Debatt: Debatt: EU måste göra mer för jämställdheten

Att verka för ett mer jämställt samhälle är en del av EU:s grunduppdrag. Det är fastslaget i fördragen, som förenklat kan ses som EU:s grundlag. Jämställdhet är inte bara ett politikområde, det är en del av all politik. Därmed hör också jämställdhetspolitik hemma på alla nivåer där beslut fattas.

Sverige fortsätter, enligt EU:s jämställdhetsindex för 2021, att ligga i topp när det kommer till den sammantagna jämställdheten i Europa. Det är bra, men rapporten understryker också det faktum att många EU-medborgare lever under betydligt mer ojämställda förhållanden i andra delar av Europa.

Solidaritet och feminism

Solidaritet och feminism är grundbultar i min miljöpartistiska övertygelse och rimmar väl med tanken om att vi tillsammans, i EU, ska kämpa för att säkerställa att alla EU-medborgares grundläggande rättigheter upprätthålls, oavsett var i Unionen de befinner sig.

I EU-parlamentets jämställdhetsutskott, där jag själv sitter, arbetar vi aktivt med just detta. Jämställdhetsutskottet är inte, och ska inte vara det enda utskottet som driver jämställdhetsfrågor, men vi arbetar för att säkerställa att perspektivet aldrig går förlorat. Vi måste se till att kommissionen levererar på sina åtaganden om att stärka jämställdheten inom alla politikområden och att medlemsstater ställs till svars om de kränker kvinnors grundläggande rättigheter.

Utrikespolitiken måste genomsyras av feminism

Just nu, under Rysslands brinnande krig i Ukraina där över en miljon människor redan tvingats på flykt, är det viktigare än någonsin att tala om just jämställdhet. Krig och konflikt drabbar kvinnor och män olika, det är ett faktum politiken måste ta hänsyn till. Vi ser också hur klimatförändringarna och dess obevekliga konsekvenser slår hårdare mot kvinnor än män.

Det finns en handlingsplan för hur EU ska bidra till ökad jämställdhet utanför unionens gränser, som tar fasta på just dessa perspektiv. Idag, på Internationella Kvinnodagen, tar vi i EU-parlamentet ställning till hur väl denna handlingsplan genomförts hittills. Vi gröna kräver att ambitionerna höjs ytterligare och att EU:s gemensamma utrikespolitik genomsyras av ett feministiskt tänkande.

Europas skräckexempel

För att vara trovärdiga, och leva upp till våra åtaganden gentemot EU:s medborgare, måste EU visa minst lika hög ambition inom unionen som utanför. Idag ser vi hur exempelvis aborträtten inskränks i EU. Det är oacceptabelt. Polen, där aborter nästan helt förbjudits, är Europas skräckexempel i abortfrågan, men på alla håll där värdekonservativa makter växer gror också abortmotståndet, även i Sverige. 

Rätten till en laglig och säker abort är en mänsklig rättighet och att inskränka kvinnors rättigheter och säkerhet är inte heller förenligt med EU-fördragen. Den polska regeringen vill kasta kvinnors roll i samhället tillbaka till medeltiden. Den här typen av bakåtsträvande kvinnosyn breder ut sig över Europa och det måste vi ta på största allvar. När en stat inskränkt en mänsklig rättighet, är steget inte långt till nästa.

Enligt en ny Eurobarometer-undersökning upplever också 77 procent av kvinnorna i EU att pandemin har lett till ett ökat fysiskt och känslomässigt våld mot kvinnor i deras eget land. Det kan läggas till statistiken som visar att 3500 kvinnor i EU dödas av sina män varje år.

Kort sagt: EU är långt ifrån jämställt och kommer inte att bli det om vi inte höjer ribban.

Kristdemokratiska svepskäl

Det är lätt att tro att hela det politiska landskapet verkar för jämställdhet. Det kan nämligen låta så om man lyssnar till de politiska budskap som basuneras ut. Men sanningen är att det finns en omfattande andel politiker som i praktiken motarbetar kvinnors rättigheter. Detta kan var och en som granskar exempelvis EU-parlamentets omröstningar konstatera. I huvudsak är det de konservativa högerpartierna som sticker ut. Det är också bland dessa politiker, exempelvis Kristdemokraterna, som man ofta hör att EU inte bör arbeta med jämställdhet, då det skulle vara en kompetensfråga och bäst behandlas på nationell nivå. 

Men detta är bara ett svepskäl för att komma undan ett mer jämställt EU. Att starkt ta ställning för aborträtten, att ta ställning för att alla EU-länder måste göra allt de kan för att stärka kvinnors rättigheter och förutsättningar i samhället går inte stick i stäv med subsidiaritetsprincipen. Vi har inte alltid samma verktyg på EU-nivå som nationellt och ska inte detaljstyra på alla nivåer, men vi måste sätta riktningen och vara tydlig med våra gemensamma värderingar och mål. Det är vår skyldighet.

Trots att forskningen pekar på att jämställdhet gynnar alla delar av samhället, män likväl som kvinnor, är det ett politikområde som alltför ofta får stå tillbaka för annan politik på dagordningen. Ett exempel är förslaget om att kriminalisera mäns våld mot kvinnor i hela EU, som skjutits upp gång på gång men äntligen ska presenteras idag.

Diskriminering som förstärks

Till skillnad från det konservativa blocket kämpar jag för att EU ska göra med för jämställdheten i Europa, inte mindre. Under våren kommer jag att lägga extra mycket kraft på att öka kunskapen kring hur olika diskrimineringsgrunder samspelar och påverkar individers förutsättningar, som parlamentets huvudförhandlare för en rapport om intersektionalitet.

Diskrimineringen stannar inte vid kön utan förstärks ofta för den som både är exempelvis kvinna, svart hbtqi-person och/eller tillhör en religiös minoritet. Denna fråga är särskild aktuell just nu, när vi ser att personer som rasifieras och personer med funktionshinder har svårare att fly undan kriget i Ukraina. 

Vi måste fortsätta att stå upp för kvinnors rättigheter i såväl Sverige, som på EU-nivå, och globalt om vi ska ha en chans att skapa ett mer hållbart, rättvist och jämlikt samhälle. Ingen är jämställd innan alla är det.

Alice Bah Kuhnke,  (MP) 
EU-parlamentariker