Debatt: EU behöver öka sitt engagemang för Bosnien-Hercegovina

Idag den 1 mars firas Bosnien och Hercegovinas självständighetsdag, en nationell helgdag till minne av den folkomröstning som ledde till att Bosnien blev självständigt från Jugoslavien i mars 1992. Vi gratulerar bosnierna till ännu ett år av självständighet och vi vill samtidigt lyfta några perspektiv kring Bosniens framtid. Det är viktigt att Bosniens fortsätter sin väg mot EU och värnar de värden som unionen grundats på - inte minst för att kunna minska den ryska regimens inflytande.

Framtiden för länderna på västra Balkan och deras medborgare ligger i den Europeiska Unionen. I december 2022 beviljade EU Bosnien och Hercegovina status som kandidatland. Bosnien och Hercegovina har dock en lång bit att gå innan att medlemskap är aktuellt. Vägen mot ett EU-medlemskap är kantat av krav och villkor. För Bosnien och Hercegovinas del handlar det om att genomföra konstitutionella reformer, valreformer för att säkerställa jämlikhet och icke-diskriminering för alla medborgare, så att andra folkgrupper än de konstituerande (bosniaker, bosnienserber och bosnienkroater) ska kunna väljas till presidentrådet och parlamentets överhus. Demokrati, rättsstatliga principer och icke-diskriminering är inte förhandlingsbart för EU.

Stora problem

Bosnien och Hercegovina har ett särskilt styrelseskick och det finns stora problem. Landet är uppdelat i de två entiteterna ”Federationen” och ”Republika Srpska” samt det autonoma distriktet Brčko. Federationen är i sin tur uppdelad i tio kantoner. Republika Srpskas befolkning är dominerande bosnienserbisk medan Federationens befolkning är dominerande bosniakisk och bosnienkroatisk. Ett trehövdat presidentråd väljs i samband med allmänna val: en bosniak och en bosnienkroat väljs från Federationen och en bosnienserb från Republika Srpska vilket symboliserar det politiska systemets uppdelning efter de tre etniska grupperna. Detta system är diskriminerande, bl.a. mot judar och romer, vilket även Europadomstolen slagit fast.

Vid sidan av Bosnien och Hercegovinas inrikespolitik måste Sverige och EU dock se den geopolitiska kontexten. Den ryska regimen hovrar över länderna på västra Balkan. Putin vill knyta forna Jugoslavien närmare sig. Rent krasst står länderna nu framför ett brett vägval: att fortsätta den västliga vägen mot ett demokratiskt EU eller att gå den östliga vägen mot Putins Ryssland. För en sak måste stå kristallklart: det går inte att både ha kakan och äta den. De som allierar sig med Putin har inget att hämta i EU.

Det är därför skrämmande att en av Bosniens två entiteter, Republika Srpskas, med Milorad Dodik i spetsen tidigare i år delade ut en medalj till Vladimir Putin. Motiveringen var ”för särskild patriotisk omsorg om och kärlek till Republika Srpska”. Sannerligen häpnadsväckande att en politiker i ett av EU:s kandidatländer ger en medalj till Putin mitt under brinnande krig i Ukraina!

EU måste stärka sitt engagemang

Mot bakgrund av Bosnien och Hercegovinas vägval mellan väst och öst behöver EU stärka sitt engagemang för regionen. EU behöver intensifiera sina insatser på alla nivåer för att stödja regionens politiska, ekonomiska och sociala omvandling.

Det är bra att Europaparlamentet i januari 2023 fördömde den pågående separatistiska retoriken och verksamheten i Bosnien och Hercegovina och istället uppmanar till dialog och tolerans. 

Europaparlamentet  har vid upprepade tillfällen krävt riktade sanktioner mot destabiliserande aktörer i Bosnien såsom Milorad Dodik men också aktörer från tredjeländer, exempelvis Ryssland, som ger politiskt och materiellt stöd till separatistisk politik. Det handlar om att stoppa dem som hotar landets suveränitet och territoriella integritet.

EU kan göra mer. Samtidigt som Putin ger landet ”särskild patriotisk omsorg och kärlek” behöver EU använda både piska och morot för att visa sin kärlek. Krav på reformer och sanktioner mot de som gör landet illa. Uppmuntran vid framsteg och massivt stöd där det behövs. Bosnien och Hercegovinas framtid är i EU, men båda parter har ett gediget arbete framför sig.

Med det sagt vill vi idag gratulera Bosnien till självständigheten och vi hoppas att vi så småningom kan önska landet hjärtligt välkomna in i EU!

Nedžad Deumić (KD), oppositionsråd, Stenungsund

David Lega (KD), europaparlamentariker

Magnus Berntsson (KD), riksdagsledamot