Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till fördjupning

Svenskar upplever flest friska år

BRYSSEL 11 januari 2023

Svenskar uppger sig leva flest hälsosamma år i EU – närmare 20 fler friska år än sina lettiska likar.

Att vi människor lever allt längre är något som är känt, men hur EU:s åldrande befolkning mår är mindre känt. Antalet friska levnadsår kan ge en bättre bild av en individs livskvalitet.

Här ligger Sverige i topp. Svenskarna säger sig leva flest antal friska år i hela EU: nästan 73 år jämfört med EU-snittet på knappt 65 år, enligt siffror från Eurostat

Medan förväntad livslängd är ett vanligt sätt att mäta hur en befolkning mår, har det måttet här kompletterats med rapporterad funktionsförmåga – det vill säga hur individer upplever att de är begränsade i sina aktiviteter – och kan därmed delat upp livslängden i år i full hälsa och år med nedsatt funktion. 

Eurostats senaste mätning är från 2020 och då låg alltså Sverige i topp över förväntade antal hälsosamma livsår för en nyfödd – en nivå som man legat rätt stabilt på det senaste decenniet. 

– Givet att vi i Sverige har relativt god hälsa och funktion bland de äldre – där det mesta av dödligheten sker – kommer vi bra ut, säger Olle Lundberg, professor och expert på hälsa och jämlikhet vid Stockholms universitet samt huvudsekreterare på forskningsrådet Forte, i en skriftlig kommentar till Europaportalen. 

Stort skillnad mellan medlemsländer

Skillnaderna mellan medlemsländerna är stor – och skiljer sig även något åt för män och kvinnor till kvinnors fördel. 

I Lettland förväntades kvinnor födda år 2020 leva drygt 54 friska år medan motsvarande siffra för svenska kvinnor var nästan 73 år – ett spann på mer än 18 år. Vad gäller män är skillnaden ännu högre; mer än 20 år mellan Lettlands knappt 53 friska år och Sveriges nästan 73. 

Enligt Olle Lundberg skulle man dock få ett ännu mer komplext mönster om man delade upp mätningarna efter inkomst eller utbildning. 

– Generellt kan man säga att det är betydligt mindre variationer i livslängd och hälsa mellan länder om man studerar de med hög utbildning och inkomst, och större variationer bland dem med låg dito, säger Olle Lundberg. 

Mer fakta

Charlotta Asplund Catot
Redaktör, Bryssel
Skicka epost

Kommentera gärna nedan. I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s och, med deras kommentarsregler, erbjuder Europaportalen möjligheten för läsare att kommentera publicerat material. Observera att du är juridiskt ansvarig för alla kommentarer skrivna av dig.

Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar. Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar. Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Annonser
Annons från Svenskt Näringsliv
Annons från socialdemokraterna
annons  från EU-kommissionen
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Skriv in din epostadress här:

Mer fakta

Annonser
Annons från Svenskt Näringsliv
Annons från socialdemokraterna
annons  från EU-kommissionen
Fackliga Brysselkontoret