Hoppa till huvudinnehåll
Annons
Hoppa till fördjupning
Vänsterkandidaten Jean-Luc Mélenchon, sittande president och liberalen Emmanuel Macron och högerextrema Marine Le Pen toppar opinionssiffrorna inför söndagens presidentval i Frankrike.

Fransmännens val: Fortsatt pro-Europa eller EU-skepsism

BRYSSEL 8 april 2022

Tre av de fyra främsta kandidaterna i det franska presidentvalet på söndag är EU-skeptiker. Det slutliga slaget om presidentposten lär stå mellan proeuropeén och liberalen Emmanuel Macron och EU-skeptikern Marine Le Pen från extremhögern – och det ser ut att bli jämnt. 

Presidentvalet i Frankrike blir inte den promenadseger för den sittande presidenten Emmanuel Macron som han såg ut att kunna räkna med för några veckor sedan. De senaste tidens opinionssiffror visar att huvudmotståndaren, högerextrema Marine Le Pen, alltmer knappar in avståndet mellan de båda. 

I den första valomgången på söndag – då två kandidater ska väljas ut till en andra valomgång – skiljer det bara fem procentenheter mellan de två motståndarna. Men den riktiga rysaren blir i den andra valomgången den 24 april. När de två motståndarna stod mot varandra i presidentvalet 2017 vann Macron med drygt 66 procent mot Le Pens knappt 34 procent – nu visar opinionssiffrorna istället på runt 53 - 47 procent.  

Med det franska ordförandeskapet i EU och Macrons engagagerade roll i att motverka Rysslands krig i Ukraina genom att samtala med Putin har Macron profilerat sig i internationella frågor – något som mottogs positivt till en början men på senaste tiden har han ansetts alltför frånvarande i nationella frågor. 

– Macron har lämnat utrymme till sina motståndare att fokusera på nationella frågor, sade Elvire Fabry, forskare på det franska forskningsinstitutet Jacques Delors Institute Paris, på ett seminarium om det franska presidentvalet organiserat av Svenska institutet för Europapolitiska studier, Sieps, i veckan. 

Le Pen fångat upp den sociala debatten

Inte minst har det handlat om sociala frågor och om ekonomin för den vanlige fransmannen – frågor som Marine Le Pen lyckats fånga upp i sin kampanj genom att prata om den enskilde fransmannens köpkraft, en fråga som ökat i aktualitet i och med ökade energipriser i krigets spår.  

– Jag har kampanjat på ett seriöst sätt, jag har varit ute på fältet i sex månader och tagit upp alla ämnen som berör fransmännen, sade Marine Le Pen i en radiointervju i veckan och kritiserade Macron för att vara frånvarande i debatten. 

Macron väntade in i det sista med att annonsera sin kandidatur och har kritiserats för att undvika debatter med övriga kandidater i valrörelsen. 

– Det här kommer dessutom vid en tidpunkt då Marine Le Pen har lyckats normalisera bilden av sig själv och tonat ner den mer aggressiva högerextrema retoriken, sade Elvire Fabry.

Kan Mélenchon ena splittad vänster? 

Marine Le Pen är dock inte den enda möjliga utmanaren till Macron. Vänsterkandidater Jean-Luc Mélenchon har liksom Le Pen gått framåt i opinionsundersökningarna och ligger två dagar innan valet på runt 16 procent i opinionsundersökningarna. 

Det är inte tillräckligt för att gå vidare till en andra omgång – men många vänsterväljare som egentligen inte skulle lagt sin röst på Mélencon funderar nu på att rösta strategiskt på den starkaste vänsterkandidaten för att slippa stå inför valet mellan en högerextrem Le Pen och Macron som avskräckt många vänsterväljare under de senaste åren genom att fokusera på frågor som exempelvis höjd pensionsålder och införa högre trösklar för att få socialbidrag. 

 

Traditionella partier backar – igen

Presidentvalet 2017 beskrevs som en katastrof för de traditionella partierna till höger och framför allt till vänster. Macron stal en stor del av både Socialistpartiets såsom högerpartiet Republikanernas väljarbas till sitt nystartade centerparti Republiken på frammarsch. Socialistpartiet gick från att ha vunnit presidentvalet 2012 med Francois Hollande till att endast lyckas skrapa ihop sex procent fem år senare. Idag ligger det uppskattade väljarstödet på två procent. 

Det traditionella högerpartiet Republikanerna, som tidigare presidenter som Jacques Chirac och Nicolas Sarkozy tillhörde, ser ut att få runt 10 procent på söndag. 

– Macron har krossat Republikanerna liksom han krossade Socialistpartiet, sade Christian Lequesne, lärare i statsvetenskap vid Science Po i Paris, som också deltog i Sieps seminarium. 

Utgången viktig för EU

Liksom valet i Ungern förra helgen, har utgången i det franska presidentvalet stor betydelse för EU. Vilken fransk president som ska sitta vid EU-ledarnas bord de kommande fem åren kan komma att forma hela EU-samarbetet. 

– Macron är en väldigt pro-européisk president men hälften av fransmännens röster ser ut att gå till Le Pen, Mélenchon och Zemmour, som alla har en EU-skeptisk dagordning, sade Göran von Sydow, chef för Sieps, på forskningsinstitutets seminarium. 

Enligt den franska forskaren Elvire Fabry står allt som Marine Le Pen vill göra i kontrast till EU-projektet. 

– Hon skulle leda Frankrike till att bli en förgiftande aktör inom EU. Hon vill exempelvis återställa att nationella lagar ska gälla över EU-lag, hon vill minska Frankrikes bidrag till EU:s budget, återupprätta nationell kontroll över nationsgränserna vilket skulle ha inverkan på den fria rörligheten inom EU, sade Elvire Fabry. 

Mobilisering av väljarna avgörande 

När högerextrema Nationella fronten – idag Nationell samling – 2002 för första gången gick vidare till en andra omgång i presidentvalet då Marine Le Pens pappa Jean-Marie Le Pen ställdes mot högerpartiets kandidat Jacques Chirac var Frankrike i chock. Fransmännen gick man ur huse i andra valomgången och lade sin röst på Chirac – även vänsterväljare som “höll för näsan och röstade”. Chirac vann med 80 procent. 

20 år senare har en högerextrem kandidat i valfinalen blivit vardagsmat. Och samtidigt som Le Pen i stort sett har samma stöd bland väljarna som för fem år sedan ser uppstickarkandidaten Eric Zemmour, som placerar sig ytterligare till höger om Le Pen, ut att få runt 10 procent av väljarna. 

– En tredjedel av de franska väljarna stöder alltså kandidater från högerextrema partier, sade Göran von Sydow på Sieps. 

Den mobilisering bland franska väljare för att blockera extremhögern som man såg 2002 – men även 2017 – lär vi inte se i år. Knäckfrågan är hur vänsterväljare kommer agera inför det eventuella valet mellan extremhögern och Macron som de ser som de facto till höger. 

– Hur de kandidater som inte går vidare på söndag kommer uppmana sina väljare att lägga sina röster i andra valomgången kommer att vara avgörande för utgången i presidentvalet, sade Göran von Sydow.

Mer fakta

Charlotta Asplund Catot
Redaktör, Bryssel
Skicka epost
Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
annons LO
annons
annons
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons LO
annons
annons
Fackliga Brysselkontoret