Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till fördjupning
Håkan Svenneling utrikespolitisk talesperson (V) och Hanna Gunnarsson, försvarspolitisk talesperson (V).

Debatt: Debatt: Fem punkter för fred i Europa

Håkan Svenneling och Hanna Gunnarsson (V) 17 januari 2022

För att främja avspänning, nedrustning och fred och komma bort från ett nytt kallt krig måste Sverige bevara sin militära alliansfrihet, utveckla civilförsvaret, betona folkrätten och behovet av nedrustning. Sedan måste FN användas som det är tänkt: en viktig global politisk arenan för fredsprocesser och dialog. Det skriver Håkan Svenneling utrikespolitisk talesperson (V) och Hanna Gunnarsson, försvarspolitisk talesperson (V).

Säkerheten i Sverige och vår omvärld utmanas på många sätt. Rysslands aggressioner mot Ukraina är allvarligt. Även för ryska hbtq-personer, feminister, urfolksföreträdare, miljörörelser och vänsteraktivister är den egna regimen ett dagligt säkerhetshot. Geopolitik, stormakternas upprustning och civila hot behöver mötas med politik som främjar avspänning, nedrustning och fred.

Vikten av militär alliansfrihet

Sveriges militära alliansfrihet är viktig för säkerhet och avspänning. Den har bidragit till att vi har åtnjutit fred i över 200 år. En av dess främsta styrkor är att Sveriges försvars- och säkerhetspolitik kan beslutas av oss själva. Det ger oss kontrollen att bedriva tydlig, långsiktig och förutsägbar politik som är byggstenar för fred och säkerhet både nationellt och internationellt.

Samtidigt utgör internationella samarbeten en nödvändig och självklar del av ett globalt säkerhetspolitiskt arbete. Den militära alliansfriheten ger större möjligheter till samarbeten för fred. Regeringens närmande till Nato skadar Sveriges alliansfrihet och ökar därmed spänningar i vårt närområde. Samma sak gäller högerns riksdagsmajoritet för en så kallad Nato-option, vilket ökat otydligheten i Sveriges säkerhetspolitiska ställningstaganden.

Folkrätten och säkerheten

Folkrätten utgör ett fundament för säkerhet. Börjar folkrätten urholkas försvåras möjligheterna för länder att värna om sitt territorium och säkerhet. Värnande av demokratin och respekten för de mänskliga rättigheterna utgör på samma sätt fundament för alla människors säkerhet. Rysslands annektering av Krim och agerande i östra Ukraina strider tydligt mot folkrätten. Det är helt oacceptabelt och måste fördömas.

Bejaka nedrustning

Nedrustning som verktyg för ökad säkerhet är viktigare än någonsin att bejaka. Försvarsdoktriner som bygger på avskräckning – inte minst kärnvapenavskräckning – leder inte till ökad säkerhet. Tvärtom har historien upprepat bevisat att det förvärrar spänningar, för att inte nämna det existentiella hot som kärnvapen utgör. Sverige bör därför underteckna och ratificera FN:s kärnvapenkonvention.

Vi ser även hur EU gör samma misstag genom militära upprustningsprogram och hårt uppskruvad retorik. Det kommer varken leda till minskade spänningar inom Europa eller i relationen med Ryssland. I stället bör EU prioritera en roll som förtroendeskapare och fredsbyggare med utgångspunkt i länders territoriella integritet.

Stärk civilförsvaret

Civila hot kräver ett utvecklat civilt försvar. I stora delar av Europa är det inte militära invasioner som främst hotar befolkningar. De civila hoten måste tas på ännu större allvar. Olika typer av cyberattacker i påverkningssyfte eller för att slå ut samhällsviktiga funktioner blir allt vanligare. Hotet från pandemier har vi alltför väl tvingats bekanta oss med i snart två år. I klimatförändringens spår finns dessutom stora behov av att rusta oss för att bemöta bränder, torka och översvämningar.

Grunden för att de civila hoten ska kunna bemötas är att samhällsviktig verksamhet ägs offentligt. Ett aktuellt svenskt exempel är byggandet och ägandet av 5G-näten. Det är i medborgarnas intresse att verksamheter och infrastruktur som är viktiga för samhällets utveckling ägs av medborgarna gemensamt. Att sälja ut samhällsviktig verksamhet riskerar att utsätta både landet och medborgarna för stora risker.

Multilateralism är nödvändigt 

Multilateralism är nödvändigt för avspänning. Stora multilaterala åtaganden krävs, främst inom FN, för att förbättra den säkerhetspolitiska situationen. Ingen annan politisk arena har samma förutsättningar att skapa dialog och möjliggöra för fredsprocesser som FN.

Även om multilateralism ibland kritiseras för att vara tidskrävande och ineffektivt är den diplomatin nödvändig för fred, nedrustning och minskade spänningar mellan stormakterna. En återgång till ordningen under Kalla Kriget är ohållbart, vilket en multilateral världsordning är den enda garanten mot.

Håkan Svenneling
Utrikespolitisk talesperson (V)

Hanna Gunnarsson
Försvarspolitisk talesperson (V)

Mer fakta

Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
annons från EU-kommissionen
annons
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons från EU-kommissionen
annons
Fackliga Brysselkontoret