Hoppa till huvudinnehåll
Annons
Hoppa till fördjupning
Statsminister Magdalena Andersson (S) tillsammans med EU-minister Hans Dahlgren (S) i riksdagens EU-nämnd. Arkivbild.

EU-frågorna som tvingade regeringen att backa

BRYSSEL 8 september 2022

Oppositionen har tvingat regeringen att föra deras politik i EU vid flertal tillfällen sedan förra valet. Ett ökat samarbete mellan M, SD, KD och L ligger delvis bakom utvecklingen. Ett utdraget bråk kring kärnkraft lämnade på sätt och vis både opposition och regeringen som segrare.

I går onsdag visade Europaportalen att oppositionspartiernas protester i form av avvikande ståndpunkter i riksdagens EU-nämnd mot Sveriges EU-politik minskat under nuvarande mandatperiod. Det betyder att en stor majoritet av partierna varit överens i cirka 90 procent av all beslut i EU-nämnden. Men trots att antalet avvikande ståndpunkter minskat har de tillfällen då regeringen tvingats driva oppositionens EU-politik ökat sedan förra mandatperioden.

Vid inte mindre än 20 tillfällen under 2018-2022 har en majoritet i EU-nämnden gått samman och bytt ut regeringens förslag på EU-politik till sin egen. Dessa kan indelas tre kategorier: miljö och klimat 15 tillfällen, arbetsmarknad tre tillfällen och EU:s utrikespolitik vid två tillfällen.

En fråga står ut

I närmare hälften av fallen med start i februari 2020 har M, SD, KD och L försökt tvinga regeringen att i EU-sammanhang förespråka kärnkraft alternativt “fossilfria energikällor” istället för “förnyelsebar energi”  i den gröna omställningen. 

Kärnkraftsfrågan är till viss del symbolisk eftersom det är upp till varje medlemsland att själv avgöra vilket energislag man använder sig av. Men här finns också en tydlig komplikation med en så kallad “falsk majoritet” i EU-nämnden. 

Det skulle visa sig att M, SD, KD och L kunde inte bestämma Sveriges linje om kärnkraft eftersom de inte hade majoritet i riksdagen, något som regeringen påpekade och som konstitutionsutskottet i efterhand enigt ställde sig bakom. Men inte desto mindre var kärnkraftens roll i den gröna omställningen den stora konfliktfrågan mellan oppositionen och regeringen i EU-nämnden. Trots att oppositionen fick underkänt i konstitutionsutskottet och regeringen fick rätt lyckades oppositionen få upp frågan på dagordningen och på så sätt profilera sig inför väljarna.

Oppositionen lyckades däremot formellt tvinga regeringen att säga nej i tre lagstiftningsfrågor som rör arbetsmarknaden: som könskvotering till bolagsstyrelser, förslag om att minska löneskillnader mellan män och kvinnor och inrättande av Europeiska arbetsmyndigheten.

Regeringen har bland annat även tvingats driva en tuffare linje om att gasledningen Nord Stream 2 inte skulle fullbordas och att regeringen skulle ta mer initiativ till EU-sanktioner mot Kina.

Andra bråk i EU-nämnden

Europaportalen har även sammanställt tillfällen där minst fyra partier avlade avvikande ståndpunkter i en fråga men där regeringens förslag inte fälldes på grund av att dessa inte var likatydande.

Här återkommer kritik från M, SD och KD mot regeringens linje inom EU:s migrationspolitik som håller på att förhandlas fram och mot regeringens syn på jordbrukspolitiken och klimatpolitiken. 

Ökat samarbete mot regeringen

Det finns en tydlig trend i när regeringen får ge vika för oppositionen eller där antalet anmälda avvikande ståndpunkter är fyra eller fler under mandatperioden med klart fler fall under andra halvan då samarbetet mellan M, SD, KD och L börjar utkristallisera sig.

– – – –

 

 

Bråk i EU-nämnden 2018-2022

Här sammanfattar Europaportalen de frågor som regering och opposition bråkat om under mandatperioden 2018-2022. Det är frågor där regeringslinjen antingen föll eller där minst fyra partier anmälde avvikande ståndpunkter.

Klimat och energi

En enskilt största frågan som oppositionen och regeringen bråkat om är synen på kärnkraft som ett alternativ till fossila energikällor. M, SD, KD och L fäller i flera fall regeringens förslag i EU-nämnden och kräver att denna i olika sammanhang ska förespråka kärnkraft eller “fossilfria energikällor” i stället för “förnyelsebara energi”.

M, SD och KD driver en rad invändningar mot regeringens inriktning i förhandlingarna om det stora klimatpaketet som ska minska utsläppen i EU med minst 55 procent till 2030. De anser bland annat att målet för hur mycket koldioxid skog och mark ska lagra in är för högt och vill se fler försiktighetsåtgärder för de klimattullar som föreslagits. I separat frågor vill de att regeringen och EU ska driva på för förhandlingar om ett globalt pris på utsläpp och tillsammans med L efterfrågar de en revidering av EU:s vattendirektiv.

V vill å sin sida se att regeringen driver en mer ambitiös klimatpolitik.

Migration

M, SD och KD har flera invändningar mot unionens nya migrations- och asylpolitik som håller på att förhandlas. De vill bland annat att Sverige inte ska ta emot så många flyktingar och migranter som tidigare.

Arbetsmarknad och sociala frågor

M, KD, L och SD vill i olika konstellationer att regeringen röstar nej till Europeiska arbetsmyndigheten, hållbarhetsrapporter för företag och mot förslaget om lönetransparens för att minska skillnader mellan kvinnor och män samt mot könskvotering till bolagsstyrelser. De invänder också mot att kommissionen har med den sociala pelaren i sitt arbetsprogram.

Jordbrukspolitik

M, SD och KD vill tona ned den "obalanserat positiva synen" på ekologiskt jordbruk och förespråkar större möjligheter att använda GMO i jordbruket i EU.

Utrikespolitik

I två fall har olika konstellationer av oppositionspartier drivit regeringen att föra en tuffare utrikespolitik än den velat. Det handlar dels om att Sverige vintern 2021 borde höja rösten mer för att få gasledningen Nord Stream 2 att skrotas. Dels har de fått regeringen att driva en tuffare linje mot Kina för landets agerande i Hongkong.

KD, SD, L och V har krävt att regeringen i EU-sammanhang argumenterar för att medlemskapsförhandlingarna med Turkiet ska avbrytas helt och hållet.

Övrigt

Flera avvikande ståndpunkter lyftes i samband med att EU:s flerårsbudget för 2021-2027 förhandlades fram mellan medlemsländerna. En återkommande kritik har varit mot skapa nya sätt för EU att få in egna medel till budgeten.

Mer fakta

Fredrik Haglund
Redaktör, Bryssel
Skicka epost
Fredrik_Haglund
Olle Johansson
Utredare
Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
annons LO
annons
annons
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons LO
annons
annons
Fackliga Brysselkontoret