Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till fördjupning
Jessika Roswall, Europapolitisk talesperson (M) och Hans Wallmark, Utrikespolitisk talesperson (M) kräver att myndigheter i betydligt större omfattning än idag fryser de ekonomiska tillgångarna för ryska oligarker i Sverige.

Debatt: Debatt: Regeringen måste på allvar blockera de ryska oligarkernas tillgångar

Jessika Roswall (M) och Hans Wallmark (M) 11 maj 2022

Sanktionerna mot ryska oligarker är ett viktigt medel för att slå mot Vladimir Putins maktbas och ekonomiska elit. Tyvärr har Sverige fryst betydligt mindre tillgångar för de ryska oligarker än andra jämförbara EU-länder. Nu måste regeringen kontrollera så att bankerna efterlever sanktionerna och att oligarkernas tillgångar stoppas. Det skriver Jessika Roswall, Europapolitisk talesperson (M) och Hans Wallmark, Utrikespolitisk talesperson (M).

Sedan den brutala invasionen av Ukraina har EU antagit de mest långtgående sanktionerna någonsin mot Ryssland, och just nu pågår förhandlingar i ministerrådet om ett sjätte paket om rysk energi. Minst lika viktigt som att införa nya sanktioner är dock att se till att de sanktioner som redan införts faktiskt efterlevs av medlemsstaterna.

Ett viktigt syfte med sanktionerna har varit att stoppa finansieringen av den ryska krigsmaskinen. Detta genom att blockera möjligheten för ryska högt uppsatta affärsmän nära makten, så kallade oligarker, att nyttja sina finansiella tillgångar.

Hittills har därför 1091 personer och 80 företag eller organisationer skrivits upp på EU:s sanktionslista, vilket gör det möjligt för banker att blocka deras tillgångar inom EU. Detta är ett hårt slag mot Putin, och det är viktigt att sanktionerna faktiskt efterlevs och upprätthålls av kreditinstitut och medlemsländernas myndigheter. Tyvärr finns dock tecken på att Sverige inte gör tillräckligt i detta avseende.

Sverige gör inte tillräckligt

Tidigare i april uppgav Finansinspektionen att man hittills hade fryst ryska tillgångar till ett värde av 300 miljoner kronor i en handfull ärenden. Det handlar uteslutande om frysningar som de svenska bankerna själva har rapporterat att man genomfört. Finansinspektionen har alltså bara sammanställt dessa ärenden och skickat informationen vidare till EU-kommissionen.

Jämför man denna siffra med andra EU-länder framstår de svenska frysningarna som orimligt låga. I en sammanställning som nyhetsbyrån Reuters publicerat framgår exempelvis att jämförbara länder fryst tillgångar som uppgår till mångdubbelt de svenska. Exempelvis har Nederländerna fryst tillgångar värda 390 miljoner euro, omkring tio gånger så mycket. Nederländernas finansministerium bedömer samtidigt att denna siffra endast motsvarar omkring en procent av de sanktionerade personernas totala tillgångar i landets banker. 

Längst har Belgien gått som fryst tillgångar till ett värde av 2,7 miljarder euro i bankkonton, omkring 90 gånger så stort om de svenska frysningarna. Dessutom har man stoppat hela 7,3 miljarder euro i transaktioner.

Ett uppenbart problem i sammanhanget är att ingen svensk myndighet i dagsläget har i uppdrag att reda ut vad de faktiska tillgångarna är i svenska banker. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har visserligen sedan tidigare ett uppdrag att göra en sammanställning av ryska investeringar i Sverige, men detta främst kopplat till företag och fastigheter och utan någon specifik koppling till de sanktionerade individerna.

 

Frysningarna är dessutom helt och hållet ett resultat av bankernas egna arbete, och inget som har verifierats av Finansinspektionen. Givet de senaste årens avslöjanden om brister i flera svenska storbankers interna arbete mot att stävja penningtvätt och kriminalitet, borde det vara skäl att ytterligare granska sanktionernas efterlevnad. Exempelvis avslöjade SVT:s

Uppdrag Granskning 2019 hur den ryske oligarken Iskander Makhmudov, som har kopplingar till ett ryskt kriminellt nätverk, omsatt omkring 15 miljarder kronor i konton på Swedbank.

Ge Finansinspektionen uppdraget

Regeringen borde därför ge i uppdrag till Finansinspektionen, som har det generella tillsynsansvaret för den svenska banksektorn, att göra en sammanställning av de sanktionerade individernas och organisationernas finansiella tillgångar i svenska bankkonton. Detta för att få klarhet i hur effektiva bankernas egna frysningar varit i att komma åt sanktionerade medel.

Skulle det komma fram att bankerna inte har fryst tillgångar, måste man förklara varför så har blivit fallet och presentera åtgärder för stärkta rutiner. I de fall man uppsåtligen undanhållit tillgångar från EU:s sanktioner kan det bli tal om straffrättsligt ansvar, vilket i så fall måste utredas av rättsvårdande myndigheter.

Sanktionerna mot ryska oligarker är ett viktigt medel för att slå mot Vladimir Putins maktbas och ekonomiska elit. Men det kräver att alla EU-länder, inklusive Sverige, ser till att de efterlevs i praktiken.

Jessika Roswall 
Europapolitisk talesperson (M)

Hans Wallmark
Utrikespolitisk talesperson (M)

Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
ANNONS
annons
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
ANNONS
annons
Fackliga Brysselkontoret