Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till fördjupning
Moderaternas utrikespolitisk talesperson Hans Wallmark pekar ut fem åtgärder som bör prioriteras i det rådande säkerhetspolitiska läget i Sverige och Europa.

Debatt: Debatt: Sverige måste tydligt markera mot Ryssland

Hans Wallmark (M) 19 januari 2022

Det allvarliga säkerhetsläget i Europa kräver att Sveriges försvarsförmåga höjs och att ett svenskt Natomedlemskap lyfts fram som ett reellt alternativ. Moderaterna föreslår fem svenska prioriteringar för att bättre skydda landet. Det skriver Hans Wallmark, utrikespolitisk talesperson (M).

Säkerhetsläget är allvarligt och Sverige är utsatt. Den kris för den europeiska säkerhetsordningen vi nu ser med Ukraina i centrum är det största hotet mot freden på mycket länge. Dels innebär den ett konkret militärt hot som i värsta fall kan få spridningseffekter i närområdet. Dels innebär den en farlig utmaning mot hela den struktur av relationer mellan kontinentens stater som formats efter andra världskriget. Europas gränser flyttas nu med våld och hot om vapenmakt. Det är lika farligt som förödande.

Grundläggande nu är att Sveriges försvarsförmåga måste höjas och ett svenskt Natomedlemskap måste vara ett reellt alternativ.

Under hela 2021 har Ryssland ökat det militära trycket mot Ukraina genom att dra samman stora truppstyrkor och placera ut materiel vid gränsen. Nu finns över 100 000 ryska soldater på plats och utgör ett direkt hot mot Ukrainas integritet. Parallellt med detta har Ryssland skickat militär till Kazakstan för att hjälpa regimen där att slå ner de pågående folkliga protesterna. Samtidigt bedriver Belarus hybridkrig genom att hjälpa influgna personer från andra länder och kontinenter att korsa gränsen till Polen och därmed EU.

Ryssland vill även förändra hela den europeiska säkerhetsordningen och etablera en rysk intressesfär i sitt närområde. De ryska kraven har ställts direkt till USA och Nato, över huvudet på de stater som är direkt påverkade.

Beklagligtvis har EU inte tilldelats någon roll och heller inte av egen kraft lyckats göra sig relevant. Kontentan är att Ryssland vill förbjuda stater som Ukraina och Georgien, men även Sverige och Finland, att bli medlemmar av Nato. Ryssland vill även införa begränsningar när det gäller utplacering av trupp och materiel. Där andra ser goda grannar ser Moskva vasaller.

De ryska kraven skulle innebära att länder inte får göra självständiga säkerhetspolitiska vägval. Givetvis är det helt uteslutet att gå med på det ryska ultimatumet. Sverige måste därför vara mycket tydligt och markera mot Ryssland – enskilt och tillsammans med andra likasinnade.

Tyvärr så har statsminister Magdalena Andersson varit senfärdig att uttala sig och S-regeringen stänger kategoriskt dörren till ett svenskt Natomedlemskap, trots allvaret i situationen. Regeringen vägrar dessutom att, likt Finland, införa en svensk Natooption och därmed markera möjligheten att söka medlemskap i Nato.

I nuläget finns det ett antal åtgärder som bör prioriteras. Moderaterna vill peka på följande:

Stärk det svenska försvaret

Försvarsberedningen bör kallas in för att ta fram förslag på åtgärder som höjer Sveriges försvarsförmåga på både kort och lång sikt. Nu genomförs det försvarsbeslut som togs i riksdagen 2020. Beslutet innebär en ambitionshöjning för försvaret, men mer behövs.

Frågan om en svensk Natooption har aldrig varit mer relevant än den är i dag. Regeringen måste lyssna på vad en majoritet av Sveriges riksdag tycker. En svensk Natooption vore en tydlig signal till ett aggressivt Ryssland.

Svenskt Natomedlemskap

Sverige behöver likt Finland öppna upp för en seriös diskussion om ett framtida medlemskap i Nato. Snäva partiintressen får aldrig gå före Sveriges säkerhet. Ett svenskt Natomedlemskap måste kunna vara ett reellt alternativ i den säkerhetspolitiska verktygslådan.

Fördjupa säkerhetssamarbetet inom EU 

Europa måste satsa mer på försvar och säkerhet för att skapa stabilitet i vår del av världen. EU:s försvars- och säkerhetspolitiska samarbete är ett viktigt komplement till nationella satsningar och Natos militära förmåga. Det kan till exempel handla om samarbete kring att möta hybridhot som cyberattacker och politisk och ekonomisk påverkan samt att stärka EU:s yttre gräns.

Solidaritet med Ukraina 

Sverige ska utöka sitt deltagande i den militära träningsmissionen i Ukraina som leds av Kanada. Vi bör även bejaka det baltiska förslaget om att även EU ska ha en träningsmission som Sverige kan bidra till. Sverige och EU borde se över hur vi kan stödja Ukraina att kunna stå emot de cyberattacker och andra hybridanfall som riktas mot landet dagligen.

Hans Wallmark
Utrikespolitisk talesperson (M)
Vice ordförande i riksdagens utrikesutskott

Mer fakta

Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
annons
annons från EU-kommissionen
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons
annons från EU-kommissionen
Fackliga Brysselkontoret