen och Sverige markerade mot så kallad strategisk autonomi för EU. Resultatet blev att EU skulle jobba vidare med en ny hälsounion och ett fördjupat försvarssamarbete.

Mars

I början av mars kom beskedet många väntat sig: inför den överhängande risken att bli uteslutna ur den konservativa och kristdemokratiska partigruppen EPP valde den ungerske premiärministern Viktor Orbáns ledamöter i EU-parlamentet att lämna partigruppen. – Äntligen, sade Tomas Tobé (M). Enligt Orbán var orsaken till deras sorti att EPP “slutligen annekterats av Europas vänster”.

Den sociala pelaren fick ny aktualitet när EU-kommissionen  lade fram en handlingsplan för att förverkliga pelarens 20 punkter för “ett rättvisare och mer socialt EU”. En av nyheterna var att EU föreslogs anta tre frivilliga mål att sträva mot till 2030; högre sysselsättningsgrad, mer vidareutbildning för vuxna och färre fattiga människor. Förslaget fick ett blandat mottagande bland svenska Europaparlamentariker och Abir Al-Sahlani (C) ansåg att kommissionen ”vill väl, men landar helt fel” eftersom detta var frågor som medlemsländerna avgjorde. Samtidigt presenterade EU-kommissionen en opinionsundersökning där över 70 procent av EU-medborgarna inklusive svenskarna svarat ja på frågan om det behövs mer EU-beslut för att främja anständiga arbetsvillkor i EU och utomlands.

På kvinnodagen konstaterades att den svenska riksdagen 2020 var jämställdast i EU med nästan lika många kvinnor (49,6 %) som män bland ledamöterna. Sverige tillhörde också gruppen länder, huvudsakligen i östra EU, med flest kvinnliga chefer (över 40 procent).

Ibland kan man behöva zooma ut för att se om några verkliga förändringar ägt rum över tid. I en rapport från Eurofound, som analyserar social- och arbetsmarknadsfrågor i EU, har fem positiva förändringar skett sedan år 2000. Bland annat har arbetstiderna minskat, jämställdheten ökat och arbetsmiljön förbättras i riskyrken. 

Den förre Europaparlamentarikern Lars Adaktussons (KD) försök att få någon slags “upprättelse” mot Dagens nyheter för att tidningen några dagar före EU-valet 2019 skrivit om alla hans abortomröstningar i EU-parlamentet, och på det sättet ställt Adaktusson i dålig dager, ledde till han slutligen lämnade in en förtalsanmälan. Men bara några dagar senare meddelade justitiekanslern att de inte går vidare med Adaktussons anmälan.

Bötfäll företag som bryter mot mänskliga rättigheter eller skadar miljön krävde Europaparlamentet i ett uttalande. De svenska politikerna röstade för förutom SD som röstade emot och M och KD som lade ner sina röster. I slutet av året kom EU-kommissionens med ett förslag i frågan.

Sluta förhala! var EU-parlamentets budskap till EU-kommissionen och ministerrådet under en debatt om inskränkt mediafrihet i Polen, Ungern och Slovenien. – Vi har redan utnyttjat de möjligheter som finns, svarade en luttrad Vera Jourová, EU-kommissionär.

I en symbolisk gest utropade EU-parlamentet unionen till en frihetszon för hbtq-personer i reaktion på utvecklingen i främst Polen. Alla svenska EU-parlamentariker röstade för förutom Sverigedemokraterna som avstod.

Sverige och nio andra EU-länder kräver att EU inte inför ytterligare miljökrav på bioenergi i EU:s taxonomi, som ska vara en vägledning för klimatsmarta investeringar.  – Kommissionens förslag om bioenergi behöver revideras. Taxonomin måste vara utformad så att den leder till ökade investeringar i bioenergi, vattenkraft och annan förnybar energi, sade energiminister Anders Ygeman (S).

En stor global demokratiundersökning utförd av 3500 experter som leddes från Göteborgs universitet och dess forskningsinstitut V-Dem konstaterades att inga länder i världen hade tappat så mycket i demokratiranking de senaste tio åren som Polen och Ungern.  

Storbritanniens utträde ur EU har inte gått helt smidigt menar EU-kommissionen. Enligt dem bryter Storbritannien mot brexitavtalet då de planerar att ge nordirländska, det vill säga brittiska, företag längre undantag från nya handelsregler än vad man kommit överens om. En rättslig process inleds. Några månader senare ändrar sig kommissionen och pausar förfarandet för att tona ned de spända stämningarna som råder mellan EU och den brittiska regeringen.

Danmark beslutade som enda EU-land att dra tillbaka uppehållstillståndet för syriska flyktingar från Damaskusområdet. Danska myndigheter menade att det var säkert för dessa flyktingar att återvända till det syriska huvudstadsområdet.

Statistik från Eurostat visade att Danmark under 2018 hade den klart högsta medianbruttolönen i EU på 4 057 euro i månaden. Sverige hade den tredje högsta lönenivån innan skatt på 3 135 euro.  

EU-kommissionen lade fram ett förslag på vad de kallade ett gratis och digitalt intyg som ska öppna upp för fri rörlighet inom EU i sommar. Intyget, som senare antogs av medlemsländerna, fick namnet covidbevis.

En av grundförutsättningarna för politisk påverkan, i Europaparlamentets viktiga utskott där mycket av politiken mejslas fram, är att ledamöterna deltar i mötena. En parlamentariker är ordinarie ledamot i minst ett utskott och ersättare i andra. Europaportalens undersökning för perioden juli 2019 och december 2020 visade en stor skillnad i närvaro bland svenska EU-politiker. I topp som den mest närvarande ordinarie ledamoten var Jörgen Warborn (M) följd av Jytte Guteland (S). Den mest närvarande ledamoten när alla uppdrag räknades, ordinarie som suppleant, blev Erik Bergkvist (S) tätt följd av Alice Bah Kuhnke (MP) och Jytte Guteland (S) på delad andraplats. 

I andra ändan med minst närvaro av de svenska folkvalda räknat på alla möjliga möten var Peter Lundgren (SD) han gick endast på en tredjedel av sina möten. När Europaportalen frågar om orsaken till frånvaron ger Peter Lundgren olika besked. Först att “utskottsmötena kolliderar ofta” vilket bara få gjorde och sedan påstod Lundgren att han i sysselsättningsutskottet bara missat två eller tre möten trots att protokollen visar en frånvaro från alla 39 mötena.

Storbritannien meddelade att landet ska öka antalet kärnvapen från 180 till 260 stridsspetsar. Därmed överger det tidigare EU-landet sin politik om att minska antalet kärnvapen.

För första gången sedan 1989 införde EU sanktioner mot diktaturen Kina kopplat till deras förtryck mot den muslimska minoriteten i landet. De kinesiska motsanktionerna som automatiskt följde, i form av sanktioner mot europeiska politiker och forskare, ledde i sin tur till att Europaparlamentet senare beslutade att inte godkänna det färdigförhandlade investeringsavtalet mellan EU och Kina så länge sanktionerna mot EU-medborgarna fanns kvar.  

Det digitala marstoppmötet mellan EU-ländernas stats- och regeringschefer handlade om vaccinfrågan, relationen till USA och Turkiet. Mötet blev överens att restriktionerna mot icke nödvändiga resor för att begränsa smittspridningen skulle kvarstå samtidgt som arbetet med det nya covidintyget skulle påskyndas. Med på möte var även den nyvalde amerikanske presidenten Joe Biden. På grund av avlyssningsrisken sköt man upp diskussionen om den försämrade politiska relationen med Ryssland.                         

Den svenska statsvetarprofessorn Joakim Nergelius beskrev Ungern som en de facto diktatur utan egentligt civilsamhälle och utan maktdelning. “Alla tidigare oberoende institutioner har gjorts beroende av regeringspartiet. Det gäller tv, radio, andra medier, domstolar och universitet, allt det som kan tänkas göra motvikt mot maktkoncentrationen till regeringspartiet har försvagats eller helt enkelt blivit lydiga redskap” sade han i en lång intervju till Europaportalen.                           

April

Finlands regering backade från sitt förslag om samhällsstängning som skulle begränsa finländarnas rörelsefrihet för att stoppa spridningen av coronaviruset. Beslutet kom efter att riksdagens grundlagsutskott sagt att ett förbud mot att lämna hemmet annat än i undantagsfall skulle inskränka medborgarnas rättigheter och strida mot grundlagen. Samtidigt meddelade den franske presidenten Emmanuel Macron att landet, som redan har utgångsförbud efter klockan 19, stänger ner under april. Det blev Frankrikes tredje så kallade lockdown med hårda virusrestriktioner, sedan covid-19 upptäcktes. Några dagar senare nås omvärlden av nyheten att Norges statsminister fått böta 20 000 kronor eftersom hon haft 13 personer på sin 60-årsfest när gränsen gick vid max 10 personer. 

I Ryssland har Putin undertecknat en lag som möjliggör för honom att sitta kvar på presidentposten till 2036.        

Europadomstolen för de mänskliga rättigheter slog fast i ett tjeckiskt fall att obligatorisk vaccination kan vara en nödvändighet i demokratiska länder.           

För andra gången i år förnedrades höga EU-företrädare vid officiella besök i andra länder. Förra gången var det EU:s utrikeschef som blev illa behandlad i Moskva och nu var det EU-kommissionens ordförande Ursula von det Leyen som fick smaka på den skrala turkiska gästfriheten. Den turkiske ledaren Erdogan hade bara ställt fram en stol till de två EU-företrädarna, Europeiska rådets ordförande Charles Michel och Ursula von det Leyen, varpå kommissionsordföranden fick sitta själv in en soffa en bit bort från Erdogan. Precis som förra gången blev upprördheten stor inte minst i Europaparlamentet. “EU kan inte låta sig hunsas på det viset", menade David Lega (KD). Behandlingen av EU:s ledare hindrade inte den turkiske presidenten att veckan därpå deklarera att Turkiet siktar på fullt medlemskap i Europeiska unionen.

Bara Norge, Danmark och Finland kunde under 2020 uppvisa en ökad förväntad livslängd till skillnad för Sverige och de flesta EU-länder. Sverige backade från plats fyra år 2019 till plats sex 2020 i högst förväntad livslängd.

EU-ländernas ministrar och Europaparlamentet blev överens om att höja EU:s mål att minska koldioxidutsläppen från 40 procent till 55 procent år 2030. EU som helhet ska dessutom vara klimatneutralt senast 2050.

Att de svenska fängelserna har en beläggning av intagna på över 100 procent betyder inte att Sverige har speciellt många fängslade jämfört med andra länder i Europa. Räknat på befolkningen satt 124 personer på 100 000 invånare i Europa bakom lås och bom. I Sverige var motsvarande siffra 65 internerade per 100 000 invånare.  

Ryssland mobiliserade militär vid Ukrainas östra gräns. Enligt USA:s regering finns det nu fler ryska militärer vid gränsen, än vad det har gjort sedan 2014. Utrikesministrar från G7-länderna, däribland från USA, Storbritannien och Frankrike fördömde Rysslands ökade truppnärvaro.

Två dystra klimatrekord noterades. Utsläppen av den starka växthusgasen metan var rekordstora förra året, enligt preliminära siffror från det amerikanska klimatforskningscentret NOAA. Även dygnsmedelvärdet för koldioxid rapporterades ha varit det högsta i modern tid. Samtidigt avslöjade tidningen DN att landets omfattande utsläpp av koldioxid från biobränslen noteras som nollutsläpp på papperet och räknas separat i statistiken. En femtedel, 19 procent, av alla svenska koldioxidutsläpp – motsvarande hela transportsektorn – har aldrig redovisats till FN.

Det har sedan tiden för folkomröstningen 1994 funnits en diskussion om Sveriges EU-avgift är för hög, lagom eller låg. En datakörning visar att den svenska nettoavgift till EU är mindre än 0,5 procent av landets BNP. - En liten kostnad för Sverige, sade ekonomen Harry Flam. Det är för högt, sade David Lega (KD). Det är en bra nivå, sade Erik Bergkvist (S).

I april förstartade EU:s så kallade framtidskonferens dit medborgarna kan lämna och diskutera förslag på hur EU:s framtid ska se ut. Men inom EU var man oense om konferensens syfte. Från svensk sida avvisades eventuella fördragsändringar som ett mål för konferensen.

I sitt årliga tal till ryska parlamentet sade landets ledare Vladimir Putin att den som hotar Rysslands säkerhet kommer att få ångra sig bittert. Detta trots att Ryssland, och Turkiet, är de enda stater i Europa som konstant hotar sina grannländer. Dagen efter talet drog Ryssland tillbaka sina trupper från Ukrainas gränser för den här gången.  

Socialdemokraternas Johan Danielsson, Centerpartiets Abir Al-Sahlani och Moderaternas Jessica Polfjärd krävde att Sverige skulle få ett formellt undantag från direktivet om en europeisk minimilön. Kravet, som ytterst syftar till hindra en framtida EU-dom som reglerar svensk arbetsmarknad, kom samma dag som det första förslaget på Europaparlamentets linje om minimilöner blev officiellt.

En av den svenska EU-politikens stora stridsfrågor på senare tid rör vilka energislag som ska klassas som klimatvänliga eller inte, det vill säga den så kallade taxonomin. Efter flera månaders försening kom EU-kommissionen till sist med sina förslag till EU:s taxonomi. Att kärnkraft inte finns med var en besvikelse för flera svenska EU-politiker till höger. Medan politikerna till vänster och miljörörelsen kritiserade att kommissionen ändrat sig om bland annat biobränsle efter påtryckningar från svensk sida. 

Mot slutet av april kom uppgifter som visade att EU-ländernas samlade budgetunderskott, som inte varit högre sedan mätningar började, hamnade på nästan sju procent 2020. Sveriges budgetunderskott slutade på minus 3,1 procent av bruttonationalprodukten BNP. Bara Danmark klarade sig ekonomiskt bättre än Sverige under coronapandemins första år. En annan ekonomisk indikator, om sysselsättningsgraden i EU, visade att trots att andelen som jobbade i Sverige minskade mer än EU-genomsnittet, blev landets sysselsättningsgrad även 2020 den högsta i EU. 

Men allt var inte solsken i kungariket Sverige. Jordbruksverkets hantering av EU-bidrag får åter bakläxa för stora brister och 20 000 ärenden måste dubbelkollas. En orsak enligt Ekonomistyrningsverket är dåligt IT-system hos Jordbruksverket när det gäller utbetalningar och återkrav.  

Inför det kommande social toppmötet i Porto i Portugal betonade 11 länder, däribland Sverige, att sociala frågor främst borde skötas av medlemsländerna själva. ”Alla åtgärder på EU-nivå bör till fullo respektera fördelningen av befogenheter mellan unionen, dess medlemsländer och arbetsmarknadens parter”, heter det i inspelet.

Maj

Inför det social toppmötet i Porto höll statsminister Stefan Löfven sitt sannolikt hittills längsta tal i riksdagen i ämnet hur mycket han gillade ett socialt Europa. Det hela utvecklade sig närmast till ett brandtal för EU-samarbetet och statsminister tog sig god tid att läsa upp och argumentera för de alla 20 punkterna i den sociala pelaren. Moderaten Jessika Roswall menade dock att den sociala pelaren kan hota den svenska arbetsmarknadsmodellen och Sverigedemokraten Ludvig Aspling menade att den sociala pelaren var ett av de farliga stegen till en fullskalig europeisk välfärdsstat.  

EU-kommissionen uppdaterade sin industristrategi från förra året för att betona vikten av minskat beroendet av viktiga och avgörande importprodukter. Deras undersökning visade att av 5 200 produkter som importeras till EU är medlemsländerna ”mycket beroende” av 137 produkter. Hälften av dessa kom från Kina. För att minska beroendet ska kommissionen inleda en fördjupad dialog med medlemsländerna,  industrin och arbetsmarknadens parter.  

En studie som fackförbundet Kommunal varit med och tagit fram visade att arbetsförhållanden i flera europeiska länder inklusive Sverige under pandemin har haft brister i vården såsom osäkra arbetsförhållanden, underbemanning och underfinansiering. 

På EU:s sociala toppmöte antog EU-ländernas stats- och regeringschefer Portoförklaringen där de bekräftade sitt ”åtagande att arbeta för ett socialt Europa”. Den icke bindande texten innehöll bland annat åtaganden om att försvara rättvisa löner, minska ojämlikhet, bekämpa fattigdom och stödja ungdomar att få arbete eller utbildning. Till detta antogs det tre mål att sträva mot fram till 2030 som högre sysselsättning, mer vuxenutbildning och färre fattiga.

EU:s lagstiftare blev överens om ett reformerat så kallat blåkort och hoppades att det nu skulle bli lättare att rekrytera högutbildade från länder utanför EU. – Dagens uppgörelse ger EU ett modernt, målinriktat system för laglig invandring, sade EU:s arbetsmarknadskommissionär Nicolas Schmit efter den prelimiära uppgörelsen. 

Frankrike öppnade restauranger, kaféer, museer, bibliotek, djurparker och casinon igen efter över sex månaders stängning på grund av coronan. Liknande meddelades från Danmark.

Sverige hade för första gången sedan pandemin började flest antal bekräftade covid-19 fall i EU. Samtidigt hade landet bland de lägsta covid-relaterade dödstalen i EU.

Från LO:s ledning hördes resonemang om EU som inte yttrats offentligt tidigare. Avtalssekreterare Torbjörn Johansson menade att det på grund av hur EU hanterat minimilönsfrågan, på tvärs mot svenska intressen, var dags att ha en diskussion om ett fortsatt svenskt EU-medlemskap. – Vi måste fundera på om det finns andra allianser vi skulle kunna ingå i, sade Torbjörn Johansson. Han spekulerade bland annat i ett handelsblock mellan Sverige, Storbritannien och Norge.

För första gången i år fick EU-ländernas stats- och regeringschefer möjligheten att fysisk träffas i Bryssel. De diskuterade de ansträngda ryska relationerna och fördömde ”Rysslands olagliga, provokativa och omstörtande verksamhet mot EU, dess medlemsstater och andra länder”. Man fördömde också den flygkapning som Belarus regim genomförde dagen innan och lovade nya sanktioner.

När toppmötet gick in på sin andra dag och klimatmålen och finansieringen stod på dagordningen var dock enigheten slut. – Detta är en mycket komplex debatt med många sammankopplade områden, sade Europeiska rådets ordförande Charles Michel efter mötet. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen var mer rakt på sak: – Omställningen måste bli rättvis annars kommer den inte att ske, sade hon.

I en rapport från statliga Brottsförebyggande rådet, Brå, framgick att ökningen sedan 2005 av dödligt skjutvapenvåld i kriminella miljöer var unikt för Sverige i jämförelse med 22 andra länder i Europa. Brå kunde dock inte svara på varför Sverige sticker ut: “varken social utsatthet i vissa områden, vapensmuggling eller droghandel är typiska för enbart Sverige, medan de ökande dödsskjutningarna är det”. 

När unionens näringsministrar träffades i slutet av maj för att diskutera EU:s nya industristrategi såg regeringen möjligheter för svensk industri när medlemsländerna ska minska sitt importberoende av viktiga mineraler, metaller och så kallade strategiska produkter. Enligt näringsminister Ibrahim Baylan (S) var Sverige ett av de första europeiska länderna som hade en batteriproduktion från ax till limpa. 

Enligt OECD hade tjugo EU-länder en högre a-kasseersättning än Sverige. TCO krävde därför att den tillfällig höjningen av a-kassan under pandemin permanentas och fick stöd av bland andra regeringen och Sverigedemokraterna. 

Avslöjandet att USA under åren 2012 och 2014 med dansk hjälp spionerat på bland andra svenska politiker och tjänstemän väckte negativa reaktioner både i Sverige och Danmark.

Juni

På blixtvisit i Bryssel förde statsminister Stefan Löfven (S) fram svenska prioriteringar kring minimilöner och skogen till EU-kommissionen och Europeiska rådet. Löfven sade sig efteråt ha mött en ”stor förståelse”.

Rysslands tvingades ta hem 140 diplomater från ambassaden i Prag, i folkmun kallat spioncentralen, sedan det framkommit att de tidigare år sannolikt sprängt ett stort tjeckiskt vapenlager. Här efter tillåts bara sju ryska diplomater på den stora före detta sovjetambassaden. 

EU:s revisorer mer eller mindre sågade gränsbevakningsbyrån Frontex i en granskning för att de inte gav medlemsländerna det stöd som behövdes mot olaglig invandring och brottslighet och för bristande ekonomisk redovisning av sin verksamhet.  

Svenskarnas syn på EU har blivit stadigt mer uppskattande och de ansåg att EU-medlemskapet haft en positiv påverkan på Sverige. Trots det ville de inte se steg mot ett vidare EU-samarbete. – Det är någon slags status quo som svenskarna vill ha, sade en av författarna bakom årets SOM-rapport.

Vid Europaparlamentets rådgivande omröstning om förslag till EU-strategi för biologisk mångfald gick tio svenska EU-politiker från M, SD, KD, C emot resolutionen och en socialdemokrat, Bergkvist, lade ner sin röst. En minoritet på nio svenskar röstade ja: S, MP, V och L.

Närmare en av tre svenskar trodde att korruptionen ökat under det senaste året. Samtidigt uppgav en av fem svenskar att de använt personliga kontakter för att få tillgång till olika tjänster. Däremot uppgav bara en procent, lägst i EU, att de varit tvugna att muta, ge en gåva eller göra en tjänst för att få den hjälp eller beslut de bad om i offentlig sektor. 

Något så ovanligt som att Europaparlamentet reser avgångskrav mot en premiärminister i ett EU-land inträffade i juni när parlamentet för fjärde gången sedan 2018 behandlade den tjeckiske premiärministern liberalen Andrej Babiš ekonomiska intressekonflikter. Han som är en av sitt lands rikaste personer tar genom sina företag emot EU-bidrag som han i egenskap av premiärminister varit med att förhandla fram villkoren för. Han kan inte sitta på två stolar samtidigt menade parlamentet.

Den samlade industriproduktionen i EU rapporterades för första gången sedan coronakrisens början nått över nivån innan pandemin. Även i Sverige var produktionen något högre än tidigare.

Inför junitoppmötet mellan EU-ländernas stats- och regeringschefer sammanfattade EU-kommissionen erfarenheterna kring pandemin i tio punkter. Bland annat handlade det om att bli bättre på att övervaka det globala läget och snabbare upptäcka eventuella pandemier. Man ville även tillsätta en europeisk chefsepidemiolog, kunna tillverka vacciner i stor skala på kort tid och bekämpa felaktig och vilseledande information. 

EU:s relation med Ryssland är den sämsta någonsin och ytterligare försämringar är att vänta, konstaterade EU:s utrikeschef Josep Borrell i en rapport till EU-ländernas stats- och regeringschefer. Enligt Borrell måste EU i sin Rysslandspolitik göra tre saker samtidigt: pressa tillbaka, begränsa och samtidigt engagera sig i det som är gemensamt.

Till skillnad mot de flesta bedömare i Sverige trodde två juridikforskare i Lund att EU-förslaget om minimilöner inte utgjorde ett hot mot den svenska arbetsmarknadsmodellen. I själva verket ansåg de att förslaget kommer kunna sprida den svenska modellen till övriga EU.

I slutet av juni slopade Italien kravet på att bära munskydd utomhus. Samma sak hände i Spanien där glädjescener bröt ut ut på gator och torg då munskyddskravet upphörde efter 401 dagar.

Den kommande ungerska antihomolagen fick EU-ländernas ledare att gå ovanligt hårt åt den ungerske premiärministern på junitoppmötet i Bryssel där han uppmanades lämna unionen om landet inte respekterar grundläggande rättigheter. –  För mig har de inget mer att göra i Europeiska unionen, sade Nederländernas premiärminister Mark Rutte. Efter möte sade Polens utbildningsminister Przemysław Czarnek att landet borde kopiera den ungerska antihomolagen rakt av.

Efter fem års förhandlade, nådde Europaparlamentet och ministerrådet en preliminär uppgörelse,  om en förstärkt asylbyrå som bland annat ska bistå medlemsländerna med tekniskt och operativt stöd vid stora migrantströmmar och övervaka att EU:s gemensamma migrationspolitik efterlevs i medlemsländerna.

De flesta EU-länder hade i juni vaccinerat en större andel av sin befolkning än Sverige där 33 procent fått två sprutor. 

Juli

I inget annat EU-land pekades klimatförändringar ut som det enskilt största hotet mot världen som i Sverige. Det visade en undersökning som EU-kommissionen beställt. Bland svenskarna angav 43 procent klimatförändringar jämfört med ett EU-genomsnitt på 18 procent.

Nu rapporteras ett nytt migrationsfenomen vid den belarusiska gränsen mot EU. Hundratals personer greps i Litauen sedan de illegalt tagit sig över gränsen. Litauen anklagade regimen i Minsk för att ligga bakom det inträffade.

Svenskarnas förtroende för att landets domare och domstolar är oberoende minskade tydligt visade en EU-undersökning. Bara i Danmark var förtroendetappet större. I Sverige sade 71 procent att domstolarnas oberoende var mycket eller ganska bra. I Danmark och Finland angav 74 respektive 83 procent samma sak. 

Mitt under sommaren presenterade EU-kommissionen kanske sitt viktigaste lagpaket under mandatperioden, åtminstone om man ska räkna antalet kommissionärer som deltog vid presentationen. Paketet innehöll ett dussintal skarpa förslag på hur EU ska minska koldioxidutsläppen med minst 55 procent till 2030. Till största del skärper förslagen redan existerande klimatlagstiftning men inför även ett par nya delar som en koldioxidavgift på vissa importerade varor. 

Med en dags mellanrum kom två uppseendeväckande domar som rör grunderna för rättsskipningen i EU. Först slog en polsk domstol fast att landet inte behöver följa beslut från EU-domstolen. Dagen därpå dömde EU-domstolen ut den polska disciplineringsnämnden som olaglig eftersom regeringen kunde använda den för att bli av med misshagliga domare och utöva politisk kontroll av domslut. För att understryka allvaret gav EU-kommissionen, som vakar över att EU-regler följs, några dagar senare ett ultimatum till Polens regering att de senast 16 augusti bekräftar att EU-rätten har företräde framför nationell rätt, om inte hotades landet med dagliga böter.

Den brittiske brexitministern David Frost sade i det brittiska parlamentet att man vill omförhandla den delen i utträdesavtalet med EU som rör relationen med Nordirland, ett avtal britterna godkänt knappt två år tidigare. “Att respektera internationella rättsliga förpliktelser är av yttersta vikt” sade EU-kommissionen och avvisade förslaget.

Under våren minskade arbetslösheten i EU men i Sverige gick utvecklingen snarare åt andra hållet. Sverige hade den fjärde högsta arbetslösheten efter Grekland, Spanien och Italien.

Augusti

Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni föreslog att det kommande svenska EU-ordförandeskapet tar initiativ till ett EU-toppmöte som diskuterar möjligheter att utesluta länder som inte följer EU:s regler och värderingar, som Ungern och Polen. 

EU-kommissionären Ylva Johansson besökte Litauen med anledning av det stora antalet migranter från Belarus. Hon delade Litauens uppfattning att detta inte var en migrantkris utan en aggressiv handling från Belarus riktat mot hela EU.  

FN:s klimatpanel presenterade sin sjätte stora klimatrapport. Den bekräftade att Parisavtalets mål om en begränsning av uppvärmningen till 1,5 grader inte kommer att uppnås om det inte sker omedelbara, snabba och storskaliga minskningar av växthusgasutsläpp. Jytte Guteland (S), som ledde Europaparlamentets klimatförhandlingar tidigare i år, kallade klimatrapport för "en riktig skräckläsning".

– Jag är snålast i EU, utbrast finansminister Magdalena Andersson (S) inför den kommande svenska höstbudgeten.

Efter att Litauen låtit Taiwan öppna ett representationskontor i huvudstaden Vilnius kallade Kina hem sin ambassadör och bröt de diplomatiska förbindelserna. I Litauen ökade oron över Kinas inflytande i EU och landet vädjade till EU och Nato om politiskt stöd.

Från att tidigare i augusti bara gällt Stockholmsområdet blev hela Sverige i slutet av augusti rödfärgat på EU:s covidkarta. Sverige blev en av elva EU-länder med störst smittspridning.

September 

Efter att talibanerna tagit över i Afghanistan lovade EU-länderna humanitärt bistånd till utsatta och stöd till grann- och transitländer som hyser afghanska flyktingar. Samtidigt förstärkte EU den yttre gränskontrollen för att undvika en ny så kallad flyktingkris.

Trots tidigare praxis, att ministerrådet gör om en överenskommelse som arbetsmarknadens parter slutit till lag, gav EU-domstolen i en slutlig dom kommissionen rätt att, från fall till fall, bestämma om det passar att lägga fram kollektivavtalet som ett förslag till EU-lag.

På en pressfråga till riksdagspartierna placerade de klimatfrågan högst upp som höstens viktigaste EU-fråga. Migration var en annan högrankad frågeställning för partierna. 

Diktaturen Kina hotade brevledes de svenska politikerna Charlie Weimers (SD), David Lega (KD), Evin Incir (S) och Jytte Guteland (S) för att de stöttat en resolution i EU-parlamentet om ett närmande mellan EU och republiken Taiwan. Brevet avslutas med kravet att de svenska politikerna ska ändra sig och dra tillbaka sitt stöd för resolutionen: “Annars kommer du att hållas ansvarig för alla konsekvenser.”

Polen som själv vill välja vilka EU-regler landet ska följa som medlem fick ett ultimatum från EU-kommissionen om att inte få några pengar från coronafonden – för landet handlar det om motsvarande 365 miljarder kronor – om man inte först visar att man kommer att följa en tidigare dom från EU-domstolen. 

Tonvikten i kommissionsordförande Ursula von der Leyens årliga linjetal låg i år på stärkt försvars- och säkerhetssamarbete och om EU:s roll på den globala arenan.

I en direkt uppmaning till medlemsländerna vädjade EU-kommissionen att journalister skulle skyddas bättre mot brott. Enligt kommissionen blev över 900 journalister och andra mediearbetare på olika sätt attackerade i EU året tidigare.   

För femte året i rad minskade antalet misstänkta bedrägerier mot EU:s budget.

På Tjeckiens begäran gav EU-domstolen Polen en halv miljon euro i böter om dagen för att landet inte stängt en miljöfarlig kolgruva nära Tjeckiens gräns. Regeringen i Warszawa vägrade dock att stänga gruvan.

Med en stor majoritet emot sig misslyckades Jessica Polfjärd (M) och Emma Wiesner (C) i sina försök att få Europaparlamentets miljö- och ekonomiutskott att stoppa kommissionens taxonomi för att få kärnkraft klassat som en klimatsmart investering och att skogsägare ska få lättare att uppnå klimatkraven. Förslaget fick inte heller bifall från Polfjärds och Wiesners egna partigrupper konservativa PPE och liberala Renew, utan det största stödet kom istället från parlamentets högerpopulistiska och nationalistiska grupper ID och ECR.

Det var inte bara EU-förslag om minimilöner som kritiserades av arbetsmarknadens parter under året, samma sak gällde det så kallade lönetransperansdirektivet som syftar till att minska löneklyftan mellan män och kvinnor. Här var dock inte de svenska politiska partier i EU-parlamentet lika eniga. Ett viktigt förslag för ökad jämställdhet som borde skärpas ytterligare sade Socialdemokraterna medan Kristdemokraterna betonade att det fanns “mycket problematiska delar i förslaget”.

Oktober

EU-kommissionen kritiserade medlemsländerna för att de gjorder för lite för att komma till rätta med företag som anställer papperslösa migranter. Sverige var ett av EU-länderna som hade relativt få arbetsplatskontroller och milda straff, något som även kritiserades av fackförbundet Byggnads. 

EU:s oktobertoppmöte i Slovenien tog upp EU:s roll i världen och ett framtida medlemskap för de sex länderna på västra Balkan som börjat förhandla. Konkret gav stats- och regeringscheferna sitt stöd till ett investeringspaket för Balkan värt 30 miljarder euro.

Inför det stora FN-mötet om klimatet i Glasgow,  COP26, ställde EU-ländernas finansministrar frågan om vem betalar vad av de 100 miljarder dollar per år som de rika länderna i världen lovat att ge de fattiga länder i klimatstöd. Ministrarna bad därför EU-kommissionen att kolla upp och återrapporterar exakt vilken summa varje EU-medlemsstat har bidragit med. Svaret kom några veckor senare: att EU och dess medlemsländer totalt 2020 bidrog med 27 miljarder dollar.

För andra gången i år kom en polsk domstol fram till, i strid mot EU-rätten, att Polen inte behövde följa vissa av EU:s lagar och regler bland annat när det gäller domstolsväsendet. Beslutet möttes av massiv kritik runt om i EU.

Medan antalet smittade i covid-19 planade ut och sjönk i de flesta länder i Europa gick utvecklingen i Bulgarien åt andra hållet med höga dödstal och låg vaccinationsgrad.

Samtidigt som EU-parlamentariker var på officiellt besök i Slovenien för att granska eventuella brister i demokrati och pressfrihet spred landets premiärminister Janez Janša en konspirationsteori på twitter om att den amerikansk-ungerske finansmannen Soros styrde stora delar av Europaparlamentet.  – En smaklös tweet, sade Mark Rutte, Nederländernas premiärminister, och kallade upp den slovenske ambassadören för att framföra sin kritik.

Efter EU-revisorernas kritik mot att EU:s insatser mot korruption i Ukraina bara givit ett begränsat resultat lovade den svenska utrikesministern Ann Linde (S) att Sverige ska driva på för att bekämpa korruptionen i landet.

Inför oktobers andra EU-toppmöte uppstod en konflikt mellan regeringen och majoriteten i riksdagens EU-nämnd, som utgjordes av oppositionspartier, om vem som bestämmer Sveriges EU-hållning i kärnkraftsfrågan. Majoritet krävde att statsministern i en diskussion på EU-toppmötet om höga energipriser skulle slå ett slag för kärnkraften som en klimatsmart investering. Men enligt statsminister Stefan Löfven (S) bestod EU-nämnden i just denna fråga av en “falsk majoritet” som inte stämde med maktförhållandet i riksdagen i övrigt. Resonemanget upprörde oppositionen. Hur konstitutionsutskottet ger vägledning i denna konflikt kan bli en av 2022 års intressantare konstitutionella EU-frågor.

När EU-parlamentet fördömde den polska författningsdomstolens beslut att höja polsk lag över EU-lag, när det gäller domstolarna oberoende, ställde sig alla svenska EU-parlamentariker bakom kritiken mot Polen förutom Sverigedemokraterna som röstade nej.

Många av medlemsländernas ledare kritiserade på EU-toppmötet den polska regeringens nedmontering av domstolsväsendets oberoende. Efter hördes aggressiva ord från en polske premiärministern Mateusz Morawiecki som tog till krigsretorik och jämförde det politiska trycket från EU med en ”pistol mot tinningen”. “Om de startar ett tredje världskrig kommer vi att försvara våra rättigheter med alla vapen vi har till vårt förfogande”. Utspelet kritiserades av EU-kommissionen som påpekade att EU var ett fredsprojekt: “Det finns ingen plats för krigsretorik i relationerna mellan medlemsländerna eller mellan medlemsländerna och EU-institutionerna”.

Malin Björk (V) var den enda svenska EU-parlamentarikern som inte röstade för, utan lade ned sin röst, när parlamentet med stor mycket majoritet antog krav på en ny Taiwanpolitik. Enligt henne var en uppgradering av EU-kontor i Taiwan och ett investeringsavtal inte rätt väg att gå. 

Tiotusentals anhängare till Ungerns premiärminister Viktor Orbán marscherade genom huvudstaden Budapest för att ge sitt stöd och visa enighet för den kontroversielle ledarens politik.

EU-domstolen dömde Polen att betala tio miljoner svenska kronor i böter om dagen så länge de inte avvecklade den tidigare utdömda disciplinnämnden i landets högsta domstol.

En analys från Votewatch visade att de flesta medlemsländernas EU-parlamentariker har större politiskt inflytande än de svenska ledamöterna. På topplistan över mest inflytelserika EU-parlamentariker hamnade en svensk först på plats 63 och för landet som helhet hamnade de svenska parlamentarikerna på 18:de plats.

En relativt hög inflation tycks vara tillbaka i europeisk ekonomi om än kanske tillfälligt som vissa experter tror. Konsumentpriserna i Tyskland, drivna av höga energipriser, steg med den högsta årstakten på 28 år och närmade sig fem procent för oktober. 

I slutet av oktober tog Litauen, en av de minsta EU-länderna, emot en taiwanesisk delegation för att stärka relationerna med Taiwan i konflikt med diktaturen Kinas vilja. En månad tidigare hade Litauens president föreslagit att EU borde flytta all industriproduktion bort från Kina, av politiska skäl.  

November

Polens parlament godkände ett 100 kilometer långt murbygge mot en del av gränsen till Belarus för att förhindra olaglig migration in i EU.  Samtidigt beslutade Bulgarien att sända 350 soldater till gränsen mot Turkiet för att mot bort illegal migration.

Kärnkraftsbråket mellan regeringen och riksdagens opposition nådde en ny nivå när EU-nämndens ordförande med hänvisning till “unikt läge” vägrade behandla majoritetens krav att regeringen på EU-möte muntligen skulle lyfta fram kärnkraften som hållbar med hänvisning till att frågan inte fanns på dagordningen. Riksdagsprotokollet visade i detalj hur förvirrat läget var bland ledamöterna. Men i efterhand framkom att när flera länder ändå valde att ta upp kärnkraften teg den svenska ministern i hållbarhetsfrågan.

Med stor majoritet beslutade ansvarigt utskott i Europaparlamentet att gå vidare till förhandling med rådet om gemensamma regler för minimilöner. De svensk-danska försöken att få till undantag för sina arbetsmarknader, som inte likt andra har lagstadgade minimilöner, hade misslyckats. Parlamentets föredragande, socialdemokraten Agnes Jongerius, sade dock till Europaportalen att Sverige och Danmark inget har att frukta. Ett påståeende som avvisades av Therese Guovelin, LO:s förste vice ordförande.

EU-parlamentet krävde att journalister och aktivister skulle skyddas från obefogade rättsprocesser, så kallade SLAPPs. Alla närvarande svenska ledamöter, utom Sverigedemokraterna, röstade för kravet. 

I ett stort europeiskt medieavslöjande framgick att den svenska regeringen aktivt hindrat öppenhet kring EU-arbetet mot skatteparadis. Samtidigt sade sig Sverige jobba för ökad öppenhet i EU och så sent som i september åtog sig Sverige att arbeta för ökad öppenhet i EU:s institutioner. 

Vissa framsteg i att minska klimatutsläppen men mer återstår att göra för att klara Parismålen - så sammanfattades resultatet från årets klimattoppmöte i Glasgow. EU-parlamentariker Jytte Guteland (S) sade efteråt: “Överenskommelsen är bättre än vad jag fruktat men sämre än vad jag hoppats på.” 

Fyra svenska EU-politiker, tillsammans med 180 andra parlamentariker, krävde i ett brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen en tydlig uppryckning efter “dåliga och långsamma svar” från EU-kommissionen i olika politiska frågor. Svaren från kommissionärerna, menar parlamentarikerna, var ofta undvikande, ofullständiga, eller substanslösa. 

EU-kommissionen tog ett första steg i att utlösa EU:s nya mekanism för att tvinga medlemsländer att rätta sig efter grundläggande demokratiska principer eller bli utan EU-stöd. Ungern och Polen fick två månader på sig att svara på kommissionens frågor.

EU-kommissionen föreslog ett EU-gemensamt digitalt socialförsäkringskort till 2023. Syftet är att underlätta för EU-medborgare som arbetar i andra länder inom unionen att enkelt kunna säkerställa sina sociala rättigheter. 

Europaparlamentarikern Peter Lundgren (SD) dömdes av Göta hovrätt till 60 000 kronor i böter för sexuellt ofredande mot en kvinnlig partikollega. – Det är klart att det är väldigt problematiskt [för Lundgren som sverigedemokrat], sade SD-ledaren Jimmie Åkesson efteråt.

En majoritet i EU-parlamentet begärde nya regler för att underlätta arbetskraftsinvandring även inom medel- och lågkvalificerade yrken. Initiativet som drivits fram av Centerpartiet kritiserades dock hårt av Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna, vilka båda menade att detta var en nationell fråga.

Tysklands nya socialdemokratisk-liberala-gröna-regering vill bland annat öppna EU:s fördrag, stärka EU-parlamentet och skapa en federal europeisk förbundsstat. Det framgick av en överenskommelse i november för deras kommande regeringssamarbete fram till 2025.

När EU-ländernas industriministrar möttes i Bryssel pekade nästan alla ministrar i diskussionen ut arbetskrafts- och kompetensbrist som ett av de största hoten mot återhämtningen efter coronakrisen. 

Sverige klarade inte att nå sitt mål till 2020 på 4 procent av BNP när det gäller satsning på forskning och utveckling. Sverige var tillsammans med Belgien det EU-land som satsade mest: 3,5 procent BNP.

December

EU-kommissionens nya skogsstrategi väckte under 2021 debatt i Sverige och den, för medlemsländerna ickebindande strategin, anklagades av vissa politiker och Skogsindustrierna för att “vilja flytta makten över svensk skog till EU”. Men kritiken tillbakavisas bestämt av miljökommissionär Virginijus Sinkevičius.

Årets kanske största arbetsmarknadsnyhet var att regeringen och riksdagens EU-nämnd efter mycket förhandlade och överväganden ställde sig bakom ministerrådets position om minimilöner inför förhandlingarna med Europaparlamentet om slutlig EU-lag. Den danska regeringen valde att rösta nej till rådskompromissen.

När EU:s arbetsmarknadsministrar skulle ta ställning till den fortsatta behandlingen i rådet av direktivet om ökad lönetransparens för att främja mer lika löner för män och kvinnor fick regeringen EU-nämndens uppdrag att rösta nej. – Lönebildning ska förbli en nationell angelägenhet. Det är dessutom ett förslag som hastats fram utan tillräckliga analyser över förslagets konsekvenser, sammanfattade Sofia Damm (KD).

Frågan om Sveriges EU-stöd på 33 miljarder kronor från cornafonden blev inte löst under 2021. Sverige var en av fem EU-länder som inte fått godkänt av kommissionen.  En orsak var att Sverige ändrat i sin ansökan.

Kommissionen föreslog att villkoren för personer som arbetar åt plattformar som Uber och Deliveroo skulle regleras. Över fem miljoner personer kan därmed i framtiden få rätt till minimilön, olycksfallsförsäkring och betald semester om Europaparlamentet och ministerrådet kommer överens.

Regeringen och riksdagen blev till sist överens om att kärnkraft borde ingå i EU:s taxonomi över klimatsmarta investeringar. – Regeringen anser att kärnkraften kan inkluderas i taxonomin, sade Magdalena Andersson (S) i sitt första statsministermöte med riksdagens EU-nämnd. Men oppositionen ville också att statsministern skulle säga att kärnkraften var hållbar. Andersson lovade då att på toppmötet framföra både vad majoritet i EU-nämnden tyckte i frågan att kärnkraft var en hållbar energikälla och vad det motsatta som hon menade var riksdagsmajoritetens uppfattning.

En stor majoritet i Europaparlamentet krävde att EU införde gemensamma regler mot könsrelaterat nätvåld något som enligt rapporter oftare drabbar flickor och kvinnor. Alla svenska Europaparlamentariker från V till M röstade för utom SD som röstade nej till förslaget. Europaparlamentariker Jessica Stegrud förklarade efteråt att parlamentets syn på nätvåldets orsaker bara baseras på “vänsterideologiska spekulationer”. 

Årets sista EU-toppmöte stod Ryssland åter på dagordningen och inte minst den stora ryska truppnärvaron som för andra gången i år vapenskramlade vid Ukrainas östra gräns och på den av 

Ryssland ockuperade ukrainska halvön Krim. Vid diskussionen deltog flera östeuropeiska ledare däribland Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Höstens stigande elpriser var åter på tapeten och där blev EU-länderna så oense att de inte kunde formulera en gemensam hållning.

En nyhet som både var positiv och negativ på samma gång beroende på perspektiv handlade om antalet lediga jobb. Inte sedan 2010, då data om andelen lediga jobb i EU började publiceras av Eurostat, har andelen varit så stor som under tredje kvartalet. Bra för de arbetssökande men svårare för arbetsgivarna som inte får tag på arbetskraft. 2,4 procent av alla jobb i EU var lediga under juli-september jämfört med 2,2 procent i Sverige. 

Kalix fick EU-beröm för att kommunen varit öppna med att deras it-system blivit attackerat och att de vägrade betala lösensumma. – Modigt av Kalix, bra att någon står emot, sade EU-kommissionär Ylva Johansson med ansvar för gränsöverskridande kriminalitet.

Som en reaktion mot hur Europafacket hanterat minimilönsfrågan beslutade LO att tillsvidare inte delta på organisationens möte eller betala medlemsavgift. – Det går inte att betala någon för att de ska döda en. Om man inte har dödslängtan. Och det har vi inte, sade LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson till Arbetet. Tidigare i maj efterlyste Johansson den debatt om det svenska EU-medlemskapet mot bakgrund av hur EU skött frågan om minimilöner.

På årets mörkaste dag kom positiva nyheter om att EU och Sverige med råge klarat att minska sin energiförbrukning enligt uppsatt mål för 2020. Baksidan var dock att det skett med hjälp av coronapandemin vars restriktioner lagt en dämpande hand på transporter och produktionen av varor och tjänster. 

Till sist meddelade EU-kommissionen att de inlett ett så kallat överträdelseförfarande mot Polen, som kan sluta i EU-domstolen, på grund av att landets författningsdomstol i två domar i juli och oktober 2021 gått emot EU-fördragen. De ifrågasatte också om författningsdomstolen verkligen kunde ses som en riktig oberoende och opartisk domstol sedan regeringen ökat sitt politiska inflytande över den. Polen fick två månader på sig att förklara sig.