Hoppa till huvudinnehåll
Annons
Hoppa till fördjupning
– Tillgången till råvaror är avgörande för en lyckad omställning till en digital och hållbar ekonomi, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i sitt linjetal till unionen i september.

EU förbereder ny råvarulag – framtida svenska möjligheter

STOCKHOLM 6 oktober 2022

Frankrike och Tyskland vill säkra tillgången på viktiga och importberoende råvaror inför att nya EU-mål tas fram. Här kan Sverige och Norden på olika sätt spela en betydande roll när EU väntas bli mer självförsörjande på mineraler.

I kölvattnet till Rysslands krig mot Ukraina har frågan om Europas beroende av omvärlden vad gäller energi, men också livsmedelsförsörjning och teknik hamnat i centrum av den politiska debatten. I EU riktas nu blicken mot unionens råvaruförsörjning. 

– Tillgången till råvaror är avgörande för en lyckad omställning till en digital och hållbar ekonomi, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i sitt linjetal till unionen i september. 

Enligt EU-kommissionens senaste råvarurapport kommer EU-ländernas efterfrågan att öka dramatiskt fram till 2030, inte minst drivet av klimatarbetet och kravet på minskade utsläpp. Bara batteriproduktionen till bilar och annan energilagring kräver 18 gånger mer litium och fem gånger mer kobolt till 2030 än i dag. 

I en prognos från Världsbanken, som kommissionen återger, anges ett ökat globalt behov på över 1000 procent av aluminium, kobolt, järn, bly, litium, mangan och nickel. 

Kommissionen konstaterar att “EU är idag till mellan 75 och 100 procent beroende av import för de flesta metaller” och därför kommer kommissionen i början av nästa år komma med ett förslag på en ny råvarulag.

Tre tysk-franska förslag

Samtidigt som EU-kommissionen i förra veckan öppnade för en offentligt remissomgång om vad den nya råvarulagen bör innehålla, uppmanar Tyskland och Frankrike EU att öka sitt fokus på 30 listade och så kallade kritiska råvaror som europeisk industri är beroende av men som i huvudsak importeras. De två länderna menar att EU måste sätt upp konkreta mål till 2030 över hur beroendet ska minska och föreslår tre vägar dit. 

För det första föreslår de att krishanteringen kring råvarorna skärps för att säkra leveranser och förutse brister. Tyskland och Frankrike vill också att finansiering säkras för olika industriinvesteringar i gruvor, bearbetning och återvinning. 

De pekar slutligen på betydelsen av en rättvis handel och hållbar råvaroproduktion och vikten av att “främja den högsta nivån av europeiska miljömässiga och sociala standarder när det gäller kritiska råvaror som släpps ut på den europeiska marknaden”.

Osäkra råvaror

De flesta av de 30 listade råvarorna produceras idag bara till viss del i EU eller importeras från för EU vänligt sinnade länder som Brasilien, Chile eller Australien. Nio råvaror kommer dock från mer instabila länder med mer turbulent inrikespolitiskt läge såsom Kongo, alternativt länder som delvis befinner sig på en utrikespolitisk kollisionskurs mot EU, som exempelvis Kina. 

 

Viktiga råvaror till EU från potentiellt osäkra exportländer

Råvaror

Användning

Från länder till EU

EU:s beroende av import

Antimon

flamskydd

batteri

krigsindustri

Turkiet 62 %

100 %

Bauxit

aluminium 

Guinea 64 %

87  

Vismut

läkemedel

legeringar

Kina 93 %

100  

Borat

specialglas

gödsel

magneter

Turkiet 98 %

100

Kobolt

batterier

legeringar

katalysatorer

magneter

Kongo 68 %

86

Magnesium

legeringar

ståltillverkning

Kina 93 %

100

Fosfor

kemi

krigsindustri

Kazakstan 71 %

100

Tunga jordartsmetaller

magneter

belysning

katalysatorer

batterier

glas och keramik

Kina 98 %

100

Lätt jordartsmetaller

 

Kina 99 %

100

Källa: EU-kommissionen: Resiliens för råvaror av avgörande betydelse: Att staka ut vägen mot ökad trygghet och hållbarhet. Europaportalens urval.

Fler råvaror – men hur?

Vid sidan av debatten om en mer hållbar råvaruframställning som gäller främst miljö och mänskliga rättigheter finns en diskussion som rör balansen mellan nyproduktion och återvinning. Förra året kom två rapporter som belyser frågorna. 

Nordiska rådet lade 2021 fram en rapport från ländernas geologiska myndigheter som angav 11 av de 30 utpekade råvarorna som potentiellt brytningsbara i Norden inklusive Grönland. Här finns bland annat den med globala mått mätt stora fyndigheten av sällsynta och höghaltiga jordartsmetaller i Norra Kärr i Östergötland. 

En annan central aspekt handlar om att fokusera på återvinning i olika former och nya gruvor i sista hand. Den linjen uttalas tydligt i Naturskyddsföreningens rapport om Metaller.  

Bland återvinnarna finns också statliga LKAB:s stora gruvavfallsprojekt där företaget ur sina restprodukter från järnmalmsbrytningen tror sig kunna försörja EU med 30 procent av dagens behov av sällsynt jordartsmetaller, en bransch som idag helt domineras av Kina. Här finns också en stora svenska reserver av fosfor som kan användas till mineralgödsel, något som EU för närvarande importerar.

Anders Selnes
Chefredaktör
Skicka epost
Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
annons LO
annons
annons
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons LO
annons
annons
Fackliga Brysselkontoret