Stor klimatuppgörelse i EU – "en tidig julklapp"

Företrädare för EU-parlamentet och medlemsländerna nådde i helgen efter 30 timmars förhandlingar preliminära överenskommelser om två av delarna i det stora klimatpaket som ska få ned utsläppen i unionen med minst 55 procent till 2030.

– Vi har nu ett verkligt bra paket som […] är den största delen för att nå våra 2030-mål. Vi kommer till och med att nå över det målet, sade Peter Liese, en tysk kristdemokrat som ledde en av EU-parlamentets förhandlingsgrupper, under en pressträff på måndagen.

Fler sektorer måste köpa utsläppsrätter

Den ena delen handlar om EU:s handel med utsläppsrätter. ETS, där utsläppare måste betala för att då släppa ut växthusgaser. I dag täcker den främst stora energi- och industrianläggningars utsläpp. Men med helgens uppgörelse inkluderas fler sektorer som flyg, sjöfart och avfallsförbränning.

De fria utsläppsrätter som i dag delas ut till vissa företag kommer stegvis att fasas ut för att år 2034 helt försvinna.

Nytt system för byggnader och bilar

Samtidigt införs en ny separat utsläppshandel, kallad ETS 2, som omfattar vägtransporter och uppvärmning av byggnader. Denna ska börja gälla 2027 vilket är ett år senare än vad kommissionen ursprungligen önskade.

Med uppgörelsen ska alla utsläpp som täcks av ETS minska med 62 procent jämfört med dagens mål om 43 procent. Det innebär att den årliga minskningen av utsläppen inom ETS fördubblas jämfört med dagens takt.

I förhandlingarna deltog Centerpartiets EU-parlamentariker Emma Wiesner som ser uppgörelsen som ”en tidig juklapp”.

– Den som släpper ut måste betala. I Sverige har vi i praktiken det här på plats för bostäder, transportsektorn och avfallsförbränning. Det är inte mer än riktigt att Europas gemensamma utsläpp nu äntligen börjar kosta. Det är det rätta för klimatet och det stärker också Sveriges konkurrenskraft, sade Emma Wiesner i en kommentar.

Pengarna som tas in från försäljningen av utsläppsrätterna ska delvis gå två till två EU-fonder, en för innovation och en för modernisering. Övriga pengar som medlemsländerna drar in måste gå till klimat- eller energirelaterade åtgärder.

Stödfond för utsatta regioner

Att inkludera bostäder och vägtransporter i utsläppshandeln har varit ett av de mer kontroversiella förslagen i kommissionens klimatpaket. Detta eftersom kostnaderna mer tydligt hamnar hos vanliga personer, något kritiker oroas skulle kunna leda till folkliga protester. För att lindra omställningen för de länder och regioner som drabbas mest i omställningen har en ny klimatfond lanserats. Dett var den andra delen som EU-förhandlarna nådde en kompromiss om i helgen.

Pengarna i fonden – som uppgår til 86,7 miljarder euro – ska stödja hushåll och småföretag som är särskilt utsatta. En del av pengarna kan betalas ut som direkta bidrag medan den andra delen ska hjälpa till att finansiera exempelvis isolering, inköp av elbilar och användning av kollektivtrafik.

Fonden kommer att tas i bruk 2026, alltså ett år innan utsläppshandeln för byggnader och vägtransporter börjar gälla.

– Det gör det möjligt för oss att förberedera oss på effekterna av ETS 2, sade den rumänske liberale EU-parlamentsförhandlaren Dragoș Pîslaru.

Han pekade även på att man för in en nödbroms som gör att starten för ETS 2 kan skjutas upp ett år om dagens energipriser ligger kvar på samma höga nivå. Man bakar även in ett pristak på utsläppsrätter för byggnader och vägtransporter på 45 euro. Om det överstiger det kommer ytterligare 20 miljoner utsläppsrätter att frigöras.

Pengarna till klimatfonden ska delvis ta från försäljningen av utsläppsrätter.

Brett stöd i parlamentet – kritik från miljöorganisationer

I EU-parlamentet har uppgörelsen brett stöd bland de flesta partigrupperna, enligt förhandlare Peter Liese.

– Nu är det slut på festen för fria föroreningar. Det står nu klart att den industri som förorenar kommer att betala, medan den industri som moderniserar kommer att stanna kvar. Vi har enats om en stark signal till industrin att minska utsläppen, sade tyske Michael Bloss, den gröna gruppens förhandlare om ETS i ett uttalande.

Det europeiska klimatnätverket CAN Europa menar dock att överenskommelsen innebära att EU inte kommer att klara sina mål i Parisavtalet från 2015.

– EU:s lagstiftare missade ett viktigt och uppenbart tillfälle att få EU på rätt spår. Det som de kom överens om [i helgen] gör att ETS inte ligger i linje med Parisavtalets mål och utgör därmed inte ett rättvist bidrag till kampen mot farliga klimatförändringar, sade Klaus Röhrig, chef för klimatfrågor vid CAN Europa, i ett uttalande.