Kommissionen vill stärka dialog mellan fack och företag
BRYSSEL 25 januari 2023Kommissionen vill vända trenden med färre fackligt anslutna och stärka inflytanden som arbetsmarknadens parter har på nationell och EU-nivå. – Ett steg i rätt riktning, säger Therese Guovelin förste vice LO-ordförande.
Dialogen mellan arbetsmarknadens parter – fack och arbetsgivare – är enligt EU-kommissionen en grundläggande beståndsdel i den europeiska sociala marknadsekonomin. Den skapar goda relationer mellan arbetsgivare och -tagare och stärker rättvisa, konkurrenskraft och tillväxt.
– Vi kan se detta i länder med långvariga och etablerade strukturer för dialog mellan arbetsmarknadens parter och en hög grad av kollektiva avtalsförhandlingar. De tenderar att ha mer konkurrenskraftiga och motståndskraftiga ekonomier, sade EU-kommissionär Valdis Dombrovskis på onsdagen.
Bland annat Sverige, Danmark och Österrike brukar lyftas fram som exempel på länder med en stark dialog mellan fack och arbetsgivare.
Men en nedgång av andelen fackligt anslutna i många medlemsländer kopplat med stora omvälvningar på arbetsmarknaden med den gröna och digitala omställningen med nya anställningsformer gör att kommissionen nu anser det nödvändigt att blåsa nytt liv i frågan. Två nya icke-bindande förslag läggs därför fram.
– Syftet med paketet är att främja denna dialog i hela EU, sade EU:s arbetsmarknadskommissionär Nicolas Schmit.
I förslagen uppmanar kommissionen medlemsländerna att arbetsmarknadens parter ska höras när ny ekonomisk, social, och sysselsättningspolitik utformas och genomförs. Parterna uppmuntras att informera bättre om sin roll och se över nya anställningsformer. Fack och arbetsgivare föreslås få bättre stöd och information av staten för att kunna få fler medlemmar.
Ska respektera nationella modeller
Frågor om EU:s roll i arbetsmarknadsfrågor är kontroversiell i länder som Sverige och Danmark där politiken av tradition hålls utanför uppgörelser på arbetsmarknaden. Att de båda länderna tar EU:s nyklubbade lag om minimilöner till EU-domstolen är ett tydligt exempel på motvilja. Nicolas Schmit betonade att de nationella modellerna ska respekteras.
– [Vi] tar hänsyn – och detta är en väldigt viktig fråga – mångfalden i hur den dialogen fungerar i de olika medlemsländerna. Vi har olika arbetsmarknadssystem och vi vill inte ändra detta men vi har ett intresse av att dialogen fungerar väl, sade Schmit.
Stöd till parterna på EU-nivå
Som företrädare på EU-nivå finns i dag 43 olika branschvisa dialogkommittéer som täcker 185 miljoner arbetstagare och sex miljoner företag. Kommissionen lovar mer administrativt och juridiskt stöd till dessa. Enligt EU-fördraget kan fack och arbetsgivare på EU-nivå tillsammans nå uppgörelser som blir avtal på unionsnivå.
– [Vi] uppmanar de europeiska arbetsmarknadsparterna att förhandla fram fler avtal såsom de nu gör för distansarbete och rätten att koppla ifrån, sade Schmit som även lovade att i större utsträckning involvera fack och arbetsgivare när kommissionen arbetar fram ny politik.
LO positiv
Therese Guovelin förste vice LO-ordförande säger att hon bara hunnit att skumma förslagen men noterar att kommissionen tagit med krav som de svenska facken ställt om vikten av föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar.
– Vi hade föreslagit en särskild fond för att stödja social dialog. Nu blev det ingen sådan men man nämner ändå att socialfonden ska kunna användas. Med reservation om att vi inte tycker om att man ska flytta över kompetens på arbetsmarknadsområdet så är det här ett steg i rätt riktning. Vi vill också ha en välorganiserad arbetsgivarsida vilket är ett av bekymren framförallt i östra Europa, säger Therese Guovelin till Europaportalen. Hon tror inte, efter första anblicken, att dagens förslag kommer att få någon konsekvens på den svenska arbetsmarknaden som enligt henne redan har mycket av det som förslaget eftersträvar.