Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till fördjupning
Gästkrönikör Johan Hall, utredare LO.

Gästkrönika: Klimatkrisen – ingen konspiration, SD

29 november 2022 | Johan Hall

Mattias Karlsson (SD) tankar om klimatpolitik består av ett sammelsurium av politiska konspirationsteorier. Skulle vi anamma den slappa inställning till klimatförändringarna som Mattias Karlsson förespråkar lär framtiden bli en mardröm. Det skriver gästkrönikören Johan Hall, utredare LO.

Om man tänker mycket på saker man inte kan något om, är man då en drömmare?

Jag kom att tänka på det efter att ha läst en intervju med Mattias Karlsson från SD i Expressen den 24 november. Han beskrivs som ”partiets `tänkare´ och ledande ideolog” och lägger där ut texten om sina tankar på klimatförändringarna. Slutsatsen han landar i är att FNs klimatvarning är väldigt överdriven och bör tas med en nypa salt. Hans bevisföring består av ett sammelsurium av politiska konspirationsteorier som att klimatfrågan handlar om att krossa kapitalismen, stärka Kinas makt och skapa ett federalt Europa och en del kända naturfenomen.

Att det finns både politiska och ekonomiska intressen för hur klimatfrågan ska hanteras är inte förvånande men det är ju inget argument för att avfärda allvaret i klimatförändringarna. Inte heller att det förekommer felaktigheter och överdrifter i den allmänna debatten.    

Bättre är att titta på vad som sägs av FNs klimatpanel IPCC (The Intergovernmental Panel on Climate Change). Den bedriver ingen egen forskning utan sammanställer den vetenskapliga forskning som har publicerats.

I augusti förra året kom IPCCs rapport om den naturvetenskapliga forskningens resultat rörande klimatförändringarna. Denna har sammanställts av 234 experter från 64 länder och man hade granskat fler än 14 000 vetenskapliga rapporter. 

I korthet säger den följande.

•Det är utan tvekan mänsklig påverkan som driver på klimatförändringarna, och processen accelererar.

•Parisavtalets mål om max 1,5 graders global uppvärmning blir omöjligt om utsläppen av växthusgaser inte minskar markant under de närmsta 20 åren.

•Ökningen av extremväder – till exempel i form av värmeböljor, kraftiga regnoväder och översvämningar kan kopplas till människans påverkan på klimatet.

• Bedömningen har blivit  säkrare.

I februari i år presenterades IPCCs rapport ” Klimat i förändring 2022 – Effekter, anpassning och sårbarhet”. 270 författare från 67 länder hade sammanställt denna efter att ha gjort en global utvärdering av observerade och framtida konsekvenser av klimatförändringar och relaterade risker, möjliga anpassningsåtgärder och deras genomförbarhet samt hur utsläppsminskningar, uppvärmningsnivå, anpassning och hållbar utveckling påverkar varandra. Dess slutsatser är bland annat följande:

·       Klimateffekter påverkar alltmer både människor och naturen världen över. 

  • Ett stort antal arter och många människor är särskilt sårbara inför klimatförändringen, det är stor variation inom och mellan världsregioner och länder. 

  • Genomförd klimatanpassning har delvis lindrat konsekvenserna, men åtgärderna har inte hållit jämna steg med den ökande klimatförändringen. 

  • Fortsatt klimatförändring ökar snabbt klimateffekterna, och begränsar möjligheter till anpassning, fram till och bortom 1,5°C global uppvärmning. 

  • Klimatförändringens konsekvenser beror på utsläpp, klimatanpassning och andra utvecklingstrender. Nuvarande trender ökar sårbarheten. 

  • Hållbar utveckling kan begränsa klimatförändringen och minska sårbarheter för negativa klimateffekter och klimatrelaterade faror.

 

Världen är således långt ifrån att nå klimatmålen i Parisvtalet. EU är en av få som har satt upp ambitiösa mål och har dessutom fått med medlemsländerna på detta. Att hitta breda progressiva lösningar är nödvändigt för att genomföra de utsläppsminskningar som krävs och där visar EU resultat.

SD säger att de stödjer Parisavtalet men mot bakgrund av deras inställning till både Sveriges och EUs klimatpolitik är det inte trovärdigt, för hur har de tänkt sig att man ska nå målen i praktiken? 

För att nå FNs klimatmål måste utsläppen per person ner till ungefär 1 ton per år runt 2050. Sveriges territoriella utsläpp motsvarar idag runt 5 ton per person och år. Många länder har större eller mycket större utsläpp men det är ju inte ett argument för att vi inom EU inte ska ta ansvar för vår andel.  Ska vi ha trovärdighet i våra krav på andra länder måste vi också visa att vi är beredda att komma till rätta med vår klimatpåverkan.

Mattias Karlsson säger sig förespråka en konservativ försiktighetsprincip där också andra intressen än klimatförändringarna ingår. Också forskare inom klimatforskningen brukar hänvisa till försiktighetsprincipen men då handlar det om att intensifiera minskningen av utsläpp. Konsekvenserna för människan och våra livsförutsättningar riskerar att allvarligt försämras vid en alltför hög global uppvärmning. Likaså beräknas kostnaderna för att hantera problemen som följer i klimatförändringarnas spår att bli skyhöga.

Skulle vi anamma den slappa inställning till klimatförändringarna som Mattias Karlsson förespråkar skulle hans drömmar bli till mardrömmar och vad värre är; vi kommer i framtiden att möte dem i vaket tillstånd.

 

Johan Hall

Utredare klimatfrågor LO

Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
annons från EU-kommissionen
annons
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons från EU-kommissionen
annons
Fackliga Brysselkontoret