Viktigast i veckan: Ryskt brev, minimilöner och fortsatta skattesubventioner till fossil energi

Konflikten med Ryssland har i veckan handlat om det brev som landets utrikesminister skickat till bland andra EU:s 27 medlemsländer. Ryssland vill ha enskilda svar men effekten kan bli, om kommissionsordförande Ursula von der Leyen och svenska Europaparlamentariker får som de vill, att EU enas om ett gemensamt svar. Om det sker blir det första gången sedan 15 december, då Ryssland presenterade sina krav på att få bestämma länders säkerhetspolitik, som EU får en direkt roll. Samtidigt uppgav Ukraina att landets armé på 250 000 man ska förstärkas med 100 000 soldater på tre år och EU meddelar att man förbereder sig på en flyktingvåg från Ukraina om Ryssland attackerar landet. 

Den andra förhandlingsomgången, i den för Sverige kontroversiella minimilönsfrågan, var enligt uppgift en diskussion om den legala betydelse av vad som är en ”adekvat”, ”rättvis” eller ”anständig" lönenivå. En besviken förhandlare från Europaparlamentet sade efteråt att ministerrådet tryckt på för att minimilönsfrågan skulle bli en rekommendation, inte ett tvingande direktiv, en inställning som delas av Sverige. Samtidigt, i en lång intervju,  talade LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson ut om de ansträngda relationerna med Europafacket: “de har fel om minimilöner”.

Tre nyheter visade på en hög ekonomisk efterfrågan; tillväxt, minskad arbetslöshet och hög inflation.  Tillväxten förra året landade på fem procent för EU-länderna samtidigt som arbetslösheten under hösten fortsatte att minska i EU och även i Sverige. Det negativa beskedet var att inflationen i euroländerna i januari låg på över fem procent den högsta nivå sedan euro infördes för tjugo år sedan. Det betyder sannolikt att miljontals människor för första gången på länge nu erfar reallönesänkningar. 

I veckan framkom något som flera kanske redan visste; att användningen av kol minskat stort samtidigt som andelen förnybar energi ökat. Men vad många kanske inte har klart för sig är att användandet av naturgas i EU har ökat markant med nästa sju procentandelar de senaste trettio åren.

En annan nyhet, vilket pekas ut av EU:s revisorer som ett hinder för klimatomställningen, och kanske också överraskar, är att EU-länderna idag fortsätter att skattesubventionera fossilt bränsle på ungefär samma nivå som 2008 och att i Sverige är skattesubventionerna till fossilt bränsle dubbelt så stora som till förnybart bränsle. En positiv nyhet var dock att EU nådde sitt mål att använda minst 10 procent förnybart bränsle till fordon och där Sverige med 32 procent förnybart bränsle spelar i en egen division långt före övriga länder.

Till sist noteras: 

… att nordbor är överrepresenterade bland 273 viktiga EU-positioner och att Sverige drar ned det nordiska snittet

… att Polens president föreslår landets regering att rätta sig efter EU-domstolen och avskaffa den utdömda disciplinnämnden 

… att lastbilstillverkaren Scania i Södertälje fälldes mot sitt nekande för olagligt prissamarbete med konkurrenter till nio miljarder kronor i EU-böter

… att WHO tror att Europa nu närmar sig slutet av coronapandemin och att nu väntar en ”lång och lugn period” när det gäller covid-19