Svenska EU-parlamentariker går emot riksdagen – stödjer ny klimatfond

En av de, för svensk del, mer kontroversiella delarna i EU:s stora klimatpaket som ska se till att målet om minst 55 procent minskade utsläpp till 2030 blir verklighet är förslaget som att inrätta en ny klimatfond. Fonden ska genom både direkta bidrag och annat stöd stödja dem som ekonomiskt drabbas mest i klimatomställningen. 

Konkret är fonden tätt sammanbunden med ett annat kontroversiellt förslag om att sätta upp en ny utsläppshandel som omfattar även vägtransport och byggnader. En sådan åtgärd beräknas få direkta konsekvenser för invånarna i EU då bensin- och dieselpriserna och kostnaden för att värma upp sitt boende väntas stiga. Detta slår extra hårt mot fattigare hushåll och fattigare medlemsländer.

Frågan förhandlas just nu av lagstiftarna i EU-parlamentet och medlemsländerna i ministerrådet. I veckan slog i en första omgång miljö- och socialutskotten i parlamentet fast sin preliminära förhandlingsposition med tydligt stöd. Alla fem närvarande svenska ledamöter röstade för.

– Klimatomställningen måste påskyndas och vi måste då också beakta rättvise- och solidaritetsaspekter och säkerställa att ingen lämnas utanför, säger Socialdemokraternas Ilan De Basso till Europaportalen.

Även Vänsterpartiets Malin Björk röstade för.

– I grunden är det helt rätt att agera så att det inte är de redan hårt prövade som får bära kostnaderna för den nödvändiga gröna omställningen, säger hon till Europaportalen.

Till skillnad från kommissionen vill utskotten begränsa direktstöden och att de efter en tid fasas ut. De har även inför en definition av ”bränsle- och transportfattigdom” för att kunna identifiera de som har rätt till stöd.

Annan syn i riksdagen

I riksdagen är synen på kommissionens förslag om en ny klimatfond något annorlunda. Där driver regeringen en kritisk linje och anser att den helt enkelt inte behövs. 

– Regeringen ser inte behov av ytterligare budgetära mekanismer och är kritisk till den föreslagna sociala klimatfonden, sade klimatminister Annika Strandhäll (S) när hon förankrade regeringens ståndpunkt i EU-nämnden i mitten av mars. 

Regeringen är i synnerhet kritisk till att klimatfonden föreslås kunna ge direkta inkomststöd till de mest utsatta.

En majoritet av partierna har inte invänt mot regeringens kritiska linje. Undantag är Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Liberalerna. Det förstnämnda driver en ännu tuffare linje om att Sverige ska rösta blankt nej. Vänsterpartiet är det mest positiva medan även Liberalerna invänt mot regeringens linje.

Måste nå ”goda kompromisser”

Socialdemokraten De Basso motiverar sitt ja i utskottsomröstningen med att pengar från det nya systemet med utsläppsrätter från bostäder och vägtransport föreslås gå till klimatfonden vilket varit ett krav från regeringen..

– Det är viktigt att Sverige håller en restriktiv linje i rådet, så vi inte skapar oändligt med fonder. Samtidigt är klimatomställningen en prioriterad fråga och nu handlar det om att enas om goda kompromisser så finansieringen hamnar rätt, säger De Basso.

Europaportalen har även bett Centerpartiets EU-parlamentariker Emma Wiesner ge sin syn. En medarbetare till henne låter dock veta att hon "inte kommer att kommentera" frågan.