Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till fördjupning
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och EU:s utrikeschef Josep Borrell bevittnar en massgrav i den ukrainska staden Bucha efter den ryska massakern av civilbefolkningen i staden i mars 2022.

Experter: En enorm omfattning misstänkta krigsbrott

BRYSSEL 31 augusti 2022

Ryssland misstänks under sina sex månader av olagligt krig mot Ukraina ha begått tiotusentals krigsbrott. Ett intensivt arbete pågår med att samla in bevis. Men utmaningarna med att ställa Ryssland till svars för sina brott är många. 

– Det är en sådan enorm omfattning. Alla kommer troligen inte att kunna bli dömda, säger Fanny Holm, forskare i internationell straffrätt.

Redan dagarna efter Rysslands invasion av Ukraina i slutet av februari stod det klart att landet brutit mot internationell rätt genom att militärt angripa ett annat land. Sedan dess har rapporterna om brott begångna av Ryssland och ryska soldater fortsatt att flöda in; dödande av civila, tortyr, systematiska våldtäkter, bortförande av barn, plundring, förstörelse av kulturarv, användning av otillåtna vapen – listan är lång. 

Med sina handlingar har Ryssland brutit mot ett antal internationella rättsprinciper och ingångna avtal. 

– Det mest grundläggande är att de genom sin invasion av Ukraina har brutit mot förbudet för stater att använda våld mot andra stater – det handlar om FN-stadgan och är en väldigt grundläggande regel i folkrätten, säger Fanny Holm, forskare inom internationell straffrätt och brottsoffers rättigheter vid Umeå universitet. 

Ryska soldater antas även gjort sig skyldig till krigsförbrytelser, möjligen även folkmord och brott mot mänskligheten. 

– Bevis om nya krigsbrott kommer varje dag från konfliktområdet. Det är dock svårt att påstå att det är krigsbrott eller andra olika typ av brott som gäller i varje fall. Det är bara domstolen som kan ta sådana beslut. Det är därför det exakta antalet är svårt att uppskatta just nu. Men man kan konstatera att krigsbrotten är utbredda och systematiska, säger Kamal Makili-Aliyev, universitetslektor i internationell rätt och mänskliga rättigheter vid Göteborgs universitet. 

I början av juli rapporterade BBC om att de ukrainska myndigheterna utreder 21 000 misstänkta krigsförbrytelser, och att flera hundra nya brott rapporteras varje dag. Forskaren Fanny Holm säger att det knappast är möjligt att utreda alla fall. 

– Det är en sådan enorm omfattning. Där tror jag, och så är det ju ofta med sådana här brott, att omfattningen är så stor att man måste prioritera bland dem, säger hon. 

Många aktörer

Ett omfattande arbete pågår just nu i Ukraina med att samla in bevis för de brott som Ryssland hittills har begått. Det är framför allt ukrainska myndigheter som utför det primära arbetet men en mängd andra aktörer är också på plats – dels organisationer, journalister och aktivister men även oberoende experter utskickade av FN. 

Internationella brottmålsdomstolen, ICC, har dessutom skickat en stor delegation med över 40 utredare – den största insatsen i fält som domstolen någonsin gjort enligt Fanny Holm. Det arbetet stöds bland annat av EU som skjutit till drygt sju miljoner euro som stöd till ICC:s utredningsarbete. 

Dessutom har flera utomstående länder, bland annat Sverige och Tyskland, inlett egna förundersökningar. Sverige har under de senaste åren utvecklat en specialkompetens för att utreda den här sortens brott och har en särskild grupp som jobbar med internationella brott. 

På EU-nivå har en EU-gemensam utredningsgrupp inrättats och som stöds av Europol och Eurojust. Utredare från Europol och Eurojust har skickats till Ukraina för att stötta de ukrainska utredarna. 

Stora utmaningar 

– Nu är det traditionellt polisarbete som sker. Men eftersom det sker i en pågående konflikt är det extra komplicerat, säger Anna Andersson som forskar om polisiära operationer i väpnad konflikt samt lagföring i Sverige av internationella brott vid Oslo universitet.  

Bland annat finns det risk för att bevis förstörs och att vittnen försvinner. I en konflikt har man heller inte alltid tillgång till brottsplatsen – i det här fallet de ockuperade områdena. 

Även forskaren Kamal Makili-Aliyev understryker utmaningarna som utredarna står inför. 

– Det är otroligt svårt och farligt arbete att försöka samla bevis inom territorier där konflikten pågår. Det är viktigt att samla bevis som snabbt som möjligt efter krigsbrott och andra internationella brott har begåtts, säger han.

Det finns dock vissa goda förutsättningar just i detta fallet, menar Anna Andersson. 

– Vad som är fördelen i den här konflikten är att det går att samarbeta med de ukrainska myndigheterna, något som inte alltid varit möjligt i andra konflikter i exempelvis Syrien på grund av bristande rättssystem. Ukrainska myndigheter har den kompetens och de resurser som krävs och har i alla fall tillgång till befriade områden, säger Anna Andersson. 

Fanny Holm håller med. 

– Det är ganska unikt att man har en pågående konflikt där det ändå finns ett intakt rättssystem som kan hantera arbetet och som kan utnyttja den här direkta tillgång till bevisning som de har.

En annan fördel för insamlandet av bevis i den här konflikten är, enligt Anna Andersson, att bevismaterial görs tillgänglig på ett helt annat sätt genom sociala medier jämfört med andra konflikter som exempelvis i Rwanda. 

Flera olika domstolar

Nästa steg i processen är att ställa de ansvariga inför rätta. Det här sker inom olika domstolar beroende på brottet som begåtts och vem som kan utkrävas ansvar. 

Här är de ukrainska domstolarna de primära. Men även andra länders domstolar är inblandade då förundersökningar inletts i flera länder såsom Sverige och Tyskland. 

Den Internationella brottmålsdomstolen, ICC, har också en central roll. 

– Det är ett viktigt forum. De ska fokusera på de som är allra mest ansvariga, säger Anna Andersson och understryker att nationella myndigheter och internationella brottsmålsdomstolen kompletterar varandra. 

Dessa domstolar åtalar dock individer – men kan inte hålla stater ansvariga. 

Det kan dock Europadomstolen som enligt forskaren Anna Andersson redan har över 600 pågående mål där individer har väckt åtal mot Ryssland. Ryssland lämnade visserligen Europarådet strax efter invasionen – men under sex månader efter utträdet är de skyldiga att följa Europakonventionen och kan dömas för sina handlingar under den tiden. 

Även Internationella domstolen i Haag, den så kallade FN-domstolen, kan väcka åtal mot stater och Ukraina har nu två pågående mål mot Ryssland där – i våras kom domstolen med ett första uttalande där man uppmanade Ryssland att omedelbart avbryta kriget och dra sig tillbaka. 

Problemet, som Europaportalen tidigare rapporterat om, är svårigheten att åtala stater i en domstol som landet inte erkänner, vilket är fallet med Ryssland vad gäller exempelvis Internationella brottmålsdomstolen. 

För att komma runt problemet har det talats om att eventuellt inrätta en särskild domstol i Ukraina, antingen efter modell av krigsförbrytartribunalen i forna Jugoslavien och Internationella Rwandatribunalen, eller en domstol under ledning av ukrainska myndigheter men med stöd av det internationella samfundet. 

Vilken form som skulle vara mest effektiv – eller ens möjligt – för att ställa Ryssland till svars för sina brott är folkrättsexperter dock inte överens om i dagsläget. 

Bara en tidsfråga

Ansvarsutkrävandet av Ryssland har dock redan påbörjats. Ett hundratal åtal har redan inletts i Ukrainska domstolar. Den förste ryske soldaten att åtalas har dömts till fängelse för mord efter att ha skjutit ihjäl en civil förbipasserande cyklist under krigets första dagar. 

Vad alla olika processer kommer leda till vad gäller att utkräva ansvar av Ryssland för sina brott är för tidigt att säga.

Med det preliminära domslutet som kom från Internationella domstolen, där de slår fast att Ryssland ska upphöra med sina angreppshandlingar, så är det enligt Fanny Holm inte omöjligt att de kommer att kunna komma med en fällande dom mot Ryssland som land. 

När det gäller att utkräva ansvar av individer så tror Fanny Holm att vi definitivt kommer att få se fällande domar. Däremot är den enorma omfattningen av brotten ett problem. 

– Alla kommer troligen inte att kunna bli dömda. Men förutsättningen för att ganska många ska bli det är ovanligt goda med tanke på den verksamhet som bedrivs nu jämfört med tidigare konflikter. Det är förmodligen bara en tidsfråga, säger hon. 

Mer fakta

Charlotta Asplund Catot
Redaktör, Bryssel
Skicka epost
Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
ANNONS
annons
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
ANNONS
annons
Fackliga Brysselkontoret