Debatt: Debatt: Värna svenska intressen – vänta med minimiskatten

EU-kommissionen presenterade innan årsskiftet ett direktivförslag för att införa en global minimiskatt. Detta i linje med den principöverenskommelse som slöts i höstas av 136 länder inom ramen för OECD:s arbete som syftar till att reformera det globala skattesystemet. Problemet är bara att förslagen inom ramen för överenskommelsen inte är färdigförhandlade än. 

Beslut redan i vår 

Att EU går före och implementerar minimiskatten innan allt är klart är problematiskt och oseriöst. Enligt EU:s tidsplan ska direktivet vara implementerat i medlemsländerna redan 1 januari 2023, vilket förutsätter att direktivet behöver klubbas igenom redan nu i vår.  

Den globala minimiskatten innebär i praktiken en lägstanivå för den effektiva bolagsskatten och föreslås vara 15 procent. Den effektiva skatten är den faktiskt betalda bolagsskatten efter avsättningar. Det innebär att den lagstadgade skattesatsen måste vara högre för att uppnå 15 procent i effektiv skatt. Skulle företagets effektiva skattesats vara lägre än lägstanivån finns regler som gör att företaget betalar mellanskillnaden i skatt i något annat land.

Sveriges skattesats på 20,6 procent är helt plötsligt väldigt nära, vilket innebär att svenska företag är i farozonen. 

EU-kommissionens orimliga tidsplan

Regeringen måste tydligt säga ifrån och stoppa EU-kommissionens orimliga tidsplan genom att inte underteckna direktivet. Dessvärre tycks regeringen uttrycka stöd för förslaget trots att EU går före OECD och att svenska företag riskerar att drabbas.  

Efter ett möte mellan EU:s finansministrar i tisdags 15 mars uttryckte finansminister Mikael Damberg (S) att regeringen hade kunnat rösta ja under detta möte, men att riksdagsmajoritet stod emot och ville ha mer tid. Dambergs förhoppning är att riksdagen kan stödja förslaget i april.  

Motverkar svenska intressen

Att finansministern tycks driva på EU-arbetet för att implementera minimiskatten är mycket bekymmersamt då det motverkar svenska intressen.  

Skulle EU anta minimiskatten redan nu skulle det slå hårt mot framgångsrika europeiska företag som skulle få en klar konkurrensnackdel mot företag i USA och i Asien.

Minimiskatten i sig är djupt problematisk och det bästa vore om den inte infördes alls. 

Dessvärre är det för sent att stoppa den då principöverenskommelsen redan är klubbad. Givet att minimiskatten på sikt kommer implementeras globalt måste den åtminstone genomföras koordinerat för att minimera negativa konsekvenser.

Dra i nödbromsen

EU måste därför dra i nödbromsen och låta OECD slutföra sitt arbete innan medlemsländerna implementerar den. Därför är det oroväckande att Damberg inte tydligare försvarar svenska intressen och markerar mot förslaget. Regeringen borde rösta nej och kräva att EU-kommissionen avvaktar att implementera minimiskatten tills dess att OECD-processen är slutförd.  

Ökat välstånd sker genom att underlätta för företag att växa och bli fler, inte inte genom offentlig styrning och kontroll. Ett neutralt och rättssäkert skattesystem som stimulerar tillväxt är en central del i detta. 

Reformer för stärkt europeisk konkurrenskraft och högre tillväxt bör därför fokusera på att skapa goda förutsättningar för innovativa entreprenörer att verka och förverkliga sina idéer – inte att reglera och beskatta desamma.

Johannes Nathell
Skattepolitisk sekreterare
Fria moderata studentförbundet