Debatt: Debatt: Försvara Sverige goda miljörykte – bli ingen bromskloss i EU

Naturskyddsföreningen har redan konstaterat att Sverige håller på att bli ett av de mer bakåtsträvande länderna inom EU när det kommer till bevarandet av biologisk mångfald. 

Gång på gång har Sverige haft en motsträvig hållning i skogsfrågan och har inte velat vidta nödvändiga åtgärder som från EU-nivå föreslagits för att skydda den biologiska mångfalden. Det såg vi nyligen när riksdagen röstade ned två viktiga förslag som har potential att stärka de kraftigt försvagade ekosystemen och den biologiska mångfalden i hela EU.   

Förslagen i fråga handlar om att återställa naturområden och minska användningen av kemiska bekämpningsmedel. Kort sammanfattat är de övergripande föreslagna målen att restaurera 20 procent av land och hav inom EU till år 2030, och att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel med 50 procent till år 2030. Det är oerhört viktiga åtgärder, eftersom naturkrisen gått så långt att det inte räcker med enbart skydd av sådan natur som redan har höga naturvärden.  

Svenska rapporter oroar

I Naturvårdsverkets rapportering till EU om hur Sverige lever upp till EU:s naturvårdslagstiftning framkommer det exempelvis att en stor majoritet av de naturtyper som finns i den svenska skogen inte mår bra. Vad gäller Sveriges nationella miljökvalitetsmål ”Levande skogar” visar en nyligen publicerad rapport från Skogsstyrelsen att miljömålet inte kommer att nås om inga nya åtgärder vidtas. Det är också fastställt att kemiska bekämpningsmedel är ett stort hot mot den biologiska mångfalden, inte minst mot pollinatörer såsom humlor och bin, som är helt nödvändiga för vår livsmedelstrygghet.  

De två nya förslagen var tänkta att komplettera och ersätta vissa befintliga regelverk, då de som redan existerar endast bygger på frivilliga åtgärder vilket har visat sig vara otillräckligt. Det är därför nödvändigt att EU försöker mana på medlemsländerna att göra mer.  

När Sveriges riksdag tog ställning till de två förslagen sköt dessvärre S, C, M, KD och SD ned dem genom att hänvisa till subsidiaritetsprincipen. Det innebär att de fem partierna anser att EU inte har befogenhet att presentera förslag inom det aktuella området.  Det är olyckligt att den här låsningen existerar i svensk politik och att det går ut över flera positiva EU-förslag på miljöområdet.

Skogsindustrins intressen går före

Även L röstade nej till förslaget om att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel. Det betyder att MP och V var de enda partierna som sa ja till båda förslagen. Sverige motarbetar också, starkt påhejade av skogsnäringen, mycket aktivt flera av EU:s förslag på stärkt miljöhänsyn i skogen. Det finns alltså en överväldigande majoritet i Sveriges riksdag som agerar bromskloss i EU, till synes ofta för att skydda våra inhemska näringslivsintressen från ökade miljökrav, inte minst skogsindustrin. Det är beklagligt, eftersom det är uppenbart att något måste förändras.

Friska ekosystem och biologisk mångfald är av större betydelse än enskilda staters eller näringslivets särintressen, eftersom det är en fråga som rör hela den framtida mänsklighetens möjlighet att bygga välmående samhällen. Hur Sverige agerar i sådana här frågor kan påverka ekosystemen och den biologiska mångfalden i hela unionen, inte bara i Sverige. 

Finland stödjer biologisk mångfald 

Förslagen kan dock fortfarande gå igenom. Sverige har förvisso satt sig på tvären, men flera länder har redan gett tummen upp, däribland Finland. Men en avgörande förutsättning för att förslagen ska bli verklighet inom en snar framtid är att de länder som har ordförandeskapet under den resterande tiden av den nuvarande EU-kommissionens och EU-parlamentets mandatperiod prioriterar frågan. Annars måste allt börja om från början efter nästa val till Europaparlamentet som äger rum 2024.

Sverige kan få en avgörande roll, eftersom vi tar över ordförandeskapet vid årsskiftet.  Naturskyddsföreningen befarar dock att Sveriges nya regering, som kommer att ansvara för ordförandeskapet, inte kommer att prioritera frågor om biologisk mångfald särskilt högt.

Sverige har i ett globalt perspektiv upparbetat ett starkt varumärke vad gäller klimat och miljö. Nu bör vi förvalta den rollen och visa på ett lösningsorienterat förhållningssätt. Naturskyddsföreningen anser att EU kan bli än mer handlingskraftigt för att stoppa naturkrisen, men då måste också svenska politiker stödja det på alla nivåer. Det gäller såväl i riksdagen som i regeringen och EU:s institutioner. 

Vi hoppas därför att våra folkvalda politiker tar sitt ansvar och försvarar Sveriges rykte om att vara ett föregångsland inom klimat och miljö - i stället för att göra oss känt som en bråkstake som agerar bromskloss. 

Johanna Sandahl
Ordförande Naturskyddsföreningen  

Louise Karlberg
Chef för skog- och jordbruksavdelningen på Naturskyddsföreningen